Jag har provat, men jag är inte lika entusiastisk som många andra i MJ-branchen. Resultatet är bra, ingen diskussion, men det är långt från "färdigt". Man får en bra grund att jobba vidare på för att få fram en master för annan gjutning, möjligen kan man göra plastkåpor som "Scratch-aid kit" men det blir dyrt och kräver arbete för att bli bra... Arbetet innebär "slipning" vilket i sin tur innebär att man riskerar att slipa bort de detaljer som man så mödosamt ritat in i 3D modellen.
Trots en till synes "osynlig" upplösning så är det inte samma kvalitet på en "utskrift" som på de gjutningar som vi "vill ha".
En vacker dag så kanske detta är "Var mans metod" på samma sätt som etsning är idag. Men på samma sätt som etsning så kommer även detta kräva ett kunnande och en erfarenhet hos den som gör förlagan och troligen kommer det även under rimlig tid även vara kopplat till stora kostnader...
Metoden har nog störst intresse för de som tar fram mellan/småserie modeller som då kan göra ett "provskott" som går att bygga till en modell innan man slår till och gör de riktiga gjutformarna.
Kanske det är lättare i skalor som är lite större, jag har ett prov i N-skala hemma nu och jag känner mig lite tvehågsen, denna "plastbit" kostade skjortan och även om den är "snygg" så är det en hel del jobb innan det är något användbart av den...
För dagen skulle jag vilja avskriva denna metod som "i princip ointressant" för gemene modellrallare. Däremot så finns "hopp" för framtida modellrallare att skapa egna alster på ett relativt enkelt sätt. Men då måste kostnader och teknik bli bättre! Och ärligt, hur många är det som gör egna etsplåtar idag trots att det är "var mans teknik"...
Mitt råd är alltså, bevaka tekniken men lägg inte undan gjutskopan...
Hälsar,
Anders Ö