JGJ Co

[Gäst]

Om Stafsjö BCo2. Vagnen ser likadan ut på utsidan trots att det skiljer 7 år i lev-tid.
StJ 2 har 2 mellanväggar med skjutdörr Den har en "damkupe'" om 2 fönster i mitten.
2kl kupe'n hade Fane'r klädda långbänkar med hål a'la cafe'stolar 3kl ljusa/mörka ribbor.
Väggarna i 2kl är mörkt 'boaserade' och den har en grön gångmatta. Korkmattan genom vagnen är typiskt grå/brun. Vagn 2 + 3 hade ångvärmeledning.
Den enda utvändiga skillnaden är grindarna som är av plåt i klensmidesram. Gavlarna hade inte plåt utan kråksparkar och väldigt knapphändigt med övergångsgrejer. Rött runt glas i gavelväggen som fotogenlyktan i kupe'n kan lysa bakåt med.
BCo3 från Kosta mv hade samma utrustning som NAEJ 3 har idag men bara 1 mellanvägg
Alla korgar jag sett eller bilder på, har varit symetriska undantaget KLJ103(dolberg) och HRRJ vagnar från Paris med kond-kupe'och 1 plattform.
Korglängd på Vabisen är 8.40m, på Kosta 8,o m
Min BCo2 liknar dagens utseende vad gäller grindar och bänk- stolar 2kl.
Mvh KjellG

[14Kjell Å Granander]

Grindar!
NAEJ BCo3 + StJ BCo3 , är lvererade från Kosta mv med grindar av
kråksparkmodell lika som NAEJ har kvar idag. Repliken StJ 3 av annan
modell som den inte haft.
Vabis StJ BCo2 hade plåtgrind och kråkgavel-sidor men ingen grind för bryggan över. Leveransfoton Kosta resp Sötälje.
Kjell G

[Jonas Andersson]

Korglängd på Vabisen är 8.40m, på Kosta 8,o m

Nu har jag inte mätt korgarna, men det jag skrivit tidigare om plattformslängderna är mätt på vagnarna. Alla kvarvarande VABIS-vagnar har samma mått (+/- 1 cm) så man kan lugnt utgå ifrån att korgen skall vara 8,50 m om man vill bygga dom i modell! Det är möjligt att vi misslyckats med exteriörmåtten på repliken av StJ 3 och att den i själva verket skall ha 100cm långa plattformar, men jag skulle gärna se belägg för det i så fall! Helt säkert är dock att inredning i andraklasskupen är fel på repliken. Som jag nämnde ovan är den fel även i NAEJ BCo3, den inredningen är dels från en Kristinehamnsvagn och dels spegelvänd mot vad som ursprungligen satt i vagnen. Tyvärr finns det ingen originalinredning kvar från någon Kostavagn och bra bilder är det inte heller något överflöd på. Den ursprungliga inredningen i damkupen på NAEJ Co 3 (som senare, när damerna fick lite mer skinn på näsan och kunde sitta med vanligt folk, blev en andraklasskupe) hade rottingsitsar.

NAEJ BCo3 + StJ BCo3 , är levererade från Kosta mv med grindar av kråksparkmodell lika som NAEJ har kvar idag. Repliken StJ 3 av annan modell som den inte haft. Vabis StJ BCo2 hade plåtgrind och kråkgavel-sidor men ingen grind för bryggan över.

StJ BCo 2 hade plåtgrindar ja, den och NAEJ BCo 4 var nog dom enda passvagnarna som VABIS levererade med grindar, de andra hade bara en enkel kedja mellan hörnstolpen och korgen. Detta med grindar är intressant, det verkar ha blivit poppis någon gång runt 1900-1903 att ha grindar på vagnarna. Kanske kom det nya myndighetskrav då, eller så var behovet av grindar kopplat till höjd sth? HRRJ hade i alla fall inga grindar på de vagnar som levererades 1903.

Mycket troligt att NAEJ BCo3 hade kråksparksgrindar, men StJ BCo3 hade det inte, vilket också syns mycket tydligt på tillverkningsfotot. Grindarna var mer lika traditionella solgrindar, men till skillnad från de grindar som nu sitter på vagnen så var dom betydligt bredare, nästan lika breda som höga, och fyllde därmed ut nästan hela plattformsbredden.

[14Kjell Å Granander]

Stafsjö BCo3 hade INTE plåtgrindar nej. och grindarna var med från
Kosta mv. I LW bok fins ett leveransfoto av vagnen med en typ av solgrind med en stor ring i mitten och en liten i vart hörn. Från hörn och mitt går det
'spjut' mot centrum. Grinden är nära kvatradisk, på gaveln är det bara 3 stänger på var sida om övergångs bryggan. Men den kommer ju från Kosta och är absolut ingen VABIS möjligen boggierna undantagna. (lika 2an)

Frågan gällde ju individuella skillnader mellan VABISvagnar som JGJ2 är en av.
Nästa fråga blir ju vilket skede som ska avbildas? Det ursprungliga eller det som någon minns och är avbildat?
T ex plyschstoppade stolar eller fane'rbänk?, Stafsjö 2 eller (U)G20 utan korg.
Jag hävdar att ett sent utförande kan vara att föredra då bilder är flera då kameror blev vanliga. Detta gäller givetvis inte när modellen ska representera ett speciellt årtal till exempel 1914.-- Kolmården med G20 - CU19 och A-vagnar och stinsen Gerhard Sjögren som ger 'avgång' till tåget i Stafsjöbruk. Skulle inte funka med 1909 eller 1903.

