Sida 1 av 2

Re: Kjell Granander

Postat: mån 10 aug 2009, 09:28
av Håkan Grundstedt
Snyggt! Vad är det för skala/spårvidd på loket?

/Håkan

Re: Kjell Granander

Postat: mån 10 aug 2009, 14:24
av 14Kjell Å Granander
Ang StJ 3 Kolmården
Skalan ska väl nämnas som millimeter per fot. Engelsmännen är ju totalt inkonsekventa här som blandar mått som dom begriper själva ibland. Enligt Murphys lag så blir det 15mm skalan, för normalt folk är det 1 : 20, spårvidden aningen avvikande nämligen 32 borde varit 30 för 2-fotabana.
Lokets understa del kommer från Brandbright som ett chassiekit, men är kraftigt modifierat med löpaxlar fram & bak. dessa är fjädrande och tar upp ström för belysning, vilket innebär att det är ganska fullt i nedervåningen.
I pannan är det ett flamrör och vatten. I flamröret sitter det en gasolbrännare. Matning av gas är gjord och rivet. Gasen ska gärna gå en vända genom sotskåpet som förvärmning så det verkligen är gas som kommer till brännaren. Här nånstans sket det sig, så jag gör nytt (igen) Gör man prototyp efter prototyp blir det -try and error- Man har väldigt få om ens någon att fråga till råds. Det blir lite enklare med fas och nolla.
Ritningen kommer via MJmf från bruket i Munkedal som ägde loket i 15 år
Mvh 14 Kjell Granander

Re: Kjell Granander

Postat: mån 10 aug 2009, 15:05
av 14Kjell Å Granander
Den första vagnen ÄR en DF från SDJ en plåt från HNJ-V

En trippel SGGJ NN från VVA.
De här verkligt små vagnarna fick allt ledigt utrymme under golvet fyllt med Ms 2x19x L fastlött för att få någon vikt. Nem-koppel hade blivit fruktansvärt överbelastat så det fick bli TB- i stället.

Stafsjö J A-truckar (O&K Berlin) Gjord efter en O&K ritning. En väldig massa nitar, paret har 140 nit varav 110 synliga. Nitarna måste dit men det går inte att göra som på riktigt, då skulle ramen sträcka sig flera mm.
Det man har som nit ( 0,7 x 10 Ms-spik) sätter man i lika stora borrade hål, 110 st, klipper av på baksidan och duttar lite grann på klippet med hammare kul, så hålet är fullt och sedan lödar fast det hela med rejäl kolv som orkar ge värme nog. Det går inte att göra fler utan att fräsa egna profiler då dom gått ur marknaden hos Metallverken. Inte ens hjulen är lika de som kommer att visas är lika, Dom här är 80mm större. A-62 har broms, men om den sätts åt på linjen så slocknar lyset, Bromsklossarna är av brons =kortis.
Mvh 14 Kjell Granander

Re: Kjell Granander

Postat: lör 15 aug 2009, 21:03
av 14Kjell Å Granander
Vi kan ju börja nerifrån Bilden visar Stafsjöbruks stations område. Den är byggd med 2 fräscha normalspårssliprar underst, ovanpå det ligger 3st 2x9 plank, stationsplan är mer plank. bakgrunden består av cypresser som växt till sig till närmare metern från ynka 20cm julplantor, bakom dom står en krypen. Det ska föreställa kolmårdskog och det gör det väl.
Stationen ska se ut som omslagsbilden på Welanders /ÖSlJ stafsjöbok. Stationshuset är i årsmodell 05 med den här halva väntsalstillbyggnaden där bakväggen börjar mitti köksfönstret och går ända upp till nockteglet. Ett märkligt sätt att bygga ut en banvaktstuga.
Däröver visas hur jag gick tillväga när rälsen lyfte från TENMILLE-klammerna därför att dom inte tålde UV-ljus utan raknade.
Fick ta bort allt och sätta kopparspik i syllen 440:- för 500 spik. Klippte av+1mm och nitade på undersidan, därefter förtenndes alla 'nitar' Var 6e syll spikades fast direkt i brädan och sedan rälen slipats av och förtennts så lödde jag på rälen på kopparskallarna med högtemp SN-Ag lod. Det blev stadigt nu. Varje räl har ett skarvjärn och en kabelsnutt fastlödd och 2mm hål i livet på andra sidan.Man lägger rälen med~2mm glipa så det finns plats för utvidgning, kabeln löds fast i hålet på nästa räl. PÅ detta sätt blir det inte en enda mA i skarvjärnet Det blir oxid och ärg annars 0ch ingen A alls
Banan är ~7" eleverad till den del den går över gräsmaiia
Vandaliserade Hpl-stolpar (2½" galv)är nedslagna i jorden 30-50cmoch avkapade ~15cm över mark, 2"rör är nedstuckna i dessa, mellan varje rör är avpassat ett 4kantrör som svetsats fast på halva 2"röret. Vilar på nästa osv.
På detta är en 1"x5" bräda fastskruvad , Sen är spåret (lagt) 2"¤ och 4 kantrören är vanligt stål för att det ska gå att svetsa med en MIG. Höjden justeras genom att en plåtskruv sätts i 2"-röret på lämplig höjd. Lyftet gjorde jag med en skruv-domkraft. Skulle det sjunka gör man ett nytt hål.
Om det ska fungera måste det kollas, Det gör Bv Karlsson på sin dressin.
Återkommer när peket vaknat.
14 Kjell G

