Lite om att löda spår en utvikning från CNC-fräsen
Postat: tor 17 nov 2016, 13:21
Hej!
Det här är en utvikning från tråden om Daniel Berqvists CNC-fräs/gravyrmaskin från Kina. Då spårbyggnad är en bra bit från ursprungsämnet och jag tycker att Daniels tråd om själva maskinen är intressant, borde spårbyggnadsämnet hamna i en ny tråd.
Jag har en ganska stor erfarenhet av att löda spår med code 40 och code 55 (1,0 mm och 1,4 mm höga).
Nedanstående metoder fungerar för mig
1. På någon typ av underlag limma fast två lister parallellt med varandra och med en liten glipa med plats för rälhuvudet och tillräckligt djupt för att hela rälen minus huvudet ska på plats.
2. Stoppa i rälen och rengör undersidan av rälfoten med: fin smärgelduk, Rocos rälsrengörningsgummi eller något annat så att undersidan blir fri från svärtning och oxider. När jag är ambitiös brukar jag även dra några drag med en glasfiberpenna. (Se till att borsta bort alla små avbrutna glasfiber från byggbordet innan du har fått in dem i händerna, de är ett otyg att få bort och försök inte blåsa bort dem inte för det är inte bättre att få in dem i ett ögat Borsta bort dem, använd en dammsugare eller använd tejp.)
3. Plocka fram lödpennan och lödtenn med fluss. Jag använder en 50 W lödpenna och 1 mm lödtenn 60/40. Smält en liten plupp lödtenn var femte till sjätte centimeter på undersidan av rälfoten när den ligger i sin skåra. Hur stor pluppen ska vara och hur tätt lär man sig.
4. Plocka fram forforsyran (från PeO Helgesson eller Habo Hobby) och pensla på längs med hela undersidan av rälen. PeO:s flaska med en liten nål som är idealisk. Sedan värmer du direkt med lödpennan på den första tennpluppen och skjuter den långsamt framför lödspetsen längs med rälen. Det ska bara bli ett mycket tunt lager under hela fotbredden och tennet ska räcka till fram till nästa tennplupp. Ibland måste man kladda fram och tillbaka och tillföra lite mera fluss för att få ett jämnt lager. Undvik även att förtenna där det ska sitta skarvjärn. Överflödigt tenn kan filas bort eller sprättas bort i smält form med glasfiberpennan. En avlödningsfläta eller tennsug borde också fungera, men sådana har jag inte.
5. Sedan lägger man rälen på plats över pertinaxsliprarna, jag använder för det mesta en jigg, men det finns många andra sätt att hålla rälen på plats. Lägg en liten droppen med fluss vid en fem sex sliprar, lagom mycket fluss är så mycket att det bara sugs in mellan rälen och slipern, men inte rinner över kanten på slipern, för då brukar det mesta rinna bort.
6. Sedan har jag värmt på utsidan av rälen mot foten med en 50 W lödpenna på hög värme. Pressa samtidigt ned rälen och när flussen fräst till, tystnat och man ser att tennet flyter ut lite på insidan av rälens fot, är lödningen klar. På code 55 räler finns det inte mycket fot att värma på, rälen är lite vass och forforsyran sliter på spetsen. Efter några meter spår brukade spetsen bli ganska sliten. Jag valde att köpa ett motståndslödningsaggregat med karbonspets från Tumba Lokstation och kan då värma på rälhuvudet utan att smutsa ned det med tenn från någon lödspets. Varje lödning tar strax över en sekund och man kan enkelt pressa ned rälen samtidigt som man löder och hålla den nedpressad med karbonspetsen när lödfogen svalnar. Ett annat alternativ skulle kunna vara att använda en stor (100 – 150 W) gammal lödkolv med en ej belagd kopparspets som i det närmaste är torr och värma på rälhuvudet.
7. När allt är färdig lött, tvätta rent med vatten med lite diskmedel i. Fosforsyran som är vattenlöslig, ska inte angripa vare sig kopparn på sliprarna eller rälen, jag har aldrig haft några problem. Med den kan ge upphov till lite fosfatering (vitt pulver). Tvätta lite blaskigt med en borste, jag brukar använda utslitna tandborstar eller en billig målarpensel med svinborst. Sedan suger man upp blasket med en vettexduk.