Kjell G

[Jonas Andersson]

Stafsjö BCo3 hade INTE plåtgrindar nej. och grindarna var med från
Kosta mv. I LW bok fins ett leveransfoto av vagnen med en typ av solgrind med en stor ring i mitten och en liten i vart hörn. Från hörn och mitt går det 'spjut' mot centrum. Grinden är nära kvatradisk, på gaveln är det bara 3 stänger på var sida om övergångs bryggan. Men den kommer ju från Kosta och är absolut ingen VABIS möjligen boggierna undantagna. (lika 2an)

Precis så!

[Tobias Ljung]

En liten djupdykande notering:
Pa MJ Co 1 sitter det lilla fönstret pa gaveln symmetriskt (dvs diagonalt). Över fönstret är den lilla röda lyktan, och pa taket sitter lyktans skorsten.
Pa JGJ Co 2 sitter det lilla fönstret osymmetriskt (dvs pa samma sida). Pa Anders Östlunds ritning är även lyktornas skorsstenar placerade pa samma sätt, dvs skorstenen sitter alltid pa den sida där det lilla fönstret sitter (även om nu JGJ Co 2 inte har nagon röd fönsteröppning i gaveln). Däremot har vagnen lyktorna diagonalt placerade hos ÖSlJ (i bromsänden sitter den "fel"). Blev det sa redan hos JGJ i samband med att gasbelysningen infördes eller vid renoveringen?

Och sa en annan fraga: Pa JGJ Co 11 sitter en lada pa taket; vad är den till för?

[14Kjell Å Granander]

Attiraljen på taket till JGJ11 är ett expansionskärl till termosifonvärmen!
Vagnen har en liten kamin hängandes i mitten under.
Mvh 14 Kjell G

[Jonas Andersson]

Beträffande lampornas placering på JGJ Co 2:
Ursprungligen satt de tre fotogenlamporna på samma sida av vagnen. Det syns även på leveransbilden av BCo 1 som finns med i Lennart Welanders bok om JGJ. Där kan med viss möda också se de vackert krenelerade skorstenarna.

När vagnen försågs med gasljus så sattes hålen för slutsignalerna igen, man får väl anta att de var av den gängse typen med ofärgad lins och ett rött och ett grönt glas som kunde vridas fram för olika typer av slutsignalering.

Gaslamporna placerade JGJ mitt i vagnen och de försvann då den blev badhus. När vagnen renoverades vid ÖSlJ konstaterades att denna placering var ytterst olycklig då även personer under medellängd skulle slå huvudet i lampkuporna. Autenticiteten fick då vika till förmån för praktiska skäl och lamporna placerades istället diagonalt över bänkarna. Dessutom sitter det numera glödlampor i dom...


Beträffande uppvärmningen av JGJ Co 11 (fd HRRJ Co 14) så försågs vagnen med ångvärme vid HRRJ. När vagnen senare byggdes om för att fungera som motorvagnssläp vid JGJ så monterades vattenburen värme med en värmepanna som hänger under vagnen på ena sidan och som antingen kan eldas eller värmas från ångvärmeledning. Pannan är för länge sedan reparerad/rekonstruerad efter en frysskada och jag vet inte om ångvärmen fungerar efter detta. Det går dock utmärkt att elda den med ved! Lådan på taket innehåller, som Kjell skriver, expansionskärlet för värmesystemet. Detta är även åtkomligt inifrån vagnen genom en lucka i taket genom vilken man kommer åt de två provkranarna som används för att kontrollera vätskenivån.

Även JGJ 11 har sina gaslampor diagonalt placerade, skillnaden är dock att de satt så redan då vagnen kom till ÖSlJ. Det är knappast troligt att detta skulle ha ändrats på Aspa bruk så troligen fick dom den placeringen redan då gasljuset monterades.

[Anders Östlund]

Detta är ju en ganska "död" tråd, men jag satt och funderade lite kring JGJs vagnar och kikade på bilder och började fundera på lamphusen i vagnens ändar. Mitt minne säger mig att det sitter en lins ut mot plattformen som kan göras röd genom att sätta in en film (på insidan gissar jag) eller så kunde den släckas helt.

Stämmer detta alls?

Hur är funktionen på denna "slutbelysning", Jonas (Eller vem som helst!), vet du eller kan du kolla hur de funkar lite mer i detalj?
Jag kan se det framför mig men jag blir lite osäker och kanske mitt minne spelar mig ett spratt...

En annan sak slog mig när jag kikade på bilden på JGJ BCo1, hela vagnen är målad i en och samma färg och att man då inte följde praxis på färger för olika klasser.
Har du någon aning om vilken kulör de kan ha använt? Detta bör jag kunna kolla någonstans i mina nötter men när jag ändå skrev ett inlägg så...

Tack på förhand!

Hälsar,
Anders Ö

[Micke Brane]

Hej

Sitter i stugan på landet och surfar och hittade denna "döda tråd" som du väckt liv i igen Anders.
Såg Grananders resonemang om listerna mellan plåtarna på vagnens långsidor.

När jag för flera år sedan vände ut och in på långsidorna av Tobias modell MJCo1 för att skapa detta
tog jag leveransfotot från Södertälje i Photoshop och drog i "curves" för att göra
bilden ljusare och kunna se om dessa skarvlister hade samma färg.
Det syns på denna bild bifogad här att de troligen var mörkare.

När jag lackerade min korg lackade jag därför dessa i en mörkare blå, nästan svart nyans.
(Modellens original yttervägg syns tillfälligt som innervägg här innan inredningen och fönsterramar är monterat)
Bifogar bild på detta med det alldeles utsökta och lättarbetade dekaler Tobias tagit fram med hjälp av Dekaler och Etsat.

Dessa bilder kanske underlättar något i funderandet.