EN LITEN VÄNDSKIVA - presentation och byggbeskrivning

[clas ahlstrand]

Engelska tillverkaren Kitwood Hills Models gör hyfsat billiga byggsatser i huvudsakligen laserskuren plywood till fem motoriserade vändskivor - priser £34:50 - £49:50:
60 mm heltäckande brygga med 9, 10,5, 12, 14 mm eller 16,5 mm spårvidd
92 mm heltäckande brygga med 9, 10,5 eller 12 mm spårvidd
118 mm heltäckande brygga med 12, 14, 16,5 eller 19,05 spårvidd
212 mm brygga (öppen grav) med 12, 14, 16,5, 19,05 eller 22,5 mm spårvidd
vagnvändskiva med 70 mm heltäckande brygga med 16,5 mm spårvidd.

I 9, 16,5, 19,05 och 22,5 mm spårvidd kan man välja mellan olika code (rälshöjd). I viss mån kan andra spårvidder än ovan nämnda specialbeställas. Vagnvändskivan levereras i motsats till övriga med lösa räler, men färdiglödd räls finns som tillval.

Dessa vändskivor är främst avsedda för smalspår i skalorna 0 och 00, men de med 9 mm spårvidd kan givetvis även användas för t ex H0e eller normalspår i N, de med 16,5 mm för bl a H0 normalspår eller 500-600 mm smalspår i skalorna 1:32-1:35 etc. De är avsedda för 2R men kan enkelt modifieras för 3R - se vidare nedan!

Länk till Kitwood Hills Models: http://www.kitwoodhillmodels.com/

För min H0e-bana valde jag vändskivan med 60 mm lång brygga. Motsvarar 5,2 m i 1:87 och räcker för att samtliga hjul på mitt största lok ska få plats. Länk till bygginstruktion för denna vändskiva:
https://store-07c20.mybigcommerce.com/p ... shrunk.pdf
(Vid köp får man en bygganvisning med bättre upplösning via e-post. Pappersinstruktion kostar extra.)

Nedan följer en närmare presentation av denna vändskiva samt en redovisning av mitt bygge av den. Inga foton, saknar kamera. Men tillverkarens hemsida och bygginstruktion har bilder på den färdiga vändskivan, dess delar och olika stadier i byggandet.

En genomgång av delarna avslöjade att skruvar för montering av motorplattan saknades. Meddelade tillverkaren via e-post en onsdag, följande måndag fanns de i min brevlåda - tillsammans med ett motstånd på 33 ohm! (Hade i brevet frågat om lämpligt värde på motståndet för att driva vändskivans motor med min analoga körkontroll). I övrigt fanns allt med i kartongen, väl emballerat, helt och fungerande. De delar som satt fast i ram var lätta att lossa med en brytbladskniv. Några delar krävde ett minimum av putsning, de flesta ingen alls. Enda verktyg som behövdes för bygget var hobbykniv, tång, fint sandpapper och liten mejsel samt lödkolv för kablarna. Dessutom lim, kablar, lödtenn, färg och pensel.

Använde Karlssons Klister för det mesta av limningen, då det råkade finnas hemma. Kanske inte det ideala alternativet, då detta lim trådar sig något alldeles förfärligt vid appliceringen. Men torkar lagom snabbt och verkar hålla bra. Bygganvisningen avråder från “white glue” (Cascol o likn), nämner att kontaktlim kan användas för större ytor, men rekommenderar främst cyanoakrylatlim. Detta använde jag för ett fåtal delar, bl a växellådans sidor. Att bygga denna vändskiva var enkelt. Av bygganvisningarna att döma förefaller dock vändskivan med öppen grav och vagnvändskivan vara något mer komplicerade.

Bygganvisningen är tydlig och lättbegriplig, inte minst p g av de många illustrationerna (se länk ovan!). Dock har man glömt att nämna att det måste göras gap i den ingående rälsbitens PCB-sliprar för att isolera rälerna från varandra. Nå, torde nog vara självklart för de flesta. Gapen syns dessutom tydligt på de av bygganvisningens foton där rälsen är med.

Jag avvek från instruktionen på ett par punkter vid byggandet:

1. Valde att limma fast den översta ringen till graven (“the keeper ring”) samtidigt som övriga, dvs som en del av bygganvisningens avsnitt 1, “Baseplate assembly”, istället för att vänta till brygga, drev m m monterats enligt avsnitt 4, “Finishing off the deck”. Detta av två skäl: dels verkade det lättare att ta bort eventuellt limspill från gravväggens insida som kan hindra bryggans rotation innan denna monterats, och dels kom gravens ovansida härigenom att hamna i plan med drevet på vändskivans ovansida, vilket kändes tryggare vid montering av det stora centrumdrevet på vändskivans undersida enligt min nedan beskrivna metod. (Drevet på ovansidan används inte för drivningen, utgör fäste för centrumaxeln och håller den roterande delen (brygga m m) på plats.)

