Smalspårsfrämjandets Forum

Hej!

Det var en mycket spännande dag när jag tog emot paketet som innehöll min första egendesignade etsplåt! På den har jag div NKlJ-relaterat material och jag tänkte här visa mitt prototypbygge av en modell av NKlJs ”långa” G-finkor. Jag har flaggat här på forumet innan för att jag också håller på med ett underrede till ett AEG-lok. De delar som skall etsas i ”tunn” plåt finns med på detta ark, men jag tänkte återkomma när det blir klart med att visa det (i höst…? Vinter? Kanske nästa vår?). Jag kände att jag behövde prova mina vingar lite med en enklare vagn, snarare än ett lokunderrede. Arket jag fått nu är etsat i 0,25 mm nysilver och jag har försökt få det så detaljerat jag kan. Modellen är baserad på uppmätningar på G 519 som finns i Anten, G 487 i Hagfors, samt två vagnar som finns i Vadstena. Anledningen till att jag visar det här är flera: min första etsplåt innehåller naturligtvis mängder med fel och saker som kunde gjorts bättre, flera funderingar har jag redan som jag hoppas kunna få svar på från alla kunniga på forumet. Speciellt, och det är väl det jag hoppas mest på, så ser jag fram emot kommentarer av typen ”nä men vet du, 512:an hade bara fem nitar på gaveln ovanför kopplet, så skall du bygga den har du en för mycket!”. Antingen kan jag då göra lämpliga omdesigner, eller helt enkelt låta bli att bygga just 512 . Sen är det förstås som så, att etsplåtar går att ta fram ett godtyckligt antal av, så skulle någon vara intresserad av att köpa en, så går det naturligtvis bra. Jag är medveten om att detta är så nära textreklam man kan komma men litar på Webmasterns omdöme, att han slänger ut mig och hänvisar mig till en egen hemsida om det blir för mycket krämeri. (Eventuella volymer förväntar jag mig väl inte bli så stora: jag minns en kommentar på ett av forumen om Entecs AEG-byglar ”det var väl ingen kioskvältare precis…”). Jag återkommer om detta när jag ser om det finns intresse.

Till saken: detta var alltså vagnar som 1918 levererades som träkolsvagnar, men som när transporterna övergick till normalspårvagnar på transportörer, byggdes om till slutna vagnar. Bl a stommar till korg och skjutdörrar beställdes separat, och vagnarna ombyggdes i Hagfors (se bild nedan). 18 vagnar fanns av denna typ varav ett par också senare byggdes om till resgodsvagnar.



(Bilden visar en av vagnarna i Vadstena. Jag har tyvärr inte noterat vilket nummer just denna har).

Etsplåten (se nedan) är konventionellt G-finke uppbyggd, med urtag för att passa in 1x0,5 mm U-profil med tillhörande inlägg för att återge skruvförbanden som håller brädorna till stommen. På bilden lite längre ner, har jag tagit ur en sida, U-balksinläggen samt de två bitarna som skall sitta bakom ventilatorerna för att ge lite större djupverkan. Nederst ses före/efter bilder på hur det blev. Rätt bra tycker jag själv, men kanske skall förskjutningen av ribborna i den undre biten göras större? På bilder ses att brädorna som utgör ”gallret” i ventilatorerna har ganska stor lutning (jfr bl a nedan).














Jag återkommer med ojämna mellanrum med uppdateringar på hur det går. Målet är att ha klart vagnen till Bankalaset (argh, det är ju mindre än en månad…)

/Tomas J

Mycket trevligt, långfinkorna är ju helt klart roliga vagnar att ha i modell!

Två spontana reaktioner eftersom du ville ha "kritik": Varför har du tagit ur för U-balkarna i sidorna? I verkligheten sitter ju plankorna skruvade på insidan av U-balkarna.

Knutplåtarna på hörnbalkarna och runt dörrarna (dvs, dom trekantiga plåtarna) ska sitta på utsidan av L-balkarna, inte på insidan som du har gjort dom. Gör om, gör rätt.

