Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Här är tanken att man delar med sig av sitt anläggningsbygge
Användarens profilbild
Klas Blomberg
Inlägg: 358
Blev medlem: ons 30 maj 2007, 15:35

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Klas Blomberg »

lenelg skrev:
Hans Olov Frisk skrev: Notera dock att en sån här anordning kräver rätt mycket längd: Stickspåren i båda ändar ska rymma en hel tåglängd.


Fast problemet är inte SÅ stort, eftersom järnvägar som har zick-zackar också har små svaga lok och korta tågsätt blir en hel tåglängd inte särskilt långt. Vill minnas att det stod i artikeln i "Spår" att tåglängden med Glavas lok nummer 1 var fyra vagnar.
lenelg
Inlägg: 616
Blev medlem: mån 24 sep 2007, 14:37

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av lenelg »

Klas Blomberg skrev:
lenelg skrev:
Hans Olov Frisk skrev: Notera dock att en sån här anordning kräver rätt mycket längd: Stickspåren i båda ändar ska rymma en hel tåglängd.


Fast problemet är inte SÅ stort, eftersom järnvägar som har zick-zackar också har små svaga lok och korta tågsätt blir en hel tåglängd inte särskilt långt. Vill minnas att det stod i artikeln i "Spår" att tåglängden med Glavas lok nummer 1 var fyra vagnar.


Jag tror det andra problemet jag nämnde har större betydelse: Det tar en bra bit innan man hunnit stiga så mycket att zick-zack-spåret ("switchback" på engelska..) känns motiverat, och du får någon visuell separation mellan nivåerna.
/ Lennart Elg
Sloat Lumber Co. - logging i On30"
Användarens profilbild
Klas Blomberg
Inlägg: 358
Blev medlem: ons 30 maj 2007, 15:35

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Klas Blomberg »

Klas Blomberg skrev:
Anonymous skrev:Bild

Lok 1 byggt av Kristinehamns Mek. verkstad 1886


Bild

Jag utgår från en Minitrix N-skalamodell av den preussiska T3, behåller kåpan men sågar av hytten och sätter på en hemmabyggd hytt. Skorstenen stämmer ganska bra i längd men ser lite klen ut. Tyvärr går den inte att avvara eftersom den i förlängningen är en skruv som håller fast kåpan och kåpan i sin tur håller fast motorn.... Jag funderar på att sätta ett tjockare rör runt skorstenen och hitta något i bra att ha lådan som får föreställa gnistsläckare.

T3:ans chassi är något för långt för att passa till Åg/Glava nummer 1, och jag har en bestämd känsla av att Tilligs lok är betydligt mycket större. Jag har inte måtten för Korsån/Glava 2 tillgängliga, men jag vill minnas att T3:an skulle ha passat ganska bra även för ett sånt bygge.


Don't try this at home!

För att ö.h.t. kunna göra som jag tänkte så tvingades jag till extremt många kompromisser i mått och proportioner. Det är knappt att modellen går att betrakta ens som ett gladbygge med väldigt god vilja.... Men, jag har fått ett treaxligt lok till banan som inte går överdrivet snabbt - och det har åxå sitt värde
Tord Björk
Inlägg: 28
Blev medlem: tor 18 okt 2007, 23:32

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Tord Björk »

Det är dags igen att försöka ta upp projektet berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruks - Hillringsbergs Järnväg. Det kom ett uppdrag som samordnare för Europeiskt socialt forums internationella kontakter som tog mer tid än vad man kunde önska med 15 000 deltagare och en del annat.

Efter att ha läst kommentarerna på denna tråd och återigen sett igenom mina underlag så ser det inte ut att bli enkelt. Min tro om att kunna få till några lok liknande dem på glasbruksbanan falnar när jag ser på de fantastiska byggen som görs av så många. Men man ska kanske inte helt ge sig.

Sedan sist har jag skaffat mig ett smalspårs Tillig lok och ett arnold n-skale tyskt T3 lok, bägge tre axlade. Det hela fastnade när jag inte kunde få fram ström till loken. Var det de inköpta loken eller transformatorn det var fel på? Jag behövde testköra loken inte minst för att fastställa hur branta backar de klarade av. Hela min planlösning byggde på en ganska brant stigning där tågen ofta hade fem eller sex vagnar, och någon gång fler.

Till slut kom jag iväg till MJ-butiken i Stockholm och kunde fråga. Det visade sig vara varken loken eller transformatorn som det var fel på utan kalllödningen mellan ledningarna från transformatorn och skenan på spåret. Att det kunde finnas något sådant som kallödning som gjorde att det som såg ut som glänsande metall inte förde över ström kände jag inte till. Jag hade köpt spåret på någon mässa. Det var dock lätt fixat med några ledningar ledda till skarvar som jag köpte. De gick av men med hjälp av min systerson Ejvinds lödjärn fästes de igen på spåren och se nu gick loken.

