S2t

[Patrik E]

Några vill ju ha en S2t i modell. Jag med kan jag säga. Som synes skiljer det en hel del mellan S2p och S2t. Bägge är 1C1 men där tror jag att likheterna slutar. Första vagnen efter loket kommer i modell från RG. Tror också att den andra är liknande. Tåget är på väg in mot Karlshamn från Karlskrona. Den undre bilden visar S2t 4023 på infart till Ljungby från Bolmen med lokalgodståg. Sammansättning; lok+Ft+Ct+Ist+Nmt+Gst. Som gjort för modell. Dessa S2t hade olika tillverkare och skilde sig åt en hel del.



/Patrik/

[Gäst]

Hej!

Patrik har helt rätt här! S2t är en inhomogen grupp av lok som inte har mycket gemensamt med S2p, om nu någon trodde det.

S2t
SJ klassade in fyra maskiner av tre typer i littera S2r senare S2t:
SJ S2t 4023 BKB 2, Helsingborg 41, 1911, byggd 1´C, ombyggd av KVAB till 1´C1´ 1922.
SJ S2t 4024 BKB 4, NoHAB 1019, 1913, byggd 1´C, ombyggd av KVAB till 1´C1´ 1923.
SJ S2t 4028 KVBJ 16, NoHAB 1015, 1913, byggd 1´C, ombyggd av KVAB till 1´C1´ 1929.
SJ S2t 4029 KVBJ 17, NoHAB 1059, 1915, byggd 1´C, ombyggd av KVAB till 1´C1´ 1929.

Det som dessa maskiner har gemensamt är 370 mm cylinderdiameter, 500 mm slaglängd, 1170 mm drivhjul och 700 mm löphjul. Fasta hjulbasen är 1430+1570 mm för BKB-loken och 1430+1550 mm för KVBJ-loken. Det som skiljer mest är den bakre påbyggnaden över den nytillkomna bakaxeln. Sedan skiljer Helsingborgsloket ut sig på ett flertal detaljer. Vill man bygga en modell som kan fungera både som 891 mm lok och 1067 mm lok så är S2t alltså ingen bra ide´.

MEN...
Om man tittar på S2p så finns det stora likheter med St respektive S3t...

S2p
Låt oss börja med att titta på S2p, som består av 6 individer av två typer.
Alla är byggda 1´C1´, har 370 mm cylinderdiameter, 500 mm slaglängd, 1200 mm* drivhjul och 700 mm löphjul.
* SJ S2p 3037 / KTsJ 15 har faktiskt 1170 mm drivhjul enligt ritningen som skickades in till Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen.
Tre av loken är Kalmarbyggda 1919 till 1921 och tre kommer från Henschel 1920 och 1923.

Kalmarloken är;
SJ S2p 3036 MÅJ 5/KBJ 23, KVAB 4, 1921
SJ S2p 3037 KTsJ 15, KVAB 1, 1919, bevarat kördugligt av mfWFJ
SJ S2p 3090 HLJ 6/LJ 6, KVAB 5, 1921
Fasta hjulbasen på dessa lok är 1520+1520, total hjulbas 6940 mm och pannans centerlinje ligger 2150 mm över rök.

Henschelloken är;
SJ S2p 3038 ÖSmJ 4/ROJ 4, Henschel 17868, 1920
SJ S2p 3039 ÖSmJ 5/ROJ 5, Henschel 17869, 1920, bevarat kördugligt(?) av mfAGJ
SJ S2p 3089 HSJ 11, Henschel 19940, 1923
Fasta hjulbasen på dessa lok är 1550+1550, total hjulbas 6900 mm och pannans centerlinje ligger 2150 mm över rök.

Låt oss nu titta på deras systrar på 1067 spåret;

St
Kalmar byggde ett lok åt Växjö-Tingsryds Järnväg 1921, vars "underrede" stämmer nästan exakt överens med S2p (KVAB)-loken. Pannan ligger på samma höjd men hytt och tankar är bredare. Att notera är att hyttaket är lägre än 891-systrarnas p.g.a. lägre lastprofil!
SJ St 4022 VTJ 63, KVAB 3, 1921
Byggt 1´C1´, loket har 370 mm cylinderdiameter, 500 mm slaglängd, 1200 mm drivhjul och 700 mm löphjul. Fasta hjulbasen är 1520+1520, total hjulbas 6940 mm och pannans centerlinje ligger 2150 mm över rök. Alltså exakt samma huvudmått som de tre Kalmarbyggda S2p-systrarna.
En utmärkt jämförelse får man av de två ritningarna på HLJ 6 och VTJ 63 på sidan 195 i Malte Ljunggrens bok "100 år på spår - Kalmar" (SJK 75).
De två småländska 891 mm loken fick så småningom tankarna förlängda framåt med sluttande partier längst fram, men ursprungligen så hade de "rektangulära tankar" som HLJ 6 och VTJ 63. Eftersom S2p 3037 även gick i Östergötland kan man med en modell av dessa lok täcka in Västergötland, Östergötland, Småland och Blekinge.
Fotona nedan för jämförelse;
S2p 3037 (KTsJ 15) i Verkebäck 25 maj 2006 (länkad från Norss fotosida)

Jämför med VTJ 63 i Växjö 1938 (SJK-foto på Tradera - som snart lär försvinna)


S3t
Två stycken Henschelbyggda maskiner som stämmer tämligen väl överens med de tyska S2p-loken;
SJ S3t 4025 BTJ 55/BKB 3, Henschel 18050, 1920
SJ S3t 4053 HBJ 7, Henschel 17826, 1920
Byggda 1´C1´, loken har 370 mm cylinderdiameter, 500 mm slaglängd, 1200 mm drivhjul och 700 mm löphjul. Fasta hjulbasen på dessa lok är 1550+1550, total hjulbas 7050 mm (lite längre än 891 mm systrarna) och pannans centerlinje ligger 2150 mm över rök. Främst är det större kolförråd och tankar över bakaxeln som särskiljer 1067 loken från 891 mm-loken.
På 891 ser ÖSmJ 5/ROJ 5/SJ S2p 3039/AGJ 5 ut så här (Stig Nyberg foto på "Historiskt"):

Motsvarande 1067 lok, HBJ 7 / SJ S3t 4053 ser ut så här (På sidan om Halmstad Bolmens Järnväg, HBJ ):


Henschel-loken har så vitt jag vet funnits i Västergötland och Småland på 891 respektive Halland/Småland/Blekinge på 1067-nätet.

Om jag får ha en personlig favorit så blir det Kalmarloken. Det trevliga är dock att om man får fram ett fungerande underrede, så är loken så lika att man borde kunna bygga båda typerna...

Med Vänliga Hälsningar / Per Nilsson

[Patrik E]

Hej. Jag får tacka för din eminenta redogörelse om S2t/S2p loken. 1067 lok i modell är och förblir nog en utopi då intresset är för lågt. En Z4t och Gt skulle räcka gott och mig i alla fall

Patrik

[Jan Frelin]

Vad är det för godsvagnar i kroken?

[Patrik E]

Grusvagnarna är de så kallade "Talbotvagnarna" Q32t. Dessa anskaffades inför breddningen av BKB.