VVA NN3, N3 och Os i nollan

[d680ae]

Ombyggnader är alltid dåligt dokumenterade och intresset för att fotografera ombyggda Os har uppenbarligen inte varit stort eftersom det finns så få bilder på denna typ. Så att bevisa att det funnits en Os med plåtlagergafflar kan bli svårt.
...
/Mats B

Så kan det kanske också vara. Men möjligen kan det också bero på att sådana ombyggnader av redan en gång ombyggda SJ-vagnar inte var lika vanliga som förekomsten av redan från tillverkningen med plåtlagergafflar försedda privatbane-Osu av tysk härkomst. Jag har inte kollat numerärerna mot varandra, men dessa tyskbyggda vagnar var i alla fall inte särskilt ovanliga. Dessa Osu kan ha begåvats med en gnutta extra överlevnadskraft då ansenliga kvantiteter av dem genom ombyggnad fick en andra chans som grusvagnar litt Q50/Qbb.



Som jämförelse också den tidigare nämnda TGOJ Omm (Os) vars modernisering nog gick lite längre än det ovan diskuterade exemplet Qbv 945 0 042 /Os 30837.

[Olof]

Bygganvisningen är uppdelad på följande delar

• Underrede
• Påbyggnad
• Hjulupphängning
• Detaljering underrede
• Målning
• Märkning

Med de tre första klara är det så dags att ta tag i
Detaljering underrede

Jag har försökt montera delarna så att jag först gör sådant som skall lödas i mässing och lämnar kvar vitmetallödningen till sist. Tanken är att jag först skall löda allt som kräver hög temperatur så att jag inte råkar skada någon temperaturkänslig vitmetalldel vid mässingslödning.

Jag började med Bindringarna. Väldigt trevliga och de gör mycket för vagnens karaktär (syns bra på Arnes bilder). Men de är fasligt många, 47 stycken på tre vagnar, och väldigt små. Tur att jag inte bygger i H0, då hade jag aldrig fått dit dem. Nu gick det på en eftermiddag men det är tur att VVA skickar med några extra.

Jämfört med Bindringarna så är Hästdragöglorna enkla, bara fyra per vagn och storleken större.

Sist denna gång satte jag på fotstegen. Vid det här laget har jag lärt mig att Mats tänker en hel del innan han ritar en del. Mycket riktigt så skall man inte dela plattan på fotsteget från bygeln utan den viks upp och över den nedre delen av bygeln.

DSC_0372.JPG (103.1 KiB) Visad 4099 gånger

[Arne Falk]

Fortsatte med en NN3. Skall påbörja tillverkningen av kättingar. Skall använda 0.4 mm tråd till denna. Använde 0,5 mm till N3:an. Skall även montera bromsslangar.

/Arne

[d680ae]

...
... Vid det här laget har jag lärt mig att Mats tänker en hel del innan han ritar en del. Mycket riktigt så skall man inte dela plattan på fotsteget från bygeln utan den viks upp och över den nedre delen av bygeln.
...

En väl genomtänkt och synnerligen arbetsbesparande lösning. Med lösa fotstegsplattor riskerar man nog att inledas i frestelsen att göra dem helt förebildsenliga och försedda med sargar, uppvikta på in-/baksidorna som halksäkring, och nedvikta på ut-/framsidorna som skoning mot islag.

[Olof]

...
... Vid det här laget har jag lärt mig att Mats tänker en hel del innan han ritar en del. Mycket riktigt så skall man inte dela plattan på fotsteget från bygeln utan den viks upp och över den nedre delen av bygeln.
...

En väl genomtänkt och synnerligen arbetsbesparande lösning. Med lösa fotstegsplattor riskerar man nog att inledas i frestelsen att göra dem helt förebildsenliga och försedda med sargar, uppvikta på in-/baksidorna som halksäkring, och nedvikta på ut-/framsidorna som skoning mot islag.

Håller med men jag letade faktiskt efter en vikanvisning för sargarna för att se om jag missat något
/Olof

[Arne Falk]

...
... Vid det här laget har jag lärt mig att Mats tänker en hel del innan han ritar en del. Mycket riktigt så skall man inte dela plattan på fotsteget från bygeln utan den viks upp och över den nedre delen av bygeln.
...

