Grymt häftigt. En modul över HBG Central skulle vara något. Mycket jobb och stor plats gör det ju svårt för en person. Men det är ju en miljö som är värd att kunna visa upp i framtiden eftersom den är för alltid försvunnen och var en del av helsingborg under en lång tid.
När byggdes HBG Centralstation om från sin första skepnad till sin sista som var kvar till slutet?
Jag räknar väl med att kunna ha själva stationshuset och banhallen med sina två spår i stort sett klara i år. Det som kommer att ta tid är att klura ut hur jag skall få till alla tornkrönen, alla dörrar och de gjutna, ornamenterade banhallsgavlarna på ett bra sätt. Godsmagasinet skulle man kanske försöka få med. Tyvärr har jag inga ritningar på magasinet och jag har bara sett det skymta på tämligen suddiga bilder.
Den äldsta ritning på stationen jag har fått tag i (av stadsbyggnadskontoret i HBG) är från 1920. Då sker vissa ändringar, bla tillkommer två assymetriskt placerade dörrar på fasaden mot Järnvägsgatan. Men i övrigt verkar byggnaden då vara i stort som vid uppförandet. Något efter detta ändras också de små fönstren på ovanvåningen mot Järnvägsgatan till vanliga spröjsade tvåluftsfönster. Jag vet inte exakt när banhallen försvann och ersattes av perrongtak. Med vägledning av bilder jag sett tycks banhallen ha rivits någon gång mellan 1900 och 1920. Jag antar att alla underhållskrävande torn och kreneleringar rationaliserades bort av SJ någon gång under 30-, 40- och 50-talen. Kanske någon här vet mer exakt. Hursomhelst är det av akademisk betydelse för min del då jag helst uppehåller mig kring sekelskiftet.
Inte illa Bjarne.Vi kanske kan bygga ihop våra hembanor en dag då jag ska bygga HHJ framöver .Jag har valt en mer blygsam station-Kvidinge att börja med.
Vi får kanske prata ihop oss! Till skillnad från dig är jag värdelös på att löda så om du fixar det rullande får jag försöka få till kåkarna.
Du ligger lite före mig i spåret. Limmar Du vitmetalldelarna eller löder Du? Själv försöker jag löda ihop delarna. Det är första gången jag försöker löda ihop en vitmetallbyggsats (har limmat några i tidigare dar), och det går förvånansvärt lätt att löda med hjälp av lågtemperaturtenn. Och ja - jag har också provat att sära på lödningar i kokande vattenbad också.
Jag ser av fotona att Du också har drabbats av två "imperfektioner" i byggsatsen;
- Dels är urtaget i panna för utgående axel med drev gjort så högt upp (till pannans midjelinje) att man ser rakt igenom undre delen av pannan framför sidotankarna. Lite osnyggt kan jag tycka!
Detta har jag försökt lösa genom att använda de dörrar som blir över om man som Du bygger med utbyggd kolbox. Jag klippte till dessa vitmetalldelar och lödde fast dem i urtaget, men lämnade en öppning rakt ned så att axel och drev fortfarande går att få på plats. Det ser hyfsat ut tycker jag.
- Nästa utmaning är fyrboxen. Jag har inte kontrollmätt ännu, men den verkar vara c:a 2 mm för kort, och når inte fram till främre hyttgaveln, utan det blir en otäck glipa däremmellan. Fyrboxen skall ju egentligen fortsätta in i hytten. Man skulle kunna tänka att vi har monterat fyrboxen (och därmed pannan) för långt fram, men åtminstone min fyrbox kan jag inte montera längre bak då det är presspassning mot motorn och motorfästet.
Det här är lite marigare att lösa. Jag har funderat på att förlänga fyrboxen bakåt med hjälp av ett mässingsband som man försiktigt får löda på bakre delen av fyrboxen.....svårt att få det snyggt troligen. Ett bättre sätt hade varit om man hade tillgång till en extra fyrbox som man kunde såga av en lämpligt tjock sektion av, som sedan löds mot ordinarie fyrbox.
Är det någon annan som har försökt