I den svenska kulturkanon ingår in visa där texten säger att Klorin är det bästa mot fläckar och rödvin det bästa mot sorg.
Frågan är om man inte också skulle lägga till att Vitlim är det bästa mot spruckna gipsgjutningar.
Vad finns det man kan armera gipsgjutningar med så att de bättre tål drag- och böjbelastningar? Mässingsprofiler eller något naturmaterial?
Läste härförleden att man i Norrland under bronsåldern bröt asbest ur berget som man sedan hade för att armera sina lerkrus. Fungerar säkert fortfarande bra men har också senare upptäckta nackdelar.
När jag beställde Chamotte från Panduro tittade jag mest på priset och kornstorleken (0 - 0,2 mm). Vikten och storleken på paketet kom därför som en överraskning. Nu har jag så jag klarar mig ett antal anläggningar framåt.
Jag var lite orolig för färgen som skulle vara vit och därmed avvika för mycket från grus men i verkligheten så visade det sig att vit chamotte närmast är gulvit.
Olof skrev: ↑mån 18 feb 2019, 13:15
Vad finns det man kan armera gipsgjutningar med så att de bättre tål drag- och böjbelastningar? Mässingsprofiler eller något naturmaterial?
Läste härförleden att man i Norrland under bronsåldern bröt asbest ur berget som man sedan hade för att armera sina lerkrus. Fungerar säkert fortfarande bra men har också senare upptäckta nackdelar.
DSC_0084.JPG
Jag ser två möjliga vägar till armering. Den första genom att lägga in sådan där skarvväv man har till tapeter och den andra genom att lägga in en tillklippt bit aluminiumnät från t ex biltema (används för att armera större rosthål såvitt jag förstår ).
Tack för bra förslag Peter. Skall prova nästa gång när jag gjuter stödmuren till den gjutning jag redan gjort.
En portabel anläggning skall vara lätt och Chamotte och sand är tungt så jag har limmat sandmålade träbitar skurna från Northesternflak mellan slippersen. Detta för att inte behöva använda så mycket Chamotte och därmed spara vikt.
Jag har fått fundera en del på hur jag skall driva växelklotet. Det är mer komplicerat än man först kan tro eftersom ett växelklot slår så långt, en bra bit över 180 grader, och med ett rejält glapp som tillåter att klotet rör sig en hel del utan att tungorna flyttas. Något som i verkligheten är viktigt för säkerheten.
I verkligheten löser man det genom en mekanik med en led och även om den går att återskapa i modell så blir måtten så små när man skalar ner att det inte fungerar.
Jag har provat både GMJS växelklot i mässing och ModellMekaniks i vitmetall. Båda har modellerat ledmekanismen men det blir omöjligt att driva spaken med stången från växeln. När mekanismen skalas ner krävs en precision som varken jag eller gjutningarna har.
Nästa lösning jag skall prova är att driva spaken med en, förhoppningsvis, nästan osynlig pianotråd som vrider axeln klotet sitter på. Här är dock problemet hur jag skall fästa omläggningsspaken vid tråden utan att samtidigt limma fast spaken vid fundamentet.
Olof skrev: ↑ons 27 feb 2019, 11:48
Jag har provat både GMJS växelklot i mässing och ModellMekaniks i vitmetall. Båda har modellerat ledmekanismen men det blir omöjligt att driva spaken med stången från växeln. När mekanismen skalas ner krävs en precision som varken jag eller gjutningarna har.
Du har nog koll på det men om någon annan är sugen, Rimbo Grande aviserar nu de växelklot som Tobias har visat upp på andra ställen här i forumet. Där funkar "drivning av spaken med stången" enligt en publicerad video...
Bygger främst smalspår i nollan och amerikanskt i N men även en hel del annat...
Intresserad av nollan? Besök gärna nollan.nu Habo Hobby & Tågspecialisten - Södra Sveriges största hobbybutik
Olof skrev: ↑ons 27 feb 2019, 11:48
Jag har provat både GMJS växelklot i mässing och ModellMekaniks i vitmetall. Båda har modellerat ledmekanismen men det blir omöjligt att driva spaken med stången från växeln. När mekanismen skalas ner krävs en precision som varken jag eller gjutningarna har.
Du har nog koll på det men om någon annan är sugen, Rimbo Grande aviserar nu de växelklot som Tobias har visat upp på andra ställen här i forumet. Där funkar "drivning av spaken med stången" enligt en publicerad video...
Tack för inlägget Anders. Jag har anmält mitt intresse för ett antal växelklot från RimboGrande. Om jag förstått det rätt skall de vara ModellMekaniks klot (som inte längre är tillgängliga) som förbättrats enligt hur Tobias gjort med sina på Teklasjö - Loskogen.
Jag är lite nyfiken på Tobias förbättringar. Kloten ser på fotot ut att vara gjutna i mässing istället för vitmetall. Jag är lite rädd att han använt sin stora förmåga att skapa små mässingsdelar med hög precision, mycket högre än vad jag klarar av.
”God middag ungdomar” som Kalle Lind brukar säga i podden Snedtänkt. Nu skall farbror berätta om sådant modellrallare använde förr i tiden.
Flaskan nedan är arvgods från en amatörfotograf. På 1900-talet kunde man inte titta på bilder på telefonen. Istället skulle bilderna ”framkallas” och ”kopieras” innan man kunde titta på dem. Detta involverade idag säkerligen förbjudna kemikalier. Efter varje steg måste man skölja bort kemikalierna med vatten. För att vattnet skulle rinna av bilderna och inte bilda droppar som torkade och skapade fula ringar på bilderna använde man sköljmedel som det i flaskan.
Samma medel fungerar utmärkt för att få vattenbaserat lim att flyta ut ordentligt när man limmar barlast. Lite vätmedel i limmet så lägger sig inte limmet som droppar ovanpå gruset.
Antagligen är det ungefär samma goja i flaskan som i de små kapslarna man lägger i diskmaskinen men den här flaskan var mycket dyrare (och därmed finare) på den tiden det begav sig.
Mikael Graff nämnde i ett inlägg att man kan betsa chamotte. Jag tyckte det lät underligt eftersom min erfarenhet av att blanda pulver med färg är att färgen limmar samman pulvret till klumpar. Men man måste ju prova och resultatet blev till min förvåning bra. Tack Mikael!
Jag blandade ihop en bets av Vallejo färg, retarder och ”thinner medium”. Detta rördes noggrant och späddes sedan med vatten och koncentrerad spolarvätska (etanol) samt lite vätmedel ur flaskan jag visade tidigare.
Hällde upp lite chamotte i en burk varefter jag hällde färgen över och rörde omsorgsfullt varefter det hela fick torka över natten. Visst blev det klumpar men dessa är inte hårda utan faller samman till pulver så fort man petar på dem. Alltså en utmärkt lösning för att få variation i banvallen när man grusar med chamotte.
Originalet överst, där under betsad chamotte från två olika försök.
Så här set det ut på plats på banan. Till vänster sand från Klostersågens station och till höger Chammotte infärgad med Vallejo "Light Sand".
Målad Chammotte blir som synes mycket ljusare än förebilden men jag tror det blir bra med tanke på belysningen är svagare på modellen än i verkligheten.
).