Re: Kjell Granander

Postat: sön 16 aug 2009, 12:11
av 14Kjell Å Granander
forts bildtext.
SGGJ R1-45 från VVA SGGJ-plåten Kalkvagn
En besvärlig rackare vad gäller lämmar/ luckor. Hakar och lås som var mycket små. Ville liksom sitta kvar på lödkolven när man skulle fästa dom på luckan. En väldigt udda modell. Har gjort den som bangårdsvagn med TB-koppel.Nem-koppel skulle dominera och skämma utseendet för vagnen är liten ~80mm

Alla modeller för Stafsjö Jernväg gjorda i skala 15mm 1' eller 1:20

StJ 2 VIRÅ Min första modell i 15mm skala. byggd redan för 25 år sen. Mest vitrinmodell. Är körbar med 12Vmotor Hyfsat skalariktigt chassi.

Vagnshjul 1 monterad axel 2 med färg. Surhammar mod 79b
Väldigt nöjd med utseendet. 1" ämnesrör kapade och nedsvarvat till rätt skalaprofil, Flänsen är ~1,25 både bredd och höjd hjulring bredd 5mm
Råkar stämma med Nem. Hjulcentrum är av epoxy, gjutet i en fräst alyminiumform där hjulringen först lagts i. 1-tumsrörets ytterdia ger en hjuldia på ~22,2 vilket är ett par tiondelar undermått, = lätt slitet.(450)
Axel är 4mm silverstål med ändarna svarvade till 3,05mm så att det blir rätt innermått. Axelhålet i hjulet borrat i svarven i samband med justering av sidorn. Hålen och ribborna vid navet ska se ut så här.Mont med cyano.

Jämför en fullskala-axel fotad på Vst-golvet i Mariefred

Go1 lastad med stut. På ångans dag i Mariefred så lastade L Wellander in en plstkviga i G20-finkan men det var ju ingen nyhet. Stuten har ju åkt i flera år nu. I tåg-attiraljen finns här dräng, sop, skyffel vilket behövs då det redan ligger en blaja på golvet. Vagnen är reservpersonvagn med fällbara sidobänkar för ca 20 pers.Idag ingen resande -bänken uppfälld. När vagnen går i tåg är dörrarna stängda.


En elmotordressin gjord från res-del lådan. 2 leksaksunderreden med flak och motorlåda under föraren/Bv. I verkligheten hade Bv en spak-dressin men nu blev det en med motor som JAG tyckte blev kul. Bv har egen verkygslåda, spik-hink div. övriga verktyg. På trallan ett par syllar, rälsbit, virke, lite spadar och spett o.dyl. Ett rent nöjesfordon.

Motorvagnen utan littera.
En tysk lastbil med 35 hp motor köptes begagnad 1924.
På egen vst gjordes ett underrde av en U-vagn och lastbilsdelarna ställdes på. Lastbilen var kedjedriven. Slutväxeln var alltså bultad direkt bakom växellådan och drivaxlarna blev s a s en blindaxel. Kedjorna drev på bakaxelns insidor.Med bara 600mm spårvidd fick man vända det hela så att kedjedreven hamnade på utsidan. På chassit ställdes en hembyggd korg. Säkert hade man nog tagit in någon som kunde sånt. Vagnen hade förarplats mitt fram med pelarbroms och motor/växelreglage, man gjorde långbänkar på var sida med läderstoppning . Fram sattes dörr på var sida och mitt bak med insteg från en liten plattform.. På plattformen hängdes en bagagehylla av järn, som kunde fällas upp. Vagnen sattes i trafik 1925. Användes till 1933

