Smalspårsfrämjandets Forum

Tack Kjell!

Jag har tittat på dessa bilder men tyvärr ser man på dessa bilder bara delar av motorn. Jag letar efter en bild som visar mer generellt hur insidan ser ut. Till exempel så kan jag inte se om det fanns någon form av instrumentpanel eller hylla under fönstren.

Finns det några andra förslag?

Tack på förhand
Olof

Roligt att kunna hjälpa till
Menar du att du inte har bilder på litt Z inredning.
Jestanes, det är ju som att gå naken genom livet ju!
Håll till godo: Mvh LH

Tack Lars jag men enligt Rolf Sténs bok Från inlandet till kusten så är detta före detta SJ Zp 143 byggd av Kalmar 1932 men tillverkningsnummer 7 åt ÖSmJ. Tyvärr avviker den en hel del från Bjursrtömmarna, till exempel så sitter inte motorn i hytten.

Olof skrev: ↑sön 25 apr 2021, 13:11 ... Till exempel så kan jag inte se om det fanns någon form av instrumentpanel eller hylla under fönstren.

Finns det några andra förslag?
...

De bilder jag har är tyvärr likt boken om Bjurströmslokomotorerna tagna in i hytten genom dörröppningen på lite avstånd. Av dessa verkar framgå att inredningen uppvisar skillnader från lok till lok och över tid. Sena bilder av Z 68 i Ånge visar en instrumentpanel under frontfönstren i A-ändan. Men hela lokomotorn är då synbart reviderad och uppgraderad jämfört med bilder tagna några år tidigare i Östersund. På lite äldre bilder av 68, 132 och 183 (ex HNJ, Östersund) syns bara motor med huv samt reglage framdragna till hyttens mitt. På 66 (Kil) och 132 (Alvesta) kan man också skymta att en rätt enkel manöverpanel också är framdragen till hyttens mitt, antingen fristående via en konsol av rör eller i ett fäste på motorn. I dessa fall avslöjar inte det man ser av hyttens frontvägg några spår av instrumentering.

I väntan på underlag för att göra en inredning så har jag jobbat vidare med ledstängerna. Dessa gör jag helst i pianotråd då jag tycker att det materialet bättre tål min hantering av modellen än mässingstråd som kanske mjuknat vid lödning.

Ett problem på just Z är att en del av ledstängerna på förebilden är svetsade i T-form. För att få en tillräckligt stark fog där ämnen av en 0,5 mm tråd möter en annan lika tjock tråd hårdlöder jag dessa. Med hårdlödning slipper jag dessutom oroa mig för att skarven skall lossna när jag löder fast ledstängerna.

Två trådar monterad i jigg före lödning. Det vita är häftmassa som fungerar bra vid hårdlödning.

Efter lödning; kanske lite för mycket lod i denna fog. Får slipa lite.

Det blir inte så pjåkigt men man måste vara försiktig och noga. Pianotråden blir väldigt spröd efter hårdlödning.

Olof skrev: ↑sön 25 apr 2021, 13:11 ...
Jag har tittat på dessa bilder men tyvärr ser man på dessa bilder bara delar av motorn. Jag letar efter en bild som visar mer generellt hur insidan ser ut. Till exempel så kan jag inte se om det fanns någon form av instrumentpanel eller hylla under fönstren.
...

Det finns ändå en hel del information om vad som finns i hytten i dessa bilder. Särskilt bilden på sid 60. i kombination med bilden på sid. 51 ger de åtminstone mig grund för misstanken att någon instrumentering på främre hyttvägen inte fanns. Av citatet på sid 51 :

Alla manövreringsanordningar var dubblerade för att underlätta för föraren att ensam kunna utföra c växling samt av- och tillkoppling av vagnar.

... blir min slutsats att alla manöverdon och eventuellt erforderlig instrumentering återfanns i hyttens mittparti bakom motorn. Man kan ju tydligt se att det sitter en liten manöverpanel på den bakre tanksadeln för bränsletanken. Att man utöver detta skulle ha placerat intrument på framväggen under fönsteröppningarna förefaller rätt osannolikt.
På bilden sid. 60 ser man inte alla spakar för manövrering av växellådan och inte heller tydligt hur gaspådrag sköttes. Däremot ser man ju stativet för hävstångsbromsens manöverspak invid främre vänstra sidväggen. Det fanns rimligen en likadan på höger sida.

