VVA SJ litt O
Re: VVA SJ litt O
Jobbar vidare med mina axelboxar.
Det är lite lurigt att börja med ett nytt CAD-program men jämfört med SketchUp så är kurvorna jämnare i Fusion 360 och renderingen bättre.
Det är lite lurigt att börja med ett nytt CAD-program men jämfört med SketchUp så är kurvorna jämnare i Fusion 360 och renderingen bättre.
Re: VVA SJ litt O
Har jobbat vidare med axelboxarna. Fusion 360 ger bra bilder.
Sedan är det ju frågan om vad som man lyckas återskapa i skrivaren och vilka detaljer som blir för små. Att rita i 1:1 är nog rätt som start men jag borde nog tänkt mer på att förstora detaljer så att de syns efter utskrift. Till exempel så försvann SKF-texten och en del annat.
Lärorikt var det i alla fall. Jag lärde mig en hel del om både Fusion 360 och om min skrivare under mina försök.
Sedan är det ju frågan om vad som man lyckas återskapa i skrivaren och vilka detaljer som blir för små. Att rita i 1:1 är nog rätt som start men jag borde nog tänkt mer på att förstora detaljer så att de syns efter utskrift. Till exempel så försvann SKF-texten och en del annat.
Lärorikt var det i alla fall. Jag lärde mig en hel del om både Fusion 360 och om min skrivare under mina försök.
Re: VVA SJ litt O
När jag gjorde en modell av SJ littera N3 senast så tyckte en del att golvet jag gjorde av betsade trälister såg för snyggt ut. För O-vagnen blir det istället målad plasticard. Det ser lite mer slitet ut.
Re: VVA SJ litt O
Det var min tanke. Tycker du att det är för ljust?
Re: VVA SJ litt O
Möjligen något, men inte nödvändigtvis.
När man bygger i plast är en av de stora utmaningarna att få bort plastkänslan i den färdiga ytan. Det brukar gå att lösa rätt bra. Jag har inte praktiserat själv, men om man studerar fabrikstillverkade och lackade plastmodeller kan man se mer eller mindre frangångsrika exempel. Det ena bekymret med detta brukar vara att få ytan att framstå som 100% opak. Det gör inte pigmenterad plast, men med ett ordentligt färglager brukar det gå bra. Det andra är att få till lämplig struktur och glans. I golvet ovan tycker jag att plastkänslan inte är helt övertygande undertryckt. Särskilt fångas uppmärksamheten av alla kraftigt ljusa reflexer från fogkanterna mellan golvbrädorna i stället för markerade stråk av solk nere i skuggan i springorna.
Sedan blir jag lite misstänksam mot att slitna och solkade trägolv visar en genomsnittlig färgnyans mycket nära neutralt grå, helt utan dragning mot rödstick. För mig signalerar det golv som stått oanvända i regn, rusk och solljus mycket länge för att bli rentvättade, kraftigt solblekta och gistna till denna neutrala ton.
De trägolv jag sett på öppna vagnar i bruk i modern tid har nästan undantagslöst en mer eller mindre markerad dragning åt gult/rött/brunt från antingen färskt virke eller föroreningar från banvallsdamm, bark, humus och rost. Graden av ljushet och mättnad kan naturligtvis variera kraftigt beroende på vad som fraktats mest och senast på dem. Men sällan har jag upplevt färgen neutralt grå/silvergrå. Kanske fanns det på 1930- och 40-talen andra godsslag på öppna vagnar som förorenade golven i ljusare och neutralare nyanser (kalk?). Men då solkades väl hela vagnen också rätt kraftigt i samma nyans.
Re: VVA SJ litt O
Tack d680ae!
Intressant diskussion om brunhet (rödstick) respektive gråhet. Som du skriver blir obehandlat trä som utsätts för väder och vind grått men det är som du skriver inte hela historien. Förutom de faktorer som kan göra golven brunare som nämnts ovan så kan också ytbehandlingen påverka. Från början var golven tjärade. Sedan tror jag att man gick över till kreosot eller liknande som jag tror har en brunare ton.
Tack också för länken till bilderna, inspirerande. Jag borde kanske vara inne på Svenskt MJ-forum lite oftare.
I vilket fall borde jag uttryckt mig lite tydligare om bilden. Det var färdigmålat, senare tillkommer mattlack och färgpulver. Jag skall ta och lägga på ett lager brunt pulver för att se hur det blir.
