
Vue bort mot Hästholmens hamn...

Vy från Hästholmen mot Värsta till. Vid gjuteriets gavel anar man byns "coming man", Anders August Båth, "gjutslagare" som han kallade sig själv, vad nu i fridens namn han menade med det. Den storslagna fabrikslokalen andas att här finns rätt gott om kapital eller möjligen goda bankkontakter.
Högtflygande idéer fanns förstås, fast fabrikslokalen var i likhet med magasinet i Hästholmens hamn en god "lagerplats" och därmed samlingspunkt även för smalspårets lokförare när det fanns en stund över.
Fabrikör Båth förnekade å det bestämdaste att signaturen "A.A." skulle ha något med anonyma alkoholister att göra. Dels uppträdde han aldrig anonymt, dels skulle han aldrig gå med i en förening som önskade att han skulle göra sig av med sina "goda seder och bruk".

Förband är som bekant ett mångtydigt ord- Tala t ex med våra indelta och uttjänta soldater Malm och Måås. De hörde absolut till Andra Lifgrenadierregementet, ett förband som strök med i den stora regementsdöden efter 1925, vilken i och för sig var en andeviskning mot vad som hänt i absolut nutid. Gjutslagare Båth utanför sin skapelse. Här är det dock kryssförband som gäller. Det går att locka fram det romboida mönstret, om man så måste kisa lite grann...
Försökt till egenhändigt tillverkad murstenskartong, således inga späkningsövningar à la Pendon. Tillräckligt mycket späkning att för hand rita upp varenda j-a tegelsten på datorn och få mönstret att stämma...

... och så till sist herr Båth på väg från sitt gjuteri, med sin bästa vän i följe.
Taxen Tuff hade till och med överlevt hans salig fru, medan katten Tuss sprang omkring på de saligas ängder och letade sorkar...