För Tilligloket fanns inga problem med sex plastvagnar. Men lade man på som last en tjockväggad Joe Works mettalbyggsats av en täckt smalsspårsgodsvagn, då slirade loket. Med tanke på den takt jag håller och den okunnighet jag har om metallbyggsatser så kanske ändå lösningen är plastvagnar.

Sen var det dags för Arnoldloket. Det gick inte alls utom när det var ensamt eller möjligen med en vagn.

Så det hela slutar med en viss osäkerhet ändå. Det finns visserligen gott om växlingstjänster att göra på tre ställen på banan med planmark och nerför kan man alltid åka också med vagnar. Men vad är bäst?

Allra värst eller bäst är de tips man kan få på Smalspårsfrämjandets forum. Stefan Nilsson konstaterar helt riktigt att det är ett n-skalelok av en T3 som har en hjulstorlek som liknar de mest vanliga loken på Glafva glasbruks järnväg. Nu fanns tur nog ett Junglok också på glasbruksbanan som var lite kraftigare. Det liknade knappast Tilligloket men med lite fantasi och justeringar kanske...

Summa summarum: lite bryderi men den mödosamt planerade planritningen vinner nog ändå. Som ni snart ska se så är det inte främst en modern modelljärnväg i närmast naturtrogen skala som eftersträvas utan ett koncentrat av bruksmiljöer vid Glafsfjordens västra sida.
Tord Björk
Inlägg: 28
Blev medlem: tor 18 okt 2007, 23:32

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Tord Björk »

Tidigt var mitt ideal en Eggerbahn anläggning på en yta som knappast var större än en attacheväska med två stationer, en hamn och en mängd spår. Jag drömde om att få till en sammanpressad version av Glava glasbruksbanan med hamn och växel och kanske antydan till glasbruk.

Med tiden ökade ambitionerna på ritningarna. Det jag hade var vaga minnen av hur det sedan länge nedlagda området vid hamnen vid Glafsfjorden där banan mynnade ut såg ut och enstaka delar av banrester som man kunde se i Glava. Några ritningar på spårdragningar hade jag inte förutom den mycket översiktliga generalstabskartan med sina vackra bergknallar utmarkerade, en typ av landskap det finns gott om i denna bygd .

Eftersom jag gärna också ville kombinera smalspåret med stambanan Oslo – Stockholm som passerade Glafsfjorden fast på andra sidan sjön så tänkte jag mig att ett normalspår hade funnits genom bygden. Byggnaderna var mestadels platsbyggsatser som jag byggt genom åren, framför allt en liten Heljan station, ett mejeri och en lanthandel, allt i tegel som är ovanligt i denna bygd för annat än industribyggnader. För att få plats ritade jag in banan delvis i en befintlig bokhylla:

Bild Se nedan.

Efter många ritövningarna började det dock dra ihop sig. Nu hade jag varit på plats och dokumenterat bruksmiljöerna. Ritningar över spåren saknade jag dock fortfarande.

Det radikala draget blev att placera den täta bruksmiljön vid Hillringsberg tätt inpå Bergsviken. På så sätt kunde jag dra glasbruksbanan tätt mellan de ofta höga bruksbyggnaderna och uppför de branta små backarna. Rakt genom denna bruksmiljö drog jag normalspåret på bro över hamnmiljön på sätt som inte är helt ovanligt men i en skarp kurva som jag hoppas delvis döljs av de höga husen. För att få plats intill en balkongdörr och ha anläggningen en bra bit ut i rummet rundade jag hörnen. Glasbruksiljön består bara av två små restbyggnader som finns kvar efter att det stora bruket revs. Den blev sammanlagt 200 x 145 cm.

Bild Se nedan.

På många sätt är det en klassisk rundbana. Långa tåg ska kunna mötas men delvis i en tunnel som ska dölja den ena ändens skarpa kurva. Lite överdrivet är en bibana som inte är elektrifierad lagd som en minicirkel runt Hillringsbergs bruksmiljö. En gång stakades en bana ut som avvek åt vänster från stambanan strax väster om Arvika för att vika av ner mot Glafsfjordens övre ände och vidare ner mot Årjäng och Dalsland, vad som kom att kallas De Vackra Vyernas Järnväg, DVVJ eller som den egentligen heter Dal-Västra Värmlands Järnväg. Någonstans behöver rälsbussar och ångtåg få sin egen slinga på banan. En vänding av tågen är också tänkt ska kunna ske. Det hela blir lite till ett virrvarr utan så mycket funktionell verklighet när bibanorna ansluter till stambanan, men vad gör man inte för att uppnå effekten av en rundbana a la julskyltning.
Anders Johansson
Inlägg: 230
Blev medlem: ons 30 maj 2007, 04:53

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Anders Johansson »

Den ena av de saknade bilderna:
Bild

För övrigt: snyggt ritad anläggningsritning!
Olsson
Inlägg: 141
Blev medlem: fre 10 aug 2007, 16:23

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Olsson »

Den andra:
Bild
Tord Björk
Inlägg: 28
Blev medlem: tor 18 okt 2007, 23:32

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Tord Björk »

Jag tackar för uppläggningn av bilder och tips hur man ser till att länka rätt från egenskaper när man klickar på bilden och inte till bildvisningssidan. Jag använder mig a photobucket.com och hoppas nu att det fungerar.

