Smalspårsfrämjandets Forum

När jag tittar på Säfsnäsbanans tidiga ånglok, t ex Sebastian Grave, så är det flera delar av konstruktionen som sticker i ögonen:

En lång panna, som slutar i en fyrbox som är betydligt större i genomskärning än pannan..
Eldade man med något lågvärdigt bränsle, eller såg alla lok ut så här på 1870-talet?

Drivhjulen placerade långt fram, och sen en fyrhjulsboggie långt bak som bär upp hytt och fyrbox..
Hur klarade man kurvtagning med det långa överhänget akterut? Var drivaxlarna förskjutningbara i sidled?

Sanddomer ornamenterade med flänsar som man annars mest ser på tidiga amerikanska lok..
Var detta mode även i Europa på 1870-talet? Var det något som var speciellt för Kristinehamnsbyggda lok?

Inget svar på frågan, men jag hittade två bilder på loket på samlingsportalen.

Bildnummer: Jvm.KAGC00354


Bildnummer: Jvm.KAGC00441


Mvh Daniel

Det är bl a de bilderna jag tittat på ;^)

Belpaire-panna, dock ganska extrem sådan, ska ge bättre ångbildning än konventionella "rundpannor". Viss sidoförskjutning av de främre drivhjulen behövs nog, hjulställningen påminner om amerikanska Forney-lok.
Vad gäller ornamenteringen av domerna håller jag med om de är USA-inspirerade. Om det var tillverkarens kännemärke eller kundens önskemål, det vete sjutton.

Mvh Fredrik

Dessa lok var väl konstruerade av Harald Asplund på Kristinehamns mekaniska verkstad, och var nog snarare en helt egen idé, jag uppfattar dem som mycket "Kristinehamska". Asplund hade för övrigt patent på den bakre löpboggin. Bakgrunden till eldstaden känner jag inte till, men den liknar en del samtida normalspårslok när jag tänker efter. Det ser inte ut som en Belpairebox tycker jag.

f.gaard skrev: hjulställningen påminner om amerikanska Forney-lok.

På Forney-loken kunde den bakre löpboggien röra sig i sidled. Lagertappen gled i en avlång slits i boggiens tvärbalk, boggien kunde röra sig men friktionen hjälpte till att stabilisera loket i längdled. Porter gjorde ett försök med boggien fixerad i sidled och i stället flänslösa hjul på bakre drivaxeln, men det blev ingen succé, framför allt inte hos lokpersonalen.

WFJs medlemstidning "Gurklisten" nr 4:2010 hade en artikel av Rune Bergstedt om "Originella Kristinehamnslok" , som möjligen besvarar en del av mina frågor. Får beställa ett ex..

BDJ nummer 4 och 5 hade också ångdomar med flänsar - och de byggdes av NOHAB, så det är inte bara ett Kristinehamnsfenomen.


018 by Klas Blomberg, on Flickr