VVAs TGOJ litt M4

[Tomas Jansson]

Så där ja, hjulen på plats! Redo för en provtur, om nu det maffiga malmtågsloket orkar rubba en fullastad M4…

IMG_2738_mod.jpg (576.38 KiB) Visad 13855 gånger

Eller ja, provtur, inte riktigt än ju, saknas koppel, buffertar och flera andra smådetaljer. Jag förväntar mig dock inga svårigheter där.

Håller på att leta upp lämplig förebild för vagnen. Det skulle man förstås ha gjort innan man satte igång lödkolven, men nu är man där man är. Jag fastnar återigen för bilden jag länkade till först:

https://digitaltmuseum.se/021018080937/ ... tiebolaget

Jag har ju byggt fast mig i 2+2 m axelavstånd, och det är väl rimligt om jag skall ha en förebild innan 1951 eller så. Nr 4315 närmast har blivit en liten favorit, men fjädernävarna är ju inte av den svetsade typen som följer med byggsatsen. Intressant nog hittar jag dock nr 4427 lite längre upp i bilden som har fjädernävar av en liknande typ som de svetsade! Men så tittar man närmare, och speciellt på bild

https://digitaltmuseum.se/021018080962/ ... oj-m4-4425

av nr 4425 (också tagen vid samma tillfälle verkar det, men viss rörelse verkar ha ägt rum på bangården). Där kan man se att korgens sidostöd är indragna längst ner, syns tydligare på den här bilden:

https://digitaltmuseum.se/021018090978/ ... oj-m4-2487

Så där föll den varianten… Men denna fjädernävetyp fanns kanske också på någon vagn med ”raka” korgstöd likt de i byggsatsen? Någon som vet?

Jag har nog fastnat för typ nr 4315 ändå, får se om jag orkar göra något åt fjädernävarna. MEN det som tilldrar sig mitt intresse och som jag hoppas någon av er experter kan komma med en synpunkt på, är den förstärkning (eller vad det nu är) som finns längst ner på korgen i hörnet mot ramen, se återigen

https://digitaltmuseum.se/021018080937/ ... tiebolaget

Rakt under TGOJmärkningen syns vad som liknar en ”låda”. ALLA M4-vagnar på bilderna från Oxelösund vid detta tillfälle har denna detalj. Jag har dock inte sett den på någon annan bild. Nyfiken på om någon av er har en förklaring till vad det är, om det var en tillfällig 50-tals-grej, och framförallt, om det finns någon bättre bild.

Får se vad nästa steg blir

/Tomas J

[d680ae]

...

Jag har nog fastnat för typ nr 4315 ändå, får se om jag orkar göra något åt fjädernävarna. MEN det som tilldrar sig mitt intresse och som jag hoppas någon av er experter kan komma med en synpunkt på, är den förstärkning (eller vad det nu är) som finns längst ner på korgen i hörnet mot ramen, se återigen

https://digitaltmuseum.se/021018080937/ ... tiebolaget

Rakt under TGOJmärkningen syns vad som liknar en ”låda”. ALLA M4-vagnar på bilderna från Oxelösund vid detta tillfälle har denna detalj. Jag har dock inte sett den på någon annan bild. Nyfiken på om någon av er har en förklaring till vad det är, om det var en tillfällig 50-tals-grej, och framförallt, om det finns någon bättre bild.

Får se vad nästa steg blir

/Tomas J

Sätter en bra slant på att det är dräneringsanordningar med hål i korgen och en öppen kanal av vinkeljärn som leder vattnet ner i vagnsramen. På bilden av 4012 som ju är betydligt yngre kan man se spåren av hur de rätt stora hålen (ca 50-70 mm) satts igen med en insvetsad plåt. I vagnens vänstra ända på bilden syns också hur man i denna tätning gjort ett mindre hål för ett rör (gissningsvis ¾ - 1") ca 300 mm långt som i svag lutning leder ut under kantprofilen.

[d680ae]

Här skymtar spåren av den tidigare anordnade dräneringen som svetsfogar runt brickorna som använts för att täta hålen i båda ändarna av korgen. "Kanalsystemen" har uppenbarligen avlägsnats och i vänster ända ersatts av ett klenare rör. En vild gissning är att man i stället för fyra hål med avledningskanaler nöjt sig med två diagonalt placerade rör.

