Effekto 1 - Var köpa?

[Peter Estelius]

En fundering...
För många år sedan höll jag på lite med silversmide och där löder man hej vilt.

Flussmedlet i det fallet är Boraxsalt upplöst i vatten. Det var mycket trevligt att använda då "vattendroppen" först snabbt kristalliserade till boraxpulver och samtidigt "limmade" detljen som skulle lödas så att risken för att blåsa iväg en liten del med gasollågan var mycket, mycket liten.

Boraxen var enkel att skölja av med vatten och vad jag förstår bara hade den omvärldseffekten att mögelet minskade där boraxen drog fram

Huru härmed, någon som provat borax på mässing????

Borde i så fall gå att få tag i från Konrad Wahlström i Sthlm bl a.

Undrar

/Peter

[zikkan]

Lusläste CO-katalogen och hittade detta :

[link=http://www.clasohlson.se/Product/Produc ... =145126068]Lödvätska[/link]

Har dock inte varit på plats i butik för att se vad flaskan egentligen innehåller ...

Mvh
zikkan

[Björn D]

Hej!

Jag aldrig hört att någon använt borax vid mjuklödning. I litteraturen omnämns det bara vid hårdlödning (600 grader och uppåt). Min gissning att boraxfluss inte blir aktivt förrän vid en mycket högre temperaturer än vad som gäller vid våra mjuklödningar där vi använder lödmetaller med smältpunkt mellan 70-250 grader.

De två kommersiella fluss som omnämns vid mjuklödning är zinkkloridbaserade för mekaniska mjuklödningar och hartsbaserade (resin) för elektroniklödning (normalt det fluss som finns i tråden på elektroniklödtenn). Mj-lödningar är lite speciella med relativt rena metallytor , många tätt sittande lödningar och att vi inte vill ha kvar några flussrester efter lödningarna är färdiga.

Hartsbaserade flussmedel är mycket mindre aggresivt än både zinkkloridbaserade och fosforsyrebaserade (elektronikkomponenter har ju normalt ännu renare ytor än våra mj-lödningar). Men överhettas hartsflussen kan den förkolnas. Fördelen med hartsbaserade är dock att de inte är elektriskt ledande, vilket både zinkkloriden och forforsyran är i kombination med fukt och vatten. (Jag kanske inte skulle använda forforsyra för att löda fast en sladd på en dekoder.)

Min åsikt är att för vanliga mj-lödningar är fosforsyran överlägset det bästa alternativet. Har aldrig hört om någon som återgått till zinkkloriden efter att testat forforsyran med en skvätt isopropanol i (för bättre vätning och sedan borde isopropanolen i princip hjälpa till att lösa fett).

Om man nu inte vill använda sig att fosforsyra kan man gå in och titta på Conrads och Elfas sortiment.

Nu blir ju var och en salig på sin tro och andra alternativ fungerar ju för andra. Vore intressant att få veta vad andra använder vid sina lödningar, hur är det med Mässingsjuntan som håller till hos SMJ? Finns det någon som är missnöjd med fosforsyran?

Mvh
Björn Dahlström

[bermod]

Sen jag köpte Fosfordyran av Sture H i Skövde i somras så kommer jag definitivt inte att använda något annat och 50 spänn för flaskan det är det värt dom andra i småflaskorna blir ju mycket dyrare.
bermod

[Peter Estelius]

Hej!

Jag aldrig hört att någon använt borax vid mjuklödning. I litteraturen omnämns det bara vid hårdlödning (600 grader och uppåt). Min gissning att boraxfluss inte blir aktivt förrän vid en mycket högre temperaturer än vad som gäller vid våra mjuklödningar där vi använder lödmetaller med smältpunkt mellan 70-250 grader.

De två kommersiella fluss som omnämns vid mjuklödning är zinkkloridbaserade för mekaniska mjuklödningar och hartsbaserade (resin) för elektroniklödning (normalt det fluss som finns i tråden på elektroniklödtenn). Mj-lödningar är lite speciella med relativt rena metallytor , många tätt sittande lödningar och att vi inte vill ha kvar några flussrester efter lödningarna är färdiga.

