Någon som använt Brimalms spår?
Någon som använt Brimalms spår?
Funderar på att inhandla en del av Brimalms spår och testa men hur det funkar i kurvor? Måste man kapa innerrälen på varje spårlängd man lägger ut i kurvan eller finns det även kurvspår? Eftersom inget står på deras sida om kurvspår så förmodar jag att man som när man bygger järnväg på riktigt måste kapa innerrälen. Om nån har använt spåret skulle det vara kul att se nån bild på hur det blev.
-
Jan Frelin
- Inlägg: 531
- Blev medlem: fre 25 maj 2007, 20:11
Re: Någon som använt Brimalms spår?
Jag har sett spåret i byggsats, men inte mer.
Jag antar att Brimalm tänker sig att man gör som i verkligheten, dvs att man lägger sneda skarvar tills de anpassas igen. Dvs man kapar inte alla inneräler, utan endast ibland när skarvarna blir för sneda. Jag tror att proceduren är beskriven i Banlära.
Jag antar att Brimalm tänker sig att man gör som i verkligheten, dvs att man lägger sneda skarvar tills de anpassas igen. Dvs man kapar inte alla inneräler, utan endast ibland när skarvarna blir för sneda. Jag tror att proceduren är beskriven i Banlära.
Re: Någon som använt Brimalms spår?
Det är precis som Jan skriver. Följande finns att läsa på sidan 314 i 1915 års Banlära 1:sta Bandet:
”Korträler i kurvor. Uti kurvor blir den inre rälssträngen kortare än den yttre. För att rälsskarvarna i de båda strängarna skola komma mitt för varandra inläggas därför i innersträngen ett visst antal räler som äro kortare än de övriga, och vilka benämnes kort- eller passräler. Dessa äro i allmänhet 0,2 m kortare än normallängden. När vid rälsläggningen skarven i inre rälssträngen kommit 0,1 m framför motsvarande skarv i ytterrälen, så inlägges en korträl.”
Därefter finns en tabell med hur många räler av normallängd respektive korträler som går åt vid olika kurvradier och rällängder. För en kurva som är 1000 m lång och med en radie på 300 m (3,4 m i 1:87) och med 10 m normalräler, går det åt 176 normalräler och 24 korträler (12%).
I Statens Järnvägar 1856 – 1906 II Bandet kan man på sidan 191 läsa följande om en leverans av 40,5 Kg räler 1904:
”Rälslängden skulle vara 10 meter vid en temperatur av + 15º Celsius med en tillåten variation af ± 3 mm; men för 1,5 % af hela leveransen skulle rälslängden vara 9,8 meter (för begagnande i kurvor å linjen). Dessa senare räler skulle målas hvita vid bägge ändarna. En del, icke överstigande 5 % af hela leveransen, kunna få lämnas i rälslängder af 9 meter.”
Fenomenet kan ses på museibanornas spår och även till helt nyligen på Roslagsbanan. Jag misstänker att detsamma gäller för Trafikverkets spår som inte är svetsat. Det innebär att skarvsliprarna inte alltid ligger riktigt vinkelrätt mot rälerna i kurvorna.
Att förr i tiden kapa en räl och borra nya hål för skarvjärnen var inte gjort i en handvändning och allt gjordes med handkraft.
För utbyte av räler i längre följd under trafik gick det åt: en tillsyningsman, en banvaktsförman och 24 arbetare. OK trafiken var mindre intensiv, men man behövde inte stänga av trafiken månadsvis...
Björn D
”Korträler i kurvor. Uti kurvor blir den inre rälssträngen kortare än den yttre. För att rälsskarvarna i de båda strängarna skola komma mitt för varandra inläggas därför i innersträngen ett visst antal räler som äro kortare än de övriga, och vilka benämnes kort- eller passräler. Dessa äro i allmänhet 0,2 m kortare än normallängden. När vid rälsläggningen skarven i inre rälssträngen kommit 0,1 m framför motsvarande skarv i ytterrälen, så inlägges en korträl.”
Därefter finns en tabell med hur många räler av normallängd respektive korträler som går åt vid olika kurvradier och rällängder. För en kurva som är 1000 m lång och med en radie på 300 m (3,4 m i 1:87) och med 10 m normalräler, går det åt 176 normalräler och 24 korträler (12%).
I Statens Järnvägar 1856 – 1906 II Bandet kan man på sidan 191 läsa följande om en leverans av 40,5 Kg räler 1904:
”Rälslängden skulle vara 10 meter vid en temperatur av + 15º Celsius med en tillåten variation af ± 3 mm; men för 1,5 % af hela leveransen skulle rälslängden vara 9,8 meter (för begagnande i kurvor å linjen). Dessa senare räler skulle målas hvita vid bägge ändarna. En del, icke överstigande 5 % af hela leveransen, kunna få lämnas i rälslängder af 9 meter.”
Fenomenet kan ses på museibanornas spår och även till helt nyligen på Roslagsbanan. Jag misstänker att detsamma gäller för Trafikverkets spår som inte är svetsat. Det innebär att skarvsliprarna inte alltid ligger riktigt vinkelrätt mot rälerna i kurvorna.
Att förr i tiden kapa en räl och borra nya hål för skarvjärnen var inte gjort i en handvändning och allt gjordes med handkraft.
För utbyte av räler i längre följd under trafik gick det åt: en tillsyningsman, en banvaktsförman och 24 arbetare. OK trafiken var mindre intensiv, men man behövde inte stänga av trafiken månadsvis...
Björn D
Re: Någon som använt Brimalms spår?
Tack för hjälpen Jan och Björn, då var det som jag misstänkte, att man bygger spåret som man gör i 1:1. Dock är ju modelljärnvägens kurvor bra mycket snävare än hos förebilden så att bara lägga slipersen vid skarvarna snett lär väl innebära rejält snett vilket kommer se underligt ut. Så det lutar att att kapa varje innerräl i kurvorna.
Re: Någon som använt Brimalms spår?
Hej!
Jag kanske inte heller skulle lägga så mycket krut på sneda rälsskarvar, löder ju spåret i en jigg som visserligen tar hänsyn till kortare slipersavstång vid skarvarna men inte till förskjutningen. Men om man kan betrakta spåret så nära att man kan lägga märke till sneda rälsskarvar så skulle jag kanske lägga in det vid någon eller några skarvar, bara för syns skulle och för att för de oinvigda åskådaren kunna berätta om korträlernas historia...
/Björn D
Jag kanske inte heller skulle lägga så mycket krut på sneda rälsskarvar, löder ju spåret i en jigg som visserligen tar hänsyn till kortare slipersavstång vid skarvarna men inte till förskjutningen. Men om man kan betrakta spåret så nära att man kan lägga märke till sneda rälsskarvar så skulle jag kanske lägga in det vid någon eller några skarvar, bara för syns skulle och för att för de oinvigda åskådaren kunna berätta om korträlernas historia...
/Björn D
Re: Någon som använt Brimalms spår?
Björn!Björn D skrev:löder ju spåret i en jigg som visserligen tar hänsyn till kortare slipersavstång vid skarvarna men inte till förskjutningen.
/Björn D
Vad är det för en jigg du använder?
/Arne F