8. När man löder växlar är det inte alltid bra att använda metoden ovan. Här kan man vilja punktlöda vissa räler initialt för att kunna justera. Löder man enligt metoden ovan finns det ibland en risk att man råkar löda även intilliggande slipers. Då hoppar man över att förtenna rälens undersida. Istället skär man ut mycket små bitar av tenn. Plattar till dem med en slätkäftad flacktång och för in en tillplattad bit under den fog som man löda och sedan på med lite forforsyra. För många år sedan hade Clas Ohlson tillplattat tenn som kallades för Tape Tenn och som var tänkt att kunna lindas runt en ledningsskarv och sedan värmas med en cigarettändare eller en tändsticka. Jag har en liten ask som räcker för mig.
9. Att löda isär en fog är besvärligt speciellt om man löder varje slipers. Man får försöka att löda isär en fog i taget och medans tennet fortfarande är smällt föra in en bit rostfritt stålplåt för att fogen inte ska klibba ihop igen och sedan upprepa med nästa fog. Jag använder ett raderplån, något som användes en gång i tiden när man skulle korrigera skrivmaskinstext eller korrigera på ritningar. Men går man in i en pappershandel finns det ingen under 40 år som känner till vad det är och de som känner till dem säger att de sålde de sista för 20 år sedan. Men kanske finns det en eller annan butik där de har dem som en hyllvärmare. På loppmarknader kan de finnas tillsammans med ritbestick och dragstift. De som gick tekniska utbildningar en hygglig bit in på 70-talet och lärde sig att rita för hand kan ha kvar dessa tillsammans med blyertspennor för tjocka blyertsstift. Dessa pennor är ideala att greppa små muttrar med.
I föreningen jubileumsbok har Örjan Svane skrivit ett kapitel på 19 sidor om hur man bygger eget spår och växlar. Mycket illustrationer och i mitt tycke väldigt pedagogiskt, nog det bästa som skrivits om detta ämne på svenska. Det finns några tiotal exemplar kvar att beställa och den kostar bara SEK 100,00 + porto SEK 45,00 inom Sverige.
Mvh
Björn D
Det här är en utvikning från tråden om Daniel Berqvists CNC-fräs/gravyrmaskin från Kina. Då spårbyggnad är en bra bit från ursprungsämnet och jag tycker att Daniels tråd om själva maskinen är intressant, borde spårbyggnadsämnet hamna i en ny tråd.
Jag har en ganska stor erfarenhet av att löda spår med code 40 och code 55 (1,0 mm och 1,4 mm höga).
Nedanstående metoder fungerar för mig
1. På någon typ av underlag limma fast två lister parallellt med varandra och med en liten glipa med plats för rälhuvudet och tillräckligt djupt för att hela rälen minus huvudet ska på plats.
2. Stoppa i rälen och rengör undersidan av rälfoten med: fin smärgelduk, Rocos rälsrengörningsgummi eller något annat så att undersidan blir fri från svärtning och oxider. När jag är ambitiös brukar jag även dra några drag med en glasfiberpenna. (Se till att borsta bort alla små avbrutna glasfiber från byggbordet innan du har fått in dem i händerna, de är ett otyg att få bort och försök inte blåsa bort dem inte för det är inte bättre att få in dem i ett ögat Borsta bort dem, använd en dammsugare eller använd tejp.)
3. Plocka fram lödpennan och lödtenn med fluss. Jag använder en 50 W lödpenna och 1 mm lödtenn 60/40. Smält en liten plupp lödtenn var femte till sjätte centimeter på undersidan av rälfoten när den ligger i sin skåra. Hur stor pluppen ska vara och hur tätt lär man sig.
4. Plocka fram forforsyran (från PeO Helgesson eller Habo Hobby) och pensla på längs med hela undersidan av rälen. PeO:s flaska med en liten nål som är idealisk. Sedan värmer du direkt med lödpennan på den första tennpluppen och skjuter den långsamt framför lödspetsen längs med rälen. Det ska bara bli ett mycket tunt lager under hela fotbredden och tennet ska räcka till fram till nästa tennplupp. Ibland måste man kladda fram och tillbaka och tillföra lite mera fluss för att få ett jämnt lager. Undvik även att förtenna där det ska sitta skarvjärn. Överflödigt tenn kan filas bort eller sprättas bort i smält form med glasfiberpennan. En avlödningsfläta eller tennsug borde också fungera, men sådana har jag inte.