2. Det stora centrumdrevet på vändskivans undersida pressade jag på plats i anslutning till bygganvisningens avsnitt 2, “Spider assembly”, omdelbart efter delmoment 2A, “fit the PCB and spacer bearing”. Centrumaxeln med de delar som monterats enligt moment 2A - jag limmade drevet på ovansidan redan nu - stacks ner i avsett hål i gravens botten och hela härligheten vändes uppochner och lades på ett plant hårt underlag (en vedspis - ej tänd). Hade redan filat axeln i änden för lättare äntring av centrumdrevet, vars hål är ganska trångt. Mitt på centrumdrevet lades motordrevet som mellanlägg. Jag pressade på detta för att försäkra mig om att all kraft kom i centrum av det större drevet. Instruktionen varnar nämligen för att centrumdrevet lätt spricker om man råkar pressa i periferin. Eftersom motordrevet har något större hål än centrumdrevets axel kunde det användas som mellanlägg under hela monteringen/pressningen. När centrumdrevet var på plats och jag testat att allt snurrade som det skulle utan att kärva eller glappa, fortsatte jag med delmoment 2B, “fit rails and deck support to spider”. (Enligt instruktionen skall centrumdrevet monteras senare, som första moment i avsnitt 3, “Gearbox and motor assembly”.) Eftersom centrumaxeln sticker ut på undersidan gjorde jag ett 70 mm hål i en masonitbit som tejpades fast ovanpå en burk, djup nog att härbärgera vändskivan med centrumaxeln (och även motorn). Här placerades vändskivan för montering av spårstumpen och annat som återstod att göra på ovansidan.

Vändskivan saknar inbyggd polvändning för bryggans spår. Efter ett halvt varv måste därför strömmen kastas om med en tvåpolig tvåvägs strömställare (medföljer) eller - vid digital drift - automatiskt med en vändslingemodul. Som analog rallare hade jag föredragit inbyggd polvändning, men för digital drift rekommenderas ju att alltid ha ström i allt spår, så här är alternativet med vändslingemodul möjligen bättre (men dyrare). Kanske kan man därför hävda att vändskivan genom att sakna inbyggd polvändning är “DCC friendly”.

Eftersom inbyggd polvändning saknas är det enkelt att bygga om vändskivor för 16,5 mm spårvidd till 3R om så önskas: strunta i att göra isolerande gap i PCB-sliprarna, löd ena kabeln till en egentillverkad mittledning (t ex en smal mässingsremsa limmad på bryggans brädklädsel) och den andra till en sliper. Vid 3R behövs varken polvändande strömställare eller vändslingemodul för bryggans spår.

Eftersom bryggan inte har fasta lägen råder full frihet vid placeringen av anslutningsspår, i synnerhet då inte heller någon “död” sektor finns som på vändskivor med inbyggd polvändning. (Vagnvändskivans brygga har dock fasta lägen, fyra st i 90 graders vinkel.)

Misstänker att motorn är kärnlös (coreless) som Faulhaber m fl, men är långt ifrån säker. Den är avsedd för max 6 volt och ser ut som dessa mikromotorer: http://www.hobbytronik.se/index.php/cPath/28_57. Den är alltså försedd med utväxling och hastigheten reduceras ytterligare med de nylondrev som ingår i byggsatsen. Tillverkaren rekommenderar ett 1,5 volts batteri som kraftkälla, hållare för sådant medföljer. Med 1,5 volt snurrar vändskivan ett varv på ungefär en halv minut. Vill man istället driva vändskivan med DCC-körkontroll måste motorn förses med dekoder och seriekopplas med ett motstånd på ca 30 ohm/0,25 watt. Sistnämnda krävs även om man (som jag) vill använda en analog körkontroll för DC. En analog 3R-rallare som vill driva en ombyggd vändskiva med 16,5 mm spårvidd med sin Märklintrafo måste förstås också ha en likriktare mellan denna och motorn, samt - för att kunna rotera bryggan åt båda hållen - strömställare för polvändning , t ex den tvåpoliga tvåvägs typ ON-ON som ingår i byggsatsen.

Då en s k elektronisk rälsrengörare från Relco är konstant kopplad till min körkontroll löddes parallellt med motorn en liten kondensator av samma typ som brukar finnas som störningsskydd i åtminstone analoga lok.

Gjorde en “kopplingsplint” av två stumpar 1 mm koppartråd och plywood från ramen kring delarna till växellåda/motorplatta som limmades på motorplattan. Tunnare kablar löddes mellan plinten och motorn med kondensator och motstånd (33 ohm). Andra änden anslöts till anläggningens manöverpanel. Från de fjädrande kontakterna som förser bryggans spår med ström drogs ledningar till en likadan plint som limmades på gravens undersida.

I manöverpanelen monterades en tvåpolig trevägs strömställare typ ON-OFF-ON. Via den anslöts vändskivan till körkontrollen så att ena ytterläget skickar ström till dess motor, och det andra strömsätter bryggans spår via den medföljande tvåpoliga tvåvägs strömställaren typ ON-ON, som nyttjas för att ge detta rätt polaritet. Med ON-OFF-ON-strömställaren i mittläge går ingen ström till vare sig motorn eller spåret. Ett lok kan alltså stå här samtidigt som ett annat körs på resten av anläggningen. Den andra bifogade strömställaren, tvåpolig trevägs med återfjädring till mittläget, alltså typ (ON)-OFF-(ON), hamnade tillsammans med den bifogade batterihållaren i den låda för elektriska bra-att-ha-prylar där jag hittade ON-OFF-ON-strömställaren.

Vändskivan fungerar oklanderligt. Snurrar i princip hur långsamt jag vill. Drivningen är inte helt ljudllös, men surret är definitivt inte störande (i motsats till Atlas vändskiva). Jag är hittills mycket nöjd med mitt köp. Men då axlarna saknar lagerbussningar (de sitter direkt i hål i plywooden) är det möjligt att det så småningom kommer att bli visst glapp på grund av förslitning. Kanske har denna vändskiva därför kortare livslängd än dyrare alternativ. Eller kanske inte...Detta återstår att se.

[Roger S Jansson]

Trefliga Länkar; man tackar!!!