VVA NN3, N3 och Os i nollan

[Olof]

När man sågar rör och sedan skall sticka in något i dem så behöver man ofta ta bort skägget inne i röret. Till detta passar det utmärkt med en brotsch. Ett verktyg jag verkligen rekommenderar. Innan använde jag borrar till detta men brotschen är mycket bättre. Funkar bra i hushållet också när något pilligt behöver repareras.

DSC_0282.JPG (193.33 KiB) Visad 5031 gånger

[PeO Helgesson]

Brotscharna ovan har fördelen framför ett borr, att den har fem kanter. Hålet bearbetas lika på alla sidor, så hålets centrum flyttas inte och hålet blir runt. med ett borr blir hålet lätt lite trekantigt.
Igår kom ett paket från Schnellenkamp, efter att varit försvunnet en vecka. Det hade "råkat" bli liggande på postens importcentrum.
Nu kan vi göra en jämförelse.
Från vänster: Slater, Schnellenkamp och skivhjul med 2 mm axeltapp. Skivhjulet finns med 1,2 mm axel också, någon Euro dyrare. Jag köpte med 2mm, för de passar till bl.a. O-scale och Lenz, dessutom ska jag försöka sätta kullager på ett par gamla vagnar, svårt att hitta för 1,2 mm.

[zikkan]

Tack för bilden PeO, det ser ut som att det blir tyska hjul och engelska koppel då.
Jag försökte få mina långbalkar på plats men det glipade så det blev demonterade. Jag får fundera på en annan ”metod” eller hantera det det lite annorlunda, det blir efter semestern då det inte finns verkstadsplats i ”sommarvistet”.

@Olof, Vad gäller en ensam NN3-vagn kan du ju alltid komplettera med en plåt till...

Mvh
Göran

[Olof]

@Olof, Vad gäller en ensam NN3-vagn kan du ju alltid komplettera med en plåt till...

Bra förslag Göran, med tre byggsatser blir det två NN3 och två Os. Men det kräver att jag gör 48 stolpar och jag har lite problem med stolptopparna.

Jag gjorde två stolpar på försök.

Dels ett rör som jag fyllde i nederändan och sedan spetsade till varefter jag plattade till den övre ändan med en tång, borrade ett hål och sedan tog bort det som inte behövs. Det är denna stolpe som är överst på bilden nedan.

Dels en stolpe som jag gjorde genom att löda fast en etsad topp jag hittade i bra-att-ha lådan.

Som synes lyckades jag inte sätta hålet jag borrade mitt i. Det behövs en gigg för att göra detta snyggt. Så jag bestämde mig för att använda de tjugo etsade toppar jag har och göra mina första tjugo stolpar med dem. E mer nogran person kan säkert göra detta bättre.

Den undre delen av stolpen gjorde jag genom att sätta in en 1 mm tråd som förlängning i botten av röret. För att passa hålen i stolphållarna måste jag sedan vässa botten då röret har en innerdiameter på 1 mm och hållarna är gjorda för en stolpfot på 0,6 mm.

Nu skall jag bara göra resterande 33 stolpar. De första tjugp blir med de tjugo öglor jag hittade i bra-att-ha lådan.

DSC_0283.JPG (181.53 KiB) Visad 4863 gånger

[PeO Helgesson]

Jag tror inte många klarar att borra hålet mitt i på fri hand. Nu har jag köpt en liten pelarborr ´koordinatbord, då kanske det kan lyckas. Förut har jag plattat till ändan på stolpen och fått en för stor platt del, sedan siktat med pannlupp på och markerat med körnare så nära mitten jag klarat, borrat hålet och sedan filat bort överflödig metall och lämnat lika mycket kvar på varje sida. Har man en nitmaskin måste det gå mycket lättare att markera. Efter att försökt med fila först - borra sedan och borrat sönder överdelen såg jag detta som enda vägen.
Spetsen i botten på stolpen blir bäst med svarv, men med lite träning tror jag man kan "filsvarva" med resultat "good enough"
Ingen panik om man råkar böja en stolpe, det är helt förebildsmässigt, Skylten att man inte fick använda stolparna som brytspett, tog många som ett tips att man kunde göra så.