Nu börjar allvaret!

Här kommer mitt aktuella förslag till planritning. Här hoppas jag på tips och synpunkter.

Bild

Efter att ha skaffat mer kunskap och fått fram spårplaner var det så dags att ändra på nytt. Jag höjde också kravet på radie för smalspåret till 20 cm. Det som jag nu har fastnat för är en utvidgning främst av glasbruket och Bergsviken med mer av de spårdragningar som en gång fanns. Däremot är växeln upp för berget fortfarande patetiskt kort tvärtemot rekommendationer i detta forum som jag inte läste innan jag gjorde denna nya plan. Som framgår av planskissen så är det byggnaderna som står i centrum för anläggningen med hopp om att stora höjdskillnader ska skapa lite distans i landskapet.

Storleken har nu ökat till sammanlagt 260 x 170 cm. För att göra den transportabel ska den byggas i två delar. Spåren i skarven går antingen i exakt 90 graders vinkel eller så hoppas jag kunna lösa skarvfrågan med hjälp av två broar som kan fästas på snedden över skarven efter att de två delarna fogats samman.

Bild

Så här ser spårplanen för Bergsviken ut. På ett foto kan man se att det drogs två spår ut på piren. Det jag undrar över är hur vagnarna kunde ställas av, t.ex. framför hamnmagasinet på kajen då det inte finns något omkörningsspår någonstans. Hur det var med vändningen av loken är också en gåta. Enligt vissa uppgifter som stämmer med en del foton körde loket baklänges nedför och framlänges på färden uppåt. Men på vissa foton kan man se att lok ibland också kör framlänges nedåt. Någon vändskiva syns inte på spårplanerna men på ett flygfoto från glasbruket syns en vändskiva. Så hur de växlade och om de vände loken är svårt att veta. Har någon tips?

Bild

Vid glasbruket ser det vid första titt ut lika besvärligt ut men vid närmare granskning ser man mötesspår bortom smedjan och eventuellt finns ett parallellspår genom glasbruket så man kan komma ut på bägge sidor. Spårdragningen ändrade också på sig med tiden så det har sett lite annorlunda ut över tiden.

Bild

Här tycks ha funnits ett omkörningsspår framför arbetarbostäderna t.v. på kartan om bruket. Det gick också ett långt spår bort till ett lokstall, sågverk m.m. längs sjön Stora Gla.
Tord Björk
Inlägg: 28
Blev medlem: tor 18 okt 2007, 23:32

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Tord Björk »

En av frågorna är hur högt normalspåret bör passera smalspåret. Som syns på fotona är höjdskillnaderna i verkligheten till synes tillräckliga.

Bild

Broräcke i förgrunden i huvudplanet för anläggningen, tegelfabrik och kvarn till höger ligger sluttande ned mot forsen och sjöstranden där hamnmagasinet skymtar.

Ca. 6 cm skulle höjdskillnaden bli om man håller sig till hur det skulle kunna ha sett ut i verkligheten. Smalspåret har ca. 1 meter på sig att stiga den höjden. Det är något längre sträcka än vad jag testade att Tilligloket klarade utan problem men Arnolds n-skala lok hade problem med vagnar. Kan 6 cm se naturligt ut? Bron för normalspåret tar väl c 1 cm (jag hoppas få tag på böjd järnbro med konstruktionen uppåt.)

Bild

Forsen som leds mellan kontorshus och herrgårdsbyggnader
Tord Björk
Inlägg: 28
Blev medlem: tor 18 okt 2007, 23:32

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Tord Björk »

Under två recognicersresor har jag fotat byggnader där de finns kvar. Särskilt rikt är det med byggnader vid bruket i Hillringsberg. Dessa foton rättade jag sedan upp i photoshop. Lite enkelt utan att retuschera bort sådant som inte ska vara med senare eller lägga till sådant som inte kommit med på bilden. Jag skrev ut bilderna på matt fotopapper, limmade ibland upp dem på kartong och satte hjälpligt ihop dem samt lade löst ett grått tak ovanpå. Det gjorde jag för att kunna få en skalkänsla för den tänkta modelljärnvägen och börja arbeta med möjliga kortningar av hus.

Bild

Här prövar jag hela Hillringsbergs bruksområde

Bild

Här är bruksmiljön med Eggerbahn smalspårslok

Bild

Här är bruksmiljön med smalspårståg i kvällssol

Bild

Och här med både smalspårståget och ett Lima Rapidlok med stolpvagn i solnedgång
Skriv svar