7 tons O&K lok

[Olof]

Hej!

Är det någon som har ett foto på panngaveln på ett mindre Ornstein & Koppel lok. Har börjat på Toma modellworks modell och den behöver kompletteras lite inne i hytten. Modellen motsvarar ungefär ÖSLJ Dylta men jag gissar att skillnaderna mellan O&K olika lok inte var så stora.

Tack på förhand

/Olof

[Olof]

Fick lite tips på pangavel detaljering via e-post tack för det!

Så till nästa fråga: vad tror ni man kan ha för ljuddekoder? Tittar på ESU LokSound micro men den har måtten 25,0mm x 10,6mm x 3,8mm och det känns lite stort med tanke på att hytten är öppen, pannan massiv och man gärna skall ha plats för högtalare också. Finns det någon mindre ljuddekoder?

Jag skulle ju också gärna vilja ha in en back-up kondensator av något slag så att inte ljudet börjar om vid strömavbrott. ESUs Power Pack är 22 x 10 x 14 mm och det får jag aldrig in men ESU har också möjligheten att koppla in en vanlig kondensator och det skulle kanske gå.

Tack på förhand för alla tips och en önskan om en trevlig luciahelg.

/Olof

[Björn D]

Hej Olof!
Här kommer några bilder från föreningens utsände, Ola Dahlström, utskickad till Mariefred enkom för att kunna besvara dina frågor (nåja nästan sant).

Bilderna är från ÖSlJ:s lok nummer 1 Lotta, som i princip är i originalskick. ÖSlJ har ju hottat upp 3:an Dylta. Lotta är minimalistiskt när det gäller vad man hängt på,

Tyvärr kom inte manometern med, dess underkant kan precis anas i Bild 7:s överkant.

Med vänlig hälsning
Björn Dahlström

[Olof]

Tack Björn och Ola!

Så här ser bakgaveln ut på Tomas modell:


Så det finns plats för förbättringar. Positivt är att den är en separat del som skruvas fast så jag kan jobba med den utan att behöva funderar på hur jag skall fästa den senare.

Har börjat bygga modellen. Den är ungefär som den andra japanska mässingsbyggsats jag byggt. Relativt tjock plåt, 0,5 mm, och många delar som skruvas fast. Modellen görs i delar som sedan skruvas till varandra, drivning, underrede, överbyggnad och panna. Så långt gillar jag konceptet men det känns konstigt när små delar som cylindrarna skall fästas med en skruv på undersidan. Det gör att de glappar.

Jag följer dock beskrivningen så länge eftersom jag gjorde bort mig lite när jag skulle bygga underredet. Någonstans i den japanskspråkiga bygghandledningen (jag köpte min modell i Tokyo) står säkert att man skall sätta ihop delarna i nummerordning. Det gjorde inte jag vilket kostade mig en byggdag extra. Får se hur jag gör när jag fått ihop alla delar.

Nu är i alla fall underredet "klart"

[Olof]

Det är skönt att kunna smyga ut i verkstaden för att varva ner lite mitt i julstressen.

Taket i byggsatsen är i mässing men jag funderar på att göra en 3D utskrift med integrerad resonanslåda för högtalaren. Är det någon som provat att skriva ut resonanslådor? Vad finns för krav på en resonanslåda mer än att det skall vara tätt mellan högtalare och låda? Måste materialet till exempelvis vara extra styvt? Kan, skall, man ha väggar inne i lådan som i en HiFi högtalare?

God jul

/Olof

[Olof]

Har funderat vidare på var elektroniken skall få plats och det är inte helt lätt. Öppningarna i sidan på hytten är stora och ger full insyn i hytten så jag skulle vilja lämna den fri från sladdar. Min tanke på att lägga något i hyttaket föll på att det är så lite plats mellan sidoöppningarnas översta del och taket. Bara ett par millimeter.
Nåväl, jag har ju sett betydligt mindre lok med ljud på klubbmötena så det finns nog en lösning men jag skulle uppskatta era råd.

Det är tre komponenter som skall få plats; dekoder, högtalare och back-up kondensator.
Följande utrymmen finns att tillgå:

• Framtill är pannan uppborrad så där finns ett 20 mm djupt cylindriskt utrymme med 12 mm diameter. Det utrymmet passar perfekt för en back-up kondensator men skulle naturligtvis kunna användas till annat också.
• Sidotankarna är 12,5 * 14,5 * 5,5 mm stora (invändiga mått).
• Bakom framgaveln finns på varje sida ett kolförråd(?) som är 6,5 * 17,5 * 4,5 mm
• Tar man och gör hål i framgaveln skulle man kunna kombinera sidotank och kolförråd till ett utrymme som är 19,5 * 14,5 * 4,5

Har tillbringat en del av juldagen med att surfa ljuddekodrar och ESU LokSound V4 micro har måtten 25,0 * 10,6 * 3,8 mm. Zimo MX648 har måtten 20,0 * 11,0 * 4,0 mm. För båda tillkommer nog lite utrymme för sladdar. Om man ökar storleken på det ena kolförrådet lite och tar upp hål i pangaveln så skulle man kunna få in Zimo dekodern.

Har ni förslag på någon annan liten ljuddekoder? Gärna mindre men med ingång för back-up kondensator.
Räcker den andra sidotanken (12,5 * 14,5 * 5,5 mm) till en högtalare? Och hur döljer man i så fall högtalaren? Det ja kan tänka idag är att högtalaren kommer att sitta på tankens insida vänd mot pannan. Det vill säga fullt synlig snett uppifrån.

God fortsättning

/Olof

[Björn D]

Hej Olof!

