Olof skrev: ↑fre 12 feb 2021, 21:37
Jag har inte helt kommit över den stolpallergi jag drabbades av när jag byggde N3, NN3 och Os parallellt så jag gick direkt från underredet till hjulupphängningen.
Du har min fulla och nyktra förståelse.
Jag drabbades av ryggskott förrförra onsdagen. Efter ett par dagar kom jag underfund med att jag inte klarade att klättra på väggarna, så jag fick hitta på något annat. Ett brev med plåtar till 8 NN-N-Os låg under sängen och brändes, så jag började "titta på dem".
Klippa gick bra sittande med ryggen tryckt mot ryggstödet, bockhjälpen låg lagom högt på strykbrädan till höger och om jag ställde en pall med avsågade ben över tangentbordet blev det perfekt höjd för nitpressen. Efter ett par dagar med korta terapipass låg de flesta delar packade i kuvert och tändsticksaskar. Efter helgen klarade jag att löda lite, 8 underreden till stor del hoplödda. Då kom ditt problem. Jag måste ha bortåt hundra stolpar!
Samma princip som sist, skala en bit skrotkabel, skala och dra kardelerna raka, klipp lite för långa bitar, spetsa ena ändan, försök igen om det blir fel, klipp till rätt längd, kläm andra ändan platt, märk hål, borra 0,8 eller 0,9, klipp och fila bort det som inte ser ut som en stolptopp.
Här halvvägs i sista och mest tidskrävande momentet.
- IMG_3125a.jpg (214.82 KiB) Visad 3607 gånger
Trådarna är 1,35 mm egentligen för smalspårsvagnar, men med 0,05mm färglager blir det rätt för normalspår. Renfilning och ultraljudstvättning av underredena får komma efter stolpar (och lämmar) kommer på.
Jobbigare metod än med rör. Påminner om KBrans beskrivning av Lars Hagströms wellpapptegel för nollskaletak,: Materialkostnad obetydlig, arbetstid avsevärd.