TGOJ_M4_4012_01001_94.jpg (116.88 KiB) Visad 13757 gånger

Det är riktigt att man bör vara noga med detaljerna och sorgfälligt begrunda förebilder innan man "sätter" ett slutgiltigt detaljutförande. I nollan stiger dessutom förväntningarna på en noggrann detaljering gentemot t.ex. H0.
Det gäller dessutom inte bara byggare utan även tillverkare.
Det är nog därför mina intryck av den aktuella och även andra materialsatser från olika håll störs av slarv med research för rätt elementära detaljer.

[d680ae]

Man kan även studera det äldre dräneringssystemet på bild hos DM:

https://digitaltmuseum.se/021018386067/ ... rangesberg

och ...

https://digitaltmuseum.se/021018080962/ ... ia?slide=0

Man kan också notera att den nyare anordningen med rör infördes så pass tidigt att vagnar med de gamla ursprungliga smidda fjäderbockarna har fått den som t.ex. på bild ...

https://digitaltmuseum.se/021018194238/ ... ia?slide=0

När man ser den äldre anordningen förundras man över vilken utstuderad snilleblixt det måste ha varit att leda ut vattnet runt korghörnet och ner innanför yttre långbalken. Chansen att detta vattenskval också letar sig fram till hjulens löpbanor och bromsblocken känns rätt uppenbar. Vintertid bör det inte ha varit hälsosamt för bromsförmågan och säkerhet mot fastfrysning av blocken. Klokt att byta ut!

[Tomas Jansson]

Slarv?? Verkligen inte. Du har kanske inte gjort en egen plåt och byggt den? Mats har gjort i mitt tycke fantastiska, ypperliga, byggsatser och är en av mina favorit-tillverkare. Slarv är verkligen inget som kännetecknar byggsatserna, möjligen i mitt tycke helt rimliga kompromisser.

Jag tog, för nu ganska många år sedan, fram en byggsats till en godsfinka från NKlJ med som nog många tyckte var en helt vansinnigt överdriven detaljnivå. Men det gjorde mig nöjd och glad. Snart kanske det kommer en ny byggsats (!), men det med en enorm kostnad i form av research för jag vill få med ”allt”. Vad nu det betyder. Jag blev nöjd, men säkert har jag missat nåt ändå. Så med en byggsats vart tionde år så blir det ju aldrig något Finnhyttan för mig. Men det kanske inte spelar så stor roll heller, jag har ju roligt under tiden. Men visst börjar jag känna att klockan tickar och att jag får dra ner på ambitionsnivån om jag vill kunna se NKlJ-tåg vid Hemtjärn återuppstå. Jag skall börja dra ner vilken dag som helst…

Att ta fram en byggsats till en TGOJ-malmvagn som täcker alla varianter (av vilka vi väl bara börjat skrapa på ytan) blir ju helt ogörligt. Mats skriver dessutom ”Byggsatsen innehåller delar för en nitad vagn från mitten av 1950-talet och framåt, dvs. med hylsbuffertar, plåtlagergafflar, 4,4 m axelavstånd, svetsade fjädernävar och plåtgolv.” Det köper jag 100%. Sen har jag ett smått galet intresse av att få allt rätt, vilket föranleder frågor av typen ovan. Det blir ju upp till mig att få till det, men det kan man väl knappast skylla tillverkaren för? Om nu enstaka detaljer skulle blivit fel (vilka vet jag inte riktigt) så är den ypperligt researchad på ett praktiskt sätt: jag har redan nämnt hur sidostöden smög sig på plats perfekt. Likaså veks den ”kosmetiska” sidan på rambalken elegant på plats, precis passning i ram/golvplåten etc. Utan Mats gedigna kunnande och erfarenhet av att ta fram byggsatser hade vi inte haft något normalspår i nollan. Eller fått en vart tjugonde år. Det är åtminstone jag tacksam för.

Nog om det. Tack för bildtipsen. När du nämnde det om dräneringsrör kastade jag mig över Digital museum och hittade ”lådan” på just de bilder du hänvisar till. Man ser också ett rör sticka ut undertill på varje låda.