Framänden på den första bilden av lok 3 Kolmården

Från VVA SGGJ-plåt
C#8 Kockum 1901. Fick Hjälp av ovanstående BoA med översiktsritningar för att kunna få till vagnens insida, mellan vägg, toa och sittbänkar. Dessa blev gratis då dom är gjorda av bok-pinnar. (åror>Mc Donalds)

Läs Bosses anmälan av just dessa byggen i 'SGGJ-BCo1 + CD/c8 från 090701.
Lyset något oklart då ritningen inte visar något lyse alls, och det är klart att något hade man ju. Eftersom vagnarna är byggda före 1912 så kan det inte vara AGA då återstår Pnisch oljegas. Batteri/generator är högst otroligt på de här ekonomibyggda linjerna i tassemarkerna

BCo1 som även den har inredning med kupe'er mm enligt ovan.
Vagnarna har gasbelysning enligt Pinsch oljegassystem med stora bränsletankar under vagnen ( INTE AGA, ingen förgasare ingen A50-tub)Pinsch lågtryck med tändlåga = 2 rör över taket till var armatur, 1 rör till tändlågan, som inte syns, 1 rör för belysning (Min BJ BCo239 har det)

SGGJ Km 206 Svängelvagn lika som Bosse visat tidigare. Har fått TB-koppel av samma anledning som R1-45

Ångfinka SGGJ Få 35 en bild Bosse skickat mig och jag ska försöka få till en sådan då det passar mitt privatbane tåg.
Tämligen säkert har SGGJ-ettan varit i Bålsta på väg mellan Stan och Ludvika när SWB ägde vagnen och utan ommärkning.

Kulovame 14 Kjell Granander

Re: Kjell Granander

Postat: sön 16 aug 2009, 12:34
av 14Kjell Å Granander
Om Få
PerL är ju ett alternativ. Har tittat på Lokstall 1 också Då kan jag kanske få ut 2 vagnar för en 5-hundring.
14 Kjell G

Re: Kjell Granander

Postat: sön 16 aug 2009, 15:14
av 14Kjell Å Granander
Gs - varianter
Det som erbjuds är lokstallet ex (UGJ) Billigt men finns ej att få idag
eller PerL för 500:-
väljer man lokstallet så måste man sätta sågen i något och köpa till lite ms för ny ram och kanske plattform, men då kan man frå 2 vagnar för det priset
En ångfinka och en G.
Vad HNJ-V hade är ju mindre intressant idag när han stängt affären i princip

Re: Kjell Granander

Postat: mån 17 aug 2009, 11:20
av 14Kjell Å Granander
Jo en ångvärmevagn står på projekt listan En F1å som mest liknar en G3-finka med panna i, som du skickat bild på.
Det fanns ju en stor typ som näranog hade en lokpanna inbygd som liknar postvagnen D22, men den är väl mycket senare, jag vill minnas att dom togs fram när stambanan blev elektrifierad vid ~1925. Ds-loken hade väl transformatoruttag redan då men vagnarna var ju utan el-värme så det fick bli kvar vid ångvärme och loket hade ju ingen panna. Denna stora vagn sattes alltså in på de största och tyngsta snälltågen 1925~40, då vagnparken mera allmänt hade fått el-värme. Många vagnar hade länge dubbla system för kontinent-trafiken, både DSB och DB/DR körde med ånga långt in på 60-talet Deras stora diesellok hade/har ångvärmegenerator(oljepanna)
Dom här effektbehoven har inte mitt privatbanetåg.

Re: Kjell Granander

Postat: tor 20 aug 2009, 09:06
av 14Kjell Å Granander
Fråga ang motorvagnen.
Som ni sett och läst så hade vagnen en "blindaxel" som drev bakaxeln med kedja På min modell finns ingen kedja, bara en järntråd som atrapp.
Skulle såklart vilja ha en kedja där för utseendets skull. Vagnen är modernt framhjulsdriven så det är inte för drivningens skull . Axeln är bara 'löpaxel'

Har någon sett en kedja som kunde gå att montera?
MVH 14 Kjell Granander

Re: Kjell Granander

Postat: tor 20 aug 2009, 11:43
av Olof
GrandLines har en del plastgjutningar av "chain and sprockets". Altså kedja och två kugghjul i en gjutning. Jag har tyvärr ingen aning om någon av dessa skulle passa dig.

/Olof