Lok 1 byggt av Kristinehamns Mek. verkstad 1886
Nu är det dags att sätta igång med något nytt och varför inte en berättarmodelljärnväg? Länge har jag grunnat på att bygga mig en modelljärnväg och nu tror jag att jag hittat förebilden och byggfilosofin. Det handlar om att göra något mer av modelljärnvägsbygget. Varför inte sätta den i centrum för en berättelse om samhället och bygga vidare på den tradition som Skövde modellsällskap så fantastiskt har skapat. Men med hjälp av modern berättarteknik på nätet och med sanna historier om den bygd där järnvägen drar fram, sanna på det vis berättelser bara är i denna bygd.
Det handlar om en komplett liten järnväg som haft både persontrafik i kupevagnar och godstrafik med både råvaror och färdiga produkter. Riktiga treaxliga och fyraxliga lok och backar så branta att det krävdes ett zick-zack spår för att komma upp för dem. Allt som finns på den stora järnvägen bara i det absolut minsta formatet innan det blir tvåaxligt och vagnar som saknar varje likhet med de breda spårens rullande material.
Det handlar om Värmland vid Glafsfjorden västra strand. Här kan man både berätta historier och bygga smalspåriga järnvägar. Här ligger Sveriges innersta hamn i Arvika för havsgående fartyg 40 mil från kusten och vildmarken är nära. Inte långt från denna stad på andra sidan den breda sjön ligger Bergsviken. Härifrån drogs den smalspåriga banan med den för Sverige ovanliga spårvidden 750 mm upp till Stora Gla där tillgången till skog var stor. I denna bygd där det var långt mellan boplatserna hade ett glasbruk startats som sedan bara växte och växte. Till slut producerades över 1/3 av hela Sveriges fönsterglas här. Banan fick namn efter bruket och kom att heta Glafva Glasbruks järnväg.
Det finns dock inte mycket kvar av varken glasbruket eller byggnader som järnvägen använde. Eftersom jag gillar hus och landskap var det lite synd. Men så fick min far tag på nytryck av ekonomikartan från slutet av 1800-talet och där visade det sig något som vi inte vetat. Det hade funnits en smalspårig järnväg till i Glava. Den gick från hamnen i Hillringsberg upp till pappersmassefabriken i Fors. Den var inte lång men här finns i det närmaste alla byggnaderna kvar, båd fabriken och en komplett bruksmiljö med herrgård, kägelbana, brukskontor och mängder av olika byggnader som kvarn, snickeri, kraftstation och verkstad. Visst drogs vagnarna på denna bana av hästar ena vägen uppåt och rullade den andra vägen av egen kraft och visst lades denna bana ned tidigt. Men nog kunde man tänka sig att banan från glasbruket kommit ned till Hillringsberg med alla sina fina byggnader. Nu blev det roligare att sätta igång.
Det hela har börjat med några små steg, lite samlande av smalspårsmodeller och även normalspår som passar till bygden och min tilltänkta tidsperiod, rekogniceringsresor, utprovande av olika dataprogram för nätpublicering och husproduktion, kontakt med Glava hembygdsförening för att få lov att använda deras foton och med andra om sådant som avslöjas senare. Men en sak kan sägas om byggfilosofin redan nu. Jag har aldrig byggt en bana förut och tanken är att söka eftersträva att bygga enkelt och med nordiska förebilder för både byggnader och rullande material. Berättandet står i centrum och att göra något som andra lätt kan göra efter, alltså inte dessa beundransvärda perfekta skalmodeller som jag varken kan göra eller har tid till.
Lok 2 från Vagn- och Maskinfabrik AB i Falun 1909
Det som jag trodde skulle bli allra svårast var lokomotiven. Svenska smalspårslok finns inte ens som byggsatser numera, än mindre modeller av ångloken på Glava glasbruksbanan. Jag köpte mig ett treaxlat Tilligånglok i hopp om att kunna förändra det lite grann så att det kunde bli lite mer värmländskt. Sedan dök det upp ett Arnoldlok i n-skalan på Tradera så jag köpte också det.
Men hur skulle de kunna förändras. Här tar jag gärna hjälp av läsekretsen, men några steg på vägen kom jag. Det första var att jag hittade de typiska svenska skorstenarna hos Perl. Förhoppningsvis är de ej för oproportionerligt stora till smalspårsloken. Men sedan var det stopp till igår. Då fann jag att Glafva glasbruksloken liknade världens mest populära barnlok som är engelskt, det med ett glatt ansikte på sotluckan fram. Ett lok som heter Dolgoch och fortfarande rullar på Talyllynbanan efter nästan 150 år. Det finns också senare byggda lok på denna bana som liknar både Glafva glasbruksloken och det tidiga loket. Lokvarianter som givetvis finns i vitmetallbyggsatser att beställa för en rimlig kostnad från England. Kanske är de t.o.m. så att nordiska smalspårslok som lättast kan byggas med hjälp av färdiga byggsatser till någorlunda likhet är Glava glasbruksloken?
Så nu är frågan, om jag har liten tid och inte är särskilt kunnig, hur kan jag bygga om Arnoldloket till Glafva glasbruk lok 1? Finns någonstans där man kan läsa hur man göra i allmönhet? Finns ytterligare detaljdelar som man kan köpa som är passande. Och vad tycker ni om idén som helhet?
Länkar:
Loket Dolgoch byggt 1866, foto på modell: http://www.gemmodelrailways.co.uk/GEM_W ... Gauge.html
Loket Douglas byggt 1918, finns också som byggsats hos gemmodelrailways, foton från Talyllynbanan: http://www.talyllyn.co.uk/gallery/index-loco-6.html, Dolgochloket kan man också hitta foton av på samma hemsida: http://www.talyllyn.co.uk/locos/no_2.html
Älgå kommunvapen