[Olof]

Har fått en idé om hur jag kan göra stolptoppar enligt bygganvisningen men innan jag tar tag i den så fortsätter jag med de etsade topparna jag hittade i bra-att-ha lådan så länge som de räcker.

Nedan bild på en stolpe. Inte så illa om jag får säga det själv men det kan komma att behövas lite spackel i toppen eftersom det ibland blivit lite glapp mellan rörets insida och den etsade toppen. Tennet klarar inte av att fylla ut helt och hållet.

DSC_0287.JPG (112.54 KiB) Visad 4716 gånger

[Sven G]

Trevlig tråd det här!

Ett alternativ som jag tror skulle funka för 3D-skrivare är Limfabrikernas i Stidsvig och Hälsingborg vagn, ursprungligen SSJ Q 501, som så småningom blev SJ Isu 50257. Så vitt jag kan se är den byggd ungefär som en kalkvagn men med plåtväggar. Den verkar ha ett standard 1898-underrede med 4 m axelavstånd (i motsats till R3).

Den har enkla väggar, och de få detaljer som sticker ut (luckstöd och dörrlås) filar man lätt till i nåt hårdare material som wolframkarbid.

Det mesta borde gå att få fram från denna bild (Jvm KEAJ00127), man kanske får gissa på gavlar och tak.

Med lite finurlighet kan man nog koppla ihop en e-cigarrett med en digitaldekoder och få autentisk doft när vagnen ska föreställa lastad (även om jag inte är säker på att det finns e-cigarretter med smak av slakteriavfall).

/Sven

[Sven G]

Ett alternativ om man drabbas av akut stolpallergi och/eller bromsfobi är att bygga NN3 utan stolpar (som NN3 16323 och 20841), då kan man till och med få lite smalspårskänsla (Jvm KAGB00159).

[Olof]

Tjugo nybadade rörstolpar med etsad topp. De gick ganska fort att göra.

DSC_0290.JPG (172.51 KiB) Visad 4571 gånger

[Olof]

Tack för bra förslag Sven G men jag har nu kommit över min stolpallergi och jag tror nu att jag vet hur jag skall göra återstående stolpar. Beskrivning kommer.

Planen är nu att bygga NN3 med bromshytt, N3 och Os. Bromshytten hamnar på NN3 för att den vagnen skall bli lite visuellt intressantare än bara ett tomt flak med stolpar.

Os får bli första vagn ut. Jag har sett en diskussion om att det inte finns något durkmönster på insidan av lämmarna. Mats har gett en bra förklaring till varför. Det hade krävts dubbla lager plåt för att få med både durkmönstret och detaljerna på utsidan. Själv gillar jag inte byggsatser med stora laminerade delar; antingen glider delarna en tiondel när jag skall löda dem eller så slår de sig på grund av värmeutvecklingen. Så jag tycker att det är bra att Mats slopat durkmönstret för att kunna använda enkla plåtar på Os vagnen.

Men jag har två frågor:

• Jag har för mig att någon, kanske Tobias Ljung, i ett gammalt nummer av Smalspårigt visade hur man kunde måla fram durkmönstret på insidan av plåtlämmarna genom att lägga en skugga innan täcklagret så som flygmodellbyggarna brukar göra för med skarvar på flygplansvingar. Är det någon som kommer ihåg om jag har rätt och i vilket nummer det var?
• Hade man durkmönster på insidan av Os vagnarnas lämmar från början eller var det något man införde efter att tillräckligt många hade halkat och skadat sig? Det skulle behövas en bild på en tidig Os vagn tagen snett uppifrån. Bilden nedan visar durkmönster på insidan av gaveln men med tanke på mannens klädsel så får jag ett intryck av att det är taget på fyrtio- eller femtiotalet.

JvmKBDB15216_01.jpg (144.49 KiB) Visad 4449 gånger