Nu är det bara en sak som konfunderar mig lite. I byggbeskrivningen står ”1952-54: Brädgolvet täcks med plåt och dräneringsrör i hörnen.” och det är väl dessa ”lådor med rör ” som avses. Jag ser att de främsta vagnarna på bilderna från Oxelösunds hamn är reviderade 1952. Nr 4425 tycker jag mig skymta är reviderad 49 nångång, på denna bild

https://digitaltmuseum.se/021018080962/ ... ia?slide=0

Den anonyma vagnen till vänster (med låda!) är reviderad 49. Eller dessa rör kanske inte kom till vid revisioner, utan som en insatsåtgärd fr o m 1952, och man inte skall fästa så stort avseende vid revisionsdatumet? I såfall verkar jag ju kunna klara mig utan lådor+rör

Återkommer med resultatet (men det blir nog inte i år )

/Tomas J

[d680ae]

Slarv?? ...
... kan man väl knappast skylla tillverkaren för? Om nu enstaka detaljer skulle blivit fel (vilka vet jag inte riktigt)
...
/Tomas J

Att tillverkaren lagt ordentlig möda på att rekonstruera och avbilda ett väldefinierat skede av förvandlingar som TGOJ utsatte förebilderna för är naturligtvis tacknämligt. Om man sedan som byggare vill välja annat utförande är det naturligtvis valfritt och på "eget ansvar".
Det bekymmersamma är emellertid att den här byggsatsen, likväl som också O-vagnen i samma skala har en felaktig bromsrörelse, något som är tämligen oberoende av ovannämnda förvandlingsnummer.
Vagnar som från 1930-talet och framåt redan vid tillverkningen försågs med tryckluftbromsar har inte nångonsin varit utrustade med "broms vid hjul" av det utförande som byggsatsen avbildar. Det har däremot äldre vagntyper som börjat sin bana som skruvbromsade. Det är egentligen inte särskilt svårt att få klart för sig då bilddokumentation är rikhaltigt förekommande, lättolkad och lättillgänglig.
Av någon anledning som jag kallar "slarv" har detta generationsskifte i konstruktionen av mekaniskt bromssystem inte beaktats för dessa modeller av "nyare" vagntyper utan det äldre obsoleta utförandet bibehållits.

Så här ser avvikelsen och möjligheter att åtgärda den ut (t.v. lånat utsnitt av din byggbild, t.h. uppochnervänt utsnitt av motsvarande delar på M4 4012) :
.

Lagergafflar+broms_IMG_2600_92.jpg (58.27 KiB) Visad 13661 gånger

Felet består egentligen i att bromshänget tidigare hade en avvikande modell i form av ett "L" med en lagring av blockskon i en led vid knäet mellan de båda skänklarna och en lagring av bromsbommens tapp vid spetsen av den horisontella skänkeln. I skenet av senare tiders utveckling ser den konstruktionen märkligt komplicerad och vek ut. Antagligen var det också vad man insåg när man dimensionerade om bromsar för de bromskrafter som tryckluftbroms medförde. Man placerade därvid lagringarna för både bromsblocksko och hänge direkt på bromsbommens tapp och den horisontella skänkeln på hänget bortföll. Just den skillnaden är synnerligen iögonenfallande och stör ordentligt intrycket av löpverket och synlig broms.
Att den etsade plåtdelen som skall föreställa den "skelettformade" bromsblockskon verkar ha överdrivet stora ursparingar vid anliggningen mot bromsblockets rygg är mer av kosmetisk karaktär och kan väl få passera som konstruktionsbetingad kompromiss.

(+ lätt off-topic)
Den för M4:an korrekta upphängningen av bromsen förblev sedan standard även sedan man övergivit skelettformen på bromsblockskorna och övergått till rent triangelformade slutna sidor. Att bromsblocket och bromsblockskon på dessa sätt inte hängde i ett stabilt jämviktsläge vid anliggningen mot hjulet försökte man kompensera med ett självjusterande stag mellan hänget och bromsblockskons överkant. Så småningom övergavs även den lösningen och lagringen för hänget flyttades till en punkt i bromsblockskon där man förväntade sig att hitta tyngdpunkten för sko med block och bom rakt inunder, så att man fick en "tyngdpunktsupphängning".