Hartsbaserade flussmedel är mycket mindre aggresivt än både zinkkloridbaserade och fosforsyrebaserade (elektronikkomponenter har ju normalt ännu renare ytor än våra mj-lödningar). Men överhettas hartsflussen kan den förkolnas. Fördelen med hartsbaserade är dock att de inte är elektriskt ledande, vilket både zinkkloriden och forforsyran är i kombination med fukt och vatten. (Jag kanske inte skulle använda forforsyra för att löda fast en sladd på en dekoder.)

Min åsikt är att för vanliga mj-lödningar är fosforsyran överlägset det bästa alternativet. Har aldrig hört om någon som återgått till zinkkloriden efter att testat forforsyran med en skvätt isopropanol i (för bättre vätning och sedan borde isopropanolen i princip hjälpa till att lösa fett).

Om man nu inte vill använda sig att fosforsyra kan man gå in och titta på Conrads och Elfas sortiment.

Nu blir ju var och en salig på sin tro och andra alternativ fungerar ju för andra. Vore intressant att få veta vad andra använder vid sina lödningar, hur är det med Mässingsjuntan som håller till hos SMJ? Finns det någon som är missnöjd med fosforsyran?

Mvh
Björn Dahlström

Visstja, tänkte inte på att silverlödning faktiskt är hårdlödning vid temperaturer som inte är vanliga på våra modeller!

Där sprack den idén, suck.

Mvh

/Peter

[Johan Winell]

Hej!

Swedhandling var lösningen på att få tag i fosfosrsyran (de var synnerligen serviceinriktade). 5l 85% står i garaget, 230 pix. Jag kan således teoretiskt förse i princip hela MJ-sverige med flusslösning. Personligt överlämnanade är dock att föredra då även 12%ig inte är lämplig att skicka på posten.

VH

/Johan

[Jan-Inge Gunarsson]

Hur blandar man 85% för att få den till 12% och måste det vara dest vatten, eller går det med vanligt kranvatten?
Kan det vara så enkelt som 85 : 12 = 1 del syra och 7 delar vatten?

[Johan Winell]

Ska man göra det rätt så ska det väl vara efter "molaritet", dvs substansmängden, och då duger inte volymförhållanden. Man måste räkna ut substansmängd i den 85%iga syran och räkna med vattenvolymen i den ursprungliga syran då man späder till 12%. Ska man göra flussmedel behöver dock inte vara så vetenskaplig. Kompensation för densitetsskillnaden räcker nog gott.

Syra späds f.ö. genom att mäta upp vattnet och försiktigt hälla i syran under omröring, tvärtom är farligt.


VH

/Johan

[Anders Östlund]

Jag har räknat ut detta på "rätt" sätt, dvs med att räkna ut mängden "ren" syra i en literflaska (vilket lite snabbt blir.. eh... 8.5 dl...), för att få 12% utspädning på 8.5 dl så får man hälla i... eh... 8.5/0.12 = 70 dl. Så av den "liter" med 85% syra ska det bli 7 liter 12%-ig. Rätt spädningsförhållande är alltså 1+6 (om man använder samma som på juicepaketen, 1:6 funkar väl också...)

Värt att notera är också att om man löder och glömmer lägga på locket på "flusset" så dunstar vattnet med tiden och syrans koncentration ökar, det är faktiskt märkbart. Jag råkade ut för att mina pläterade spetsar tappade pläteringen och insåg först efter ett tag att det hängde på att syran blivit "vassare"...

Jag har även använt "Effekto", dock #2 eller 3 om jag minns rätt, inköpt på Clas Ohlson. Den avråder jag från, mycket otäck sörja det där effektot, men funkade gjorde det... har en liten flaska om någon är sugen på att prova... Den är till salu mot "portot" eller avhämtning, jag kommer aldrig använda den igen...

Själv hittade jag min flaska med fosforsyra i källaren igen efter att den hade "försvunnit" mystiskt för några år sedan... Jag köpte min på Apoteket men det var nog sista vändan, det var knappt att de ville hantera "syra" på apoteket...

Hälsar,
Anders Ö

[Jan-Inge Gunarsson]

1:6 samt destileratvatten, då vattnet förångas, och då blir det kalk över, beroende på var man bor.

Hej
Sune var i från kommer kalken i dest vatten och vad har det med var man bor att göra.
Detta går över mitt förstånd (blekning) in på en skånings!!!!