5. Sedan lägger man rälen på plats över pertinaxsliprarna, jag använder för det mesta en jigg, men det finns många andra sätt att hålla rälen på plats. Lägg en liten droppen med fluss vid en fem sex sliprar, lagom mycket fluss är så mycket att det bara sugs in mellan rälen och slipern, men inte rinner över kanten på slipern, för då brukar det mesta rinna bort.
6. Sedan har jag värmt på utsidan av rälen mot foten med en 50 W lödpenna på hög värme. Pressa samtidigt ned rälen och när flussen fräst till, tystnat och man ser att tennet flyter ut lite på insidan av rälens fot, är lödningen klar. På code 55 räler finns det inte mycket fot att värma på, rälen är lite vass och forforsyran sliter på spetsen. Efter några meter spår brukade spetsen bli ganska sliten. Jag valde att köpa ett motståndslödningsaggregat med karbonspets från Tumba Lokstation och kan då värma på rälhuvudet utan att smutsa ned det med tenn från någon lödspets. Varje lödning tar strax över en sekund och man kan enkelt pressa ned rälen samtidigt som man löder och hålla den nedpressad med karbonspetsen när lödfogen svalnar. Ett annat alternativ skulle kunna vara att använda en stor (100 – 150 W) gammal lödkolv med en ej belagd kopparspets som i det närmaste är torr och värma på rälhuvudet.
7. När allt är färdig lött, tvätta rent med vatten med lite diskmedel i. Fosforsyran som är vattenlöslig, ska inte angripa vare sig kopparn på sliprarna eller rälen, jag har aldrig haft några problem. Med den kan ge upphov till lite fosfatering (vitt pulver). Tvätta lite blaskigt med en borste, jag brukar använda utslitna tandborstar eller en billig målarpensel med svinborst. Sedan suger man upp blasket med en vettexduk.
8. När man löder växlar är det inte alltid bra att använda metoden ovan. Här kan man vilja punktlöda vissa räler initialt för att kunna justera. Löder man enligt metoden ovan finns det ibland en risk att man råkar löda även intilliggande slipers. Då hoppar man över att förtenna rälens undersida. Istället skär man ut mycket små bitar av tenn. Plattar till dem med en slätkäftad flacktång och för in en tillplattad bit under den fog som man löda och sedan på med lite forforsyra. För många år sedan hade Clas Ohlson tillplattat tenn som kallades för Tape Tenn och som var tänkt att kunna lindas runt en ledningsskarv och sedan värmas med en cigarettändare eller en tändsticka. Jag har en liten ask som räcker för mig.
9. Att löda isär en fog är besvärligt speciellt om man löder varje slipers. Man får försöka att löda isär en fog i taget och medans tennet fortfarande är smällt föra in en bit rostfritt stålplåt för att fogen inte ska klibba ihop igen och sedan upprepa med nästa fog. Jag använder ett raderplån, något som användes en gång i tiden när man skulle korrigera skrivmaskinstext eller korrigera på ritningar. Men går man in i en pappershandel finns det ingen under 40 år som känner till vad det är och de som känner till dem säger att de sålde de sista för 20 år sedan. Men kanske finns det en eller annan butik där de har dem som en hyllvärmare. På loppmarknader kan de finnas tillsammans med ritbestick och dragstift. De som gick tekniska utbildningar en hygglig bit in på 70-talet och lärde sig att rita för hand kan ha kvar dessa tillsammans med blyertspennor för tjocka blyertsstift. Dessa pennor är ideala att greppa små muttrar med.
I föreningen jubileumsbok har Örjan Svane skrivit ett kapitel på 19 sidor om hur man bygger eget spår och växlar. Mycket illustrationer och i mitt tycke väldigt pedagogiskt, nog det bästa som skrivits om detta ämne på svenska. Det finns några tiotal exemplar kvar att beställa och den kostar bara SEK 100,00 + porto SEK 45,00 inom Sverige.
Mvh
Björn D