Sedan en konstruktionsteknisk detalj: Jag brukar borra små hål bakom U-balkarna på långsidorna för att kunna löda dessa från insidan av väggen. Blir betydligt enklare om du etsar hål redan från början. Dom behöver inte vara stora eller många, bara så man kan fixera balken innan man tar fram stora lödkolven och värmer fast dom.

/Johan

Hej! Instämmer i att det är riktigt kul att folk sitter med Corel Draw, Illustrator eller likande i stugorna...och dessutom delar med sig av vad de gjort. Mera av detta.

Olsson skrev: Mycket trevligt, långfinkorna är ju helt klart roliga vagnar att ha i modell!

Två spontana reaktioner eftersom du ville ha "kritik": Varför har du tagit ur för U-balkarna i sidorna? I verkligheten sitter ju plankorna skruvade på insidan av U-balkarna.

Jag tycker du gjort helt rätt här. De frästa U-balkarna går ner i "plankytan", och så kommer nitraden (=botten på ståndarbalken) att ligga utanför plankytan. Monteringsmässigt är det milsvidd skillnad med en ränna att lägga balken i istället för att balken flyter omkring på "brädytan". Min åsikt.

Olsson skrev: Knutplåtarna på hörnbalkarna och runt dörrarna (dvs, dom trekantiga plåtarna) ska sitta på utsidan av L-balkarna, inte på insidan som du har gjort dom. Gör om, gör rätt.

Jag har svårt att se detta utifrån bilderna, men misstänker att det är baksidan av knut-beslaget vi ser (men frågan är om även hörnet på korgen är 1/2 tjocklek...?). Då skulle det i alla fall bli mer rätt. Finns f.ö. den etsplåt som blir rätt från början??

Olsson skrev: Sedan en konstruktionsteknisk detalj: Jag brukar borra små hål bakom U-balkarna på långsidorna för att kunna löda dessa från insidan av väggen. Blir betydligt enklare om du etsar hål redan från början. Dom behöver inte vara stora eller många, bara så man kan fixera balken innan man tar fram stora lödkolven och värmer fast dom.

/Johan

Helt rätt, ett hål att löda igenom från baksidan då man "laminerar" delar är outstanding.

Riktigt trevligt bygge/konstruktion

VH

/Johan

Hej!

Tack för synpunkter! Hål från baksidan till U-balkarna var ju riktigt fiffigt! Det är ju oundvikligt att få ner tenn i brädrillorna annars (om man inte kör med tennpasta - men jag har personligen lite svårt att komma överens med det). Jag tänker tre st 0,5-0,7 mm hål. Hur många brukar du ha?

Precis som Johan (nr 2) skriver, så är det två anledningar att ha en försänkning för ståndarbalkarna: blir mer skalenlig "höjd" på profilen (dels i sig - jag vill minnas att i skala 1:1 är den ca 40 mm, men också p g a iläggsremsan, som ju bygger lite). Sen är jag mycket en vän av att ha anvisningar och att delar sitter ihop så mycket som möjligt. Efter att ha provbyggt en av HNJ-verkstads etsade finkor blev jag helt såld på hur lätt U-profilen la sig precis där den skulle, inga bekymmer med att få den sned etc.

Jag förstod inte riktigt hur du menade vid knutplåten. Möjligen att bilden på hela plåten spelade dig ett spratt, men tanken framgår enl bilden nedan. Där de ligger dubbelt är det inte etsat alls. Så i och för sig blir det en liten Reuterswärdsk synvilla i vilken som egentligen ligger underst . Precis som Johan skriver så trycker man ut nitar/skrivförband (båda faktiskt - man skulle ha en sexkantig ritsnål ) från baksidan. Tyvärr, som ni ser, så har skruvförbanden på gavelbalken blivit ritade för små, så de har nästan försvunnit...

Tack för tipsen! Fortsätt så!

/Tomas J

Vad tänkte du använda för hjul?

Hej igen!

Tomas Jansson skrev: . Tyvärr, som ni ser, så har skruvförbanden på gavelbalken blivit ritade för små, så de har nästan försvunnit...



