Gasljus

[14Kjell Å Granander]

Belysning med gas.
Har fått hjälp med att komma åt särtryck SJ 254 tågbelysning med gas.Utkom 1940-46
Ämnet har skapat stor förvirring om hur gasljuset är konstruerat . Det finns 2 helt olika huvudtyper. AGA-Dahlen med acetylen-dissous-gas under högt tryck i A50 tuber (50 liter). Här drivs gasen genom en regulaqtor via en avstängningskran till en blandare på taket. Därifrån går rör till lyktorna.Lyktan är av enkelt utförd kupa med armatur över.Dessa lyktor tar luft från takets UTSIDA, i detta rör finns också en skorsten som mynnar ut i en ventil som kan sägas vara dubbel, 2 burkar på varann med in-utsug vid underkanten. Burkarna kan liknas vid en karott. Det hela sitter alltså ihop på varsin sida av taket.
Det andra systemet som egentligen är 2 är Pintsch. Det vi brukar kalla oljegas. Denna förvaras under lätt tryck i 2-4 större tankar under vagnen, vanligen mer än 1000 liter . Nära tankarna sitter en regulator från denna leds gasen i rör genom en ställkran på gaveln till taket och fördelas till armaturerna, alltså ingen förgasare/blandare!
Pintsch lyktventil är ganska lik AGAs karott men lyktan under ser mycket annorlunda ut. Den har en kupa på en armatur med många grejer i och har en 'hals' mot takfästet som också är fasat i takvinkeln. Detta är lågtrycksmodellen. Högtrycksmodellen har också en lågtryckslampa inbyggd för mycket svag belysning som alltid brinner, denna har eget rör det är alltså 2 rör till lampan , H/Ltryck.
Clas Mattissons NBJvagn har alltså detta system.
Nu tycker jag det är läge för dom som gör modeller att dom gör en 'godispåse' med tub- förgasare- AGA lyktor/ventiler respektivemotsvarande för Pintsch. De som lagt ner mycket på tid att från ritningar konstruera byggsatser vet säkert vilket system vagnen hade. Att skicka med förgasare/blandare till Pintsch-ljus blir liksom fel.
Jag har heller inte sett de typiska karotterna i någon katalog. Poängen är ju att hålla isär systemen i olika satser så att det KAN bli rätt. Byggarna ute i stugorna ska man nog inte tro att de vet vad som ska va på och när det var på.

14 Kjell Granander

[Thomas Tell]

Belysning med gas.
Har fått hjälp med att komma åt särtryck SJ 254 tågbelysning med gas.Utkom 1940-46
Ämnet har skapat stor förvirring om hur gasljuset är konstruerat . Det finns 2 helt olika huvudtyper. AGA-Dahlen med acetylen-dissous-gas under högt tryck i A50 tuber (50 liter). Här drivs gasen genom en regulaqtor via en avstängningskran till en blandare på taket. Därifrån går rör till lyktorna.Lyktan är av enkelt utförd kupa med armatur över.Dessa lyktor tar luft från takets UTSIDA, i detta rör finns också en skorsten som mynnar ut i en ventil som kan sägas vara dubbel, 2 burkar på varann med in-utsug vid underkanten. Burkarna kan liknas vid en karott. Det hela sitter alltså ihop på varsin sida av taket.
Det andra systemet som egentligen är 2 är Pintsch. Det vi brukar kalla oljegas. Denna förvaras under lätt tryck i 2-4 större tankar under vagnen, vanligen mer än 1000 liter . Nära tankarna sitter en regulator från denna leds gasen i rör genom en ställkran på gaveln till taket och fördelas till armaturerna, alltså ingen förgasare/blandare!
Pintsch lyktventil är ganska lik AGAs karott men lyktan under ser mycket annorlunda ut. Den har en kupa på en armatur med många grejer i och har en 'hals' mot takfästet som också är fasat i takvinkeln. Detta är lågtrycksmodellen. Högtrycksmodellen har också en lågtryckslampa inbyggd för mycket svag belysning som alltid brinner, denna har eget rör det är alltså 2 rör till lampan , H/Ltryck.

14 Kjell Granander

Du säger att "Pintsch lyktventil är ganska lik AGAs karott men lyktan under ser mycket annorlunda ut." men gaslyktorna av alla modeller fanns både med och utan hals. Samt med hals av olika längd. Men gaslampstopparna hade olika utseende och på dem satt ibland en rökhuv.
AGAs rökhuvar är den modellen med en halvrund öppning på var sida av "karotten".

/tell