En väl genomtänkt och synnerligen arbetsbesparande lösning. Med lösa fotstegsplattor riskerar man nog att inledas i frestelsen att göra dem helt förebildsenliga och försedda med sargar, uppvikta på in-/baksidorna som halksäkring, och nedvikta på ut-/framsidorna som skoning mot islag.

Håller med men jag letade faktiskt efter en vikanvisning för sargarna för att se om jag missat något
/Olof

Funderade på att löda på en tråd i vinkel.
/Arne

[Olof]

I bygganvisningen står det i listan på det man skall montera

- ev. adresskortshållare (26)

Jag undrar varför det står eventuellt? Är det för att adresskorsthållare inte använts hela tiden som vagnarna funnits? När började man i så fall montera dem? Det verkar också finnas två olika utförande på hållarna (se bild). Vilken användes när?

2020-10-14 21_50_34-sj_nn3_n3_os_skala_0.pdf - Adobe Acrobat Reader DC.png (11.57 KiB) Visad 3914 gånger

Under tiden går arbetet vidare med kopplarhandtag. När jag bygger tre vagnar samtidigt så gör jag först en del helt klar och när jag listat ut hur den skall göras gör jag delarna till alla vagnar. Så efter att den första handtaget kom på plats återstod att bocka och montera de återstående 11.

En list håller handtagen på rätt avstånd under lödning.

DSC_0374.JPG (102.97 KiB) Visad 3914 gånger

Bill Bedfords nyttiga verktyg för handtagsbockare.

DSC_0375.JPG (204.73 KiB) Visad 3914 gånger

[d680ae]

I bygganvisningen står det i listan på det man skall montera

- ev. adresskortshållare (26)

Jag undrar varför det står eventuellt? Är det för att adresskorsthållare inte använts hela tiden som vagnarna funnits? När började man i så fall montera dem? Det verkar också finnas två olika utförande på hållarna (se bild). Vilken användes när?
...

Riktigt tidiga leveranser av N- eller NN-vagnar hade av foton i DM att döma en rejält avvikande typ av korthållare monterad i långbalkslivet till vänster. Den förefaller i storlek ha varit ett mellanting mellan de visade alternativen på etsplåten, men placeringen i balklivet gör dem svårupptäckta och kanske umbärliga utan menliga följder.



Korthållarna på etsplåten är till för två olika ändamål. Den mindre är en skadekortshållare och den större en till historien förpassad typ av adresskorthållare som numera bara hittas på museifordon. Båda dessa har i mer modern tid (åtminstone sedan 1940-talet) placerats sida vid sida på golvkantbalken.



Adresskorthållaren standardritad som 47.37.11 per 1933-12-22 och skadekorthållaren standardritad som 47.37.12 per 1944-08-25
Utan allt för noggrann scanning av DM bildskatt hittar jag denna eller snarlik typ av adresskorthållare först på NN5-vagnar.







Så småningom (ca 1963) föreskrevs för RIV-godkännande den modernare UIC-varianten med nätram 280x270, mm sedermera (1978) utvuxen till 340x275 mm.

Edit: Illustrationer tillagda.

[Olof]

Tack d680ae för ditt utförliga och hjälpande svar. Bilderna var väldigt förklarande.

/Olof

[Olof]

Fotstegen (20) har varit lite besvärliga. De är en tunn yta som skall fästas bakom buffertbalken där det redan finns hästdragögla (16) och kopplarhandtag (17). Det är trångt och lite svårt att göra rent. Flera av mina försök har misslyckats och fotstegen har efter kort tid trillat av. Till slut tog jag och lödde de mest besvärliga på en 2*2 mm mässingsremsa. Den fogen kunde jag göra separat och den var därför lättare att få till bra. Därefter löddes hela paketet på plats och det gick bättre eftersom fästytan var större.

N3_2.JPG (381.99 KiB) Visad 3721 gånger

Spännstagen (19) ser ut att vara fyra olika remsor men som jag vant mig vid nu så är det inte så utan varje spännstag är en en bit som skall vikas ihop och med en gnutta lödtenn i mitten förvandlas till ett centrum med fyra stag som sticker ut.

N3_1.JPG (285.23 KiB) Visad 3721 gånger