/Tomas J

Fråga: Hur stora var nitarna i förlagan? Cirkulära eller fyrkantiga? Vem har gjort etsningsarbetet?

VH

/Johan

Jan: Det blir Rimbo Grandes stjärnekerhjul. De är strängt taget en mm för stora, men jag får svarva dem i vilket fall för att få P87-profil. Återstår att se om hjulringen räcker... Ev får det bli en ny sån också.

Johan: jag vet itne riktigt vad jag tänkte på, för att jag ser nu att de är sexkantiga (jag tror för att det skulle liksom vara klart den dan jag ev vill göra den i 0-skala) och "nyckelvidden" endast 0,2 mm. Med tanke på att plåten är 0,25 är det ju konstigt att de ses överhuvudtaget. Nitarna nederst (eller överst som det faktiskt är) på knutplåten är runda, och ritade 0,23. Som synes har klarat sig något bättre. Det får skrivas upp på "att åtgärda"listan...

/Tomas

Jo, och det är Photoetch consultants som gjort jobbet. Mycket nöjd med det för övrigt.

/Tomas

Hej! Jag tror detta med läpmlig storlek på ex.vis. nitarna varierar med etsfirma, filmernas upplösning, fotoresisten och plåtmaterial.



På etsningen ovan är nitarna kvadratiska i förlagan med sidan 0,15mm. Jag etsade hemma i en "etskyvett" som genomblåstes med luft för att hålla etslösningen i cirkulation. Plåten kom från Tyskland och var en nysilverplåt 0,25mm som var belagd med resist då jag fick den. Den som rippade filmen var en riktigt reprofirma, så filmen var flera tusen dpi och totalskärmande.

Jag tror att proffisionella etsarare som sprutar plåten med etslösning, ev kan "spruta bort" resisten vid små detaljer undan för undan under etsprocessen, vilket leder till suddiga och borttyanande nitar om man gör dem för små.

Är det någon som har någon mer erfarenhet att dela med sig av gällande minsta storlek i förlaga på ex.vis nitar.

Mina nitar tycker jag blev för stora, så jag funderar på att ta ner den till 0,1mm till nästa etsförsök.

VH

/Johan

Det där såg ju riktigt trevligt ut Johan! Ser fram mot en lite närmre beskrivning av ditt bygge! Att du klarar dig med 0,15 kvadrater var ju intressant. I o f s blir de ju drygt 0,21 över diagonalen vilket ju då närmar sig mina 0,23 mm cirklar som ju faktiskt syns. Å andra sidan syns den betydlig bättre än mina 0,20 mm hexagoner... Även jag är intresserad av att höra andras erfarenheter av detta. Jag kan ju passa på att tipsa om att sista numret av Model Railway Journal har en artikel av Gordon "Pempoul" Gravett som visar hur han gjort etsförlagor (mycket rita med bläck på ritfilm, men också datorförlagor).

Några nya bilder från bygget: ståndarbalkar på plats med sina bultimitationer. Som synes är även dessa ritade 0,20 mm...



Dörrstoppen som syns till höger var lite, ska vi säga, jobbig att få dit... Den består av två av de små "plupparna" som det sitter kvar tre av i öppningen t v. 0,3 mm MStråd utgör själva trycket, och fjädern är lindad av 0,2 mm tråd. HNJ-v har en liknadne konstruktion på sina finkor, men där sitter ju stoppen över en ståndarbalk, så den blir lite lättare att hålla styr på. En längre remsa på baksidan som viks ut är mitt nuvarande förslag till lösning såvida ingen annan kommer med en bra idé.

Den lilla fembrädorsbiten i öppningen är till för att bygga nr 484 som hade bara en ventilator per sida (eller!? Jag har bara sett bild på den från ena sidan! Någon som vet? Jag tror en till hade detta arrangemang, men minns inte riktigt nu var jag sett det.).

Dörrstopp i närbild. Fjädern sitter i verkligheten så att det blir ett litet mellanrum till vänster och det var tänkt att bli så, men när den äntligen satt rätt så rakt och snyggt ville jag inte utmana ödet...



Dörrar står näst på tur.

/Tomas J