Mina egna bilder på hyttens inre är förvisso inte helt optimala som bevismateriel för inredningshypotesen. Men i avvaktan på de ultimata interiörbilderna tänkte jag ändå se till att de inte förblir oåtkomliga.



Den här bilden visar visserligen en instrumentpanel vid frontväggen som tak på ett apparatskåp e.d. Men detta utförande är resultat av en rätt nyligt genmförd revision och ombyggnad av motorinstallationen, troligen med en annan motor än den ursprungliga. På bild tagen tre år tidigare är den betydligt skabbigare och exteriört synbarligen i ursprungligt skick. Om man med det återvänder till bilder som visar fordonen i mer ursprunglig skepnad ...



... får man lite mer uppfattning om växelspakarna. Dessutom skymtar man till höger i dörröppningen den tidigare nämnda manöverpanelen.
För att få en mer talande vy över interiören har jag som tur är en bild till tagen något senare som visar mer av hela motorinstallationen.



Dessutom ser man ju viss del av framväggen, delvis tack vara att man här redan har demonterat bränsletanken men ändå har lämnat kvar tillräckligt av tanksadeln för att kunna bibehålla manöverpanelen orörd. Även här ser man ju stativet och spaken för hävstångsbromsen i framfällt läge. Man skymtar också en förbindelseaxel mellan ett par klena spakar för någon sorts manövrering placerat tvärs över frontrutorna, till vad ? Gaspådraget?

På nästa bild ...



... ser man också mer av spakarna för växellådan, manöverpanelen och den svårbestämda anorndningen i frontfönstret. Men man har ju även här avlägsnat bränsletanken och motorinstallationen ser lite "urholkad" ut. Kanske är motorn urlyft för reparation.
Och till sist också en skymt av en "äkta" HNJ-are med smal hytt.



Det är ju bara att beklaga min totala brist på framsynthet i att inte ta något av alla de tillfällen som erbjöds att kliva fram några steg och luta mig in i hytten med kameran. Men föga anande jag då hur efterfråganssituationen skulle se ut 45 år senare.
Mea culpa!

Vi är nog många som ångrar alla bilderna vi inte tog men innan digitalkameran kom så var film ganska dyrt och det blev nog mest enstaka bilder snett framifrån och en och annan detaljbild. Så några bilder på Z inifrån kan jag inte heller ställa upp med.

Men när frågan ändå är uppe kan jag slänga in några inredningsbilder jag har på andra lokomotorer. Grönt verkar vara en färg på modet.

Tack Mats och Ulf!
Även jag har sparat på film i mina dar.

Z-loket vekar väldigt tomt inuti. Det mesta verkar finnas på golvet. Jag får vänta till jag sett hur Mikas drivning ser ut och om han gör den så att den får plats under golvet.

/Olof

Ett ytterligare "lästips" ur Bjurströmsboken är bilden på OKB Nr 1 på sidan 71.
Den låga vintersolen belyser innanmätet på den i det närmaste tomma B-huvens innanmäte. Det enda fast monterade torde vara sandbehållarna.
På de moderniserade lokomotorerna innehåller B-huven oljebehållare och filter till hydrostat-transmissionen samt den hitflyttade bränsletanken (som åtminstånne på Z 34 är en orginal Fordson, precis som den på bilden på sidan 60!).
Kolla på d680ae:s fina bilder och jämför med hyttinteriören av GDJ 2 på sidan 83.
Alla orginalreglage och manöverdon utom gasen sitter kvar orörda efter moderniseringen. Bromsspaken, kopplingspedalen, växelspaken och riktningsväxelspaken.
Moderniseringen innebar ju att man satte i en tvärmonterad Ford marin/industrimotor kopplad till en hydrostat-transmission. Denna är i sin tur inkopplad på orginalväxellådan med tillhörande riktningsväxel.
I orginal torde gasreglaget på en typ 8 varit arrangerat ungefär som GDJ 2 på sidan 83.
På moderniserade Bjurströmmare justerar man motorvarvet med ett vajerreglage, en slags handgas så att du drar upp varvtalet när du ska köra. Sen regleras själva körningens hastighet och riktning med en spak inkopplad på hydrostaten. Praktiskt återfjädrande till mittläget. Hydrostattekniken "hållbromsar" lokomotorn i nämnda mittläge. Mycket praktiskt!

Liten utsvävning, hoppas nåt kan vara till glädje!

/Gunnar J.