Mitt modulbygge

[Johan.L]

Håller på med några moduler, tanken är att dom skall vara lätta att ta med, dock finns ingen tanke på att koppla ihop med någon känd modulstandard.



Bygget består av 4mm ply med olika förstärkningar och lätthål.




Sammanfogning sker med bultat (hålen för dessa ej borrade än) med styrning av kopplehakar
till fönster.


Och fylls med rosa byggskum för att bygga spår och annat på.

Fortsättning följer.

Mvh

Johan L

[CGO]

Hej. Undrar om du kommer att se detta svar/fråga. Det är ju ett tag sedan du lade in denna presentation. Jag har en anläggning men planerar/drömmer om en mindre historia(!) i skala 1:35 smalspår och med Patrik Miesenbergers lilla HO9 modul som förebild. Omräknad till skala 1:35 blir den ungefär 3x1 m, vilket måste bli två st moduler om 150x100 cm vardera. Från Tobbe Holmberg har jag tidigare fått lite tips och förslag som påminner om den modul du byggt och jag undrar förståss om mått men framförallt vikten på det alster du åstadkommit. För många år sedan byggde jag (en numera sedan länge skrotad) HO9 bana i sektioner och satte samman dom med vingmuttar som jag tyckte fungerade utmärkt. Men i plyfan som du använder, har du limmat fast själva bulten och med vilket lim?
Jag har funderat på lättmetall, om man kan bygga ramen i det, men frågan är vad man hittar lämpligt material och priset förståss? Annars torde plywood i två skikt med stavar av furu i mellan samt tvärstag av plyfa med hål i för att minska vikten, vara bästa alternativ. Ihopsskarvning borde kunna ske med hjälp av ovan nämnda vingmuttar, allternativt gångjärn i kanterna, men de kräver exakt plan yta vid sammanmsättningen, annars uppstår brytningar, jag har provat redan och gångjärn är en förbannelse, om man inte har en lös sprint kanske, men det funkade inte för mig. Jag har sett i engelsk press, att vingmuttar verkar vara gängse. Mellan rälsskarvarna, ska man ha skarvbitar eller ska man nöja sig med skjutbara skarvjärn?
Landskapet bygges väl enklast i bonocell eller liknade och alla hus, träd etc måste vara löstagbara för att inte brytas sönder vid transporter, detta ser jag som självklarheter.
Någon/några som kan ge råd och tipps?

---------------------------
CeGe Olsson
TL vid Ansaholm-Älgafalls Järnväg

[Jan Frelin]

Vi har använt gångjärnsskarvar på Trefoten, och jag har gjort likadant hemma. Vi köper enkla gångjärn från Clas Ohlson, sprinten är inte så svår att få bort. Själv tycker jag det fungerarar riktigt bra.

Ramverket är byggt av plywoodsandwich, ungefär som Johan visar.

[CGO]

OK Jan, kanske köpte jag fel gångjärn men jag upptäckte, att sektionerna måste ligga alldeles plant när man fogar ihop dem. Det är säkert enkelt om man är två personer som sätter ihop sektionerna tillsammans med mothåll och liknande, men är man ensam behövs nog något mer tolerantare än gångjärn. Kanske en kombination av vingmutter först för att få det hela i läge och sedan gångjärn för absolut bästa passning(?). Nog om detta. Det mer kritiska är vikten + att träd och strukturer måste vara löstagbara för att inte fastna i allt möjligt under transporter. Nu har ju i den som skrev det första inlägget här inte svarat, nämligen vad väger din modul och ytterligare en fråga, hur långt har du kommit?

[Södra station]

Hej!

Ett inkast från utsidan , dvs lite egna erfarenheter.
Jag bygger moduler efter FREMOs standard (både hög- som låg-profil)

Vikt
Mina moduler byggs med ramar i 10 mm snickeri/fin-plywood och landskap i markskiva från DOW. En modul med måtten 120*50 cm väger mellan 4-8 kg.

Transport
Modulerna byggs lämpligen "i par" så att de kan transporteras fastspännda mellan 2 "transportgavlar". Då har man landskapet "innåt" och det är på så sätt skyddat mot skador. Träd, hus och annat landskap kan sitta fast utan problem - att ha lösa saker på modulen sliter förmodligen mera på dessa än fastmonterade.

Sammanfogning
FREMO-dulerna utgår från modulgavelns undersida - vid montering hålls gavlarna på samma "undermått" och beroende på byggarnas noggranhet så kan man enkelt skjuta en modul upp/ner/höger/vänster de tiondelar som behövs för ett bra spårläge. Notera dock att alla moduler på 50 cm eller mer skall stå på egna ben - det underlättar bl a monteringen!

Spårskarven
Efter att ha deltagit i ett antal FREMO-träffar så slås man av hur "förlåtande" spårskarven är. Men givetvis ska man eftersträva en "exakt" skarv vid montage.

[Olof]

På Lundarallarnas modulbanor använder vi skruv och vingmutter. Det gåt inte att montera själv men om en eller två man håller modulen så går det lätt att skruva ihop den med en intillliggande för en tredje man.

Vi har också gjort erfarenheten att spårläget i skarven är oproblematiskt. Vi har ingenting som håller rälsen i linje. I både H0 och 0 så tillåter glappet i skruvarna att man justerar de sista tiondelarna tills det känns bra. På H0-banan underlättas det av att alla spår ligger i rät vinkel mot modulkanten.

Jag vet inte vilket hjulstandard som är tänkt för 1:35 banan men jag tror inte det blir något problem. Våra fordon i skala noll tål förvånantsvärt dåligt spårläge. Flexibel hjulupphängning och rejäl vikt löser det mesta. Om rälsen ligger 0,5 mm fel stör inte funktionen även om det låter lite fult.

/Olof

[CGO]

Hej igen. Hur fortgår bygget? Vore kul att se mer.