Det går inte att montera något i sidotankarna, för några sådana har inte loket. Det ”typiska O&K-loket” har ramtankar där allt vatten förvaras i ramverket. (Denna lösning innebär en låg tyngdpunkt och att man inte riskerar att loket välter om det lutar så att vattnet rinner över från den ena sidotanken till den andra. Inget problem på ”riktiga järnvägar” men ett reellt på små provisoriska banor med dåligt spårläge och dålig sviktande underbyggnad.) Det finns då även ett eller flera påfyllnads hål till denna tank med små gjutna lock. De ”sidotankar” som finns på din maskin är kolboxar. På de lite större O&K-loken lät man dessa gå ut framför hytten och sedan fortsätta en bit in i hytten. På mindre lok finns det bara två kolboxar inne i hytten och för att underlätta påfyllnaden av kol på dessa kan oftast en del av hyttens sidoväggar fällas ned.
På ett lok med kolboxar som går fram framför hyttgaveln slutar väggen i höjd med kolboxarnas översida. Det plattjärn som löper horisontellt över kolboxarna och gör en liten sväng över pannan på gaveln utgör en förstyvningen av hyttgavelns nederkant (På baksidan inne i hytten finns ett motsvarande L-järn). Kolboxarna fortsätter således under hyttgaveln och in i hytten och att främre hyttgaveln på modellen fortsätter ned till ”golvet” är en modellösning för att underlätta bygget.
Det borde gå att förlänga kolboxen någon eller ett par millimeter inne i hytten utan att någon upptäcker detta.

ÖSlJ:s lok Dylta är lite ”upphottat” med kolboxarna konverterade till vattentankar, ny kolbox monterad på bakre hyttgaveln, ramverket förlängts bak, löpaxel monterad, en bredare gångbord monterad, ångbroms monterad, två lyktor monterade på gångborden. Sammanfattningsvis är loket inte speciellt musealt men mer anpassat för den tjänstgöring som krävs av det på banan. De har ju två andra typiska O&K-lok, Lotta och Avesta som man inte förvanskat/förbättrat.

På lite större tanklokomotiv som t.ex. ÖSlJ:s Virå, KM Nelson, 9:an och Emsfors har loken kombinerade kolboxar och vattentankar längs med pannan. På nitade konstruktioner går det normalt bra att se vad som är vad. Tankarna är betydligt mer tätnitade jämfört med kolboxarna.

När det gäller resonanslådan har broder Mats tillverkat sådana av vanlig plastikard och det verkar att ha fungerat.

När det gäller kondensatorer finns det ju små keramiska som skulle vara lättare att fördela där de får plats (det krävs ganska många och ganska många pillriga lödningar). Tyska firman 1001-digital säljer små komponentsatser för detta.

http://shop.1001-digital.de/index.php?cPath=33

Med vänlig hälsning
Björn D

[Olof]

Tack Björn!

Bra att det blev utrett. Jag har funderat en del på kolboxarna. På bilderna Ola tog av Lotta verkar det som att man bara kommer åt kolboxens innehåll uppifrån, inne i hytten. OK när man skall kola men det verkar bökigt för eldaren att bara komma åt kolet uppifrån vid eldning. Detta lok är av 30 hästkrafters modell och här går kolboxarna som jag nu lärt mig fram på sidorna vilket verkar kräva ännu mer akrobatik av eldaren.

Tack för tipset om kondensatorer. Dock är utrymmet i pannan perfekt för en 1000uF 25V elektrolyt-konding med kringkomponenter och eftersom det inte går in någon dekoder i pannan eftersom de är för breda så är kondensatorfrågan löst för det här loket. Tipset kan dock komma till nytt i någon annan model så det är med tacksamhet antecknat.

Dylta i originalskick var det första passande exemplet jag hittade men som Björn skriver så är hon inte så bra som förebild. Skall man titta på ÖSLJ-lok så kommer nog Blixten närmast även om skorstenen skiljer (och hon gått till skrot). Lämpligt nog kom jultomten med LOKs bok om industriånglok och där hittade jag en bild på Rönnskärsverkens lok 6 som visserligen saknar sanddom men har rätt spårvidd för 0n30, 750mm. Tittar man på 600 mm lok så finns det många fler exempel och bilder på 30 hk O&K lok, i LOKs bok och i andra.

God fortsättning

Olof

[Jan Frelin]

Jag tycker det verkar finnas en kollucka längst ner baktill på bägge kolförråden.

[Björn D]

Hej Olof!

Grabbarna på O&K var praktiska, så nere vid hyttgolvet finns det en rejäl öppning till respektive kolbox vid golvet och en bra bit upp, de framgår av bilden "Panngaveln från ett annat perspektiv". Men ergonomin var inte uppfunnen vid denna tid och de flesta förare/eldare tvingas delvis att utföra sitt arbete på knä. Det är inte bara att skotta in kol på måfå utan den ska spridas jämt över rosten, utan att det blir några hål och inte för tjockt. Så behöver man gömma något i hytten kan man göra det med en gubbe som man bara ser ryggen och nacken på när han ligger på knä på golvet och kontrollerar fyren...

Slutligen en bild på Lottas manometer.

Lottas manometer.jpg (148.19 KiB) Visad 8347 gånger

Detta är ett uttryck för O&K:s strävan att ge föraren en minimalistisk och lätt överblickbar instrumentering för att snabbt kunna läsa av samtliga värden som avspeglar lokets prestanda och därmed kunna säkerställa lokomotivets framförande. Jämför med andra lokomotiv av idag med en uppsjö av displayer och indikatorer som distraherar föraren och tvingar denna att förlita sig på ATC för att säkert kunna framföra sitt lokomotiv.

Med vänlig hälsning
Björn D