Vänliga hälsningar
Olof
Intressant diskussion om brunhet (rödstick) respektive gråhet. Som du skriver blir obehandlat trä som utsätts för väder och vind grått men det är som du skriver inte hela historien. Förutom de faktorer som kan göra golven brunare som nämnts ovan så kan också ytbehandlingen påverka. Från början var golven tjärade. Sedan tror jag att man gick över till kreosot eller liknande som jag tror har en brunare ton.
Tack också för länken till bilderna, inspirerande. Jag borde kanske vara inne på Svenskt MJ-forum lite oftare.
I vilket fall borde jag uttryckt mig lite tydligare om bilden. Det var färdigmålat, senare tillkommer mattlack och färgpulver. Jag skall ta och lägga på ett lager brunt pulver för att se hur det blir.
Vänliga hälsningar
Olof
Re: VVA SJ litt O
Historiken med ytbehandling av trägolven verkar också intressant. När övegick man till att helt undvara, för att inte säga, ta kraftigt avstånd från sådant som kunde påverka lasten? Alla information jag har om trägolv på öppna vagnar från 1950-talet och framåt saknar helt uppgift om ytbehandling. Däremot finns påtalat att man inte ville transportera kreosotimpregnerad träsliper på trafikvagnar eftersom nedsölning av golven med vätskerester inte var önskvärd. Därav den omfattande avskiljningen av lågvärdiga trafikvagnar till tjänstevagnar Q52/Qbk/Qbv. I motsvarande situation låter inte heller tjära på golven vara något eftersträvansvärt. Så, bestod bruket av ytbehandling av trägolven ända in i den tid dä O-vagnarna tillkom?
Hälsningar
//Ulf L
Re: VVA SJ litt O
Touché!d680ae skrev: ↑mån 05 apr 2021, 16:05Historiken med ytbehandling av trägolven verkar också intressant. När övegick man till att helt undvara, för att inte säga, ta kraftigt avstånd från sådant som kunde påverka lasten? Alla information jag har om trägolv på öppna vagnar från 1950-talet och framåt saknar helt uppgift om ytbehandling. Däremot finns påtalat att man inte ville transportera kreosotimpregnerad träsliper på trafikvagnar eftersom nedsölning av golven med vätskerester inte var önskvärd. Därav den omfattande avskiljningen av lågvärdiga trafikvagnar till tjänstevagnar Q52/Qbk/Qbv. I motsvarande situation låter inte heller tjära på golven vara något eftersträvansvärt. Så, bestod bruket av ytbehandling av trägolven ända in i den tid dä O-vagnarna tillkom?
Hälsningar
//Ulf L
Jag borde kollat mer innan jag skrev som jag gjorde. Den enda grund jag faktiskt har till att man tjärat golvet är vad jag sett på en muséijärnväg. Det finns ett antal uppgifter om att man tjärade trävirket på vagnar men det behöver inte ha gällt golvet.
/Olof
Re: VVA SJ litt O
I Hallgrenska samlingen hittade jag ett "Förslag till föreskrifter vid målning av Statens Järnvägars person- och godsvagnar. 1926 - 1928"
Därifrån saxar jag följande:
6. Golv.
...
e. Målning med kreosotolja av enkelt golv utan beläggning, öppna godsvagnar.
Nytt golv eller nya delar till golv grundstrykes före nedläggningen med kreosotolja, torktid … dygn, samt därefter ännu en gång strykning med samma olja. Å gammalt golv eller gamla delar till golv bortskrapas först smuts och lös färg å de delar, som äro i behov av målning, varefter strykes med kreosotolja.
Kanske kan det ge viss vägledning om att man inte alltid haft omålade golv.
Därifrån saxar jag följande:
6. Golv.
...
e. Målning med kreosotolja av enkelt golv utan beläggning, öppna godsvagnar.
Nytt golv eller nya delar till golv grundstrykes före nedläggningen med kreosotolja, torktid … dygn, samt därefter ännu en gång strykning med samma olja. Å gammalt golv eller gamla delar till golv bortskrapas först smuts och lös färg å de delar, som äro i behov av målning, varefter strykes med kreosotolja.
Kanske kan det ge viss vägledning om att man inte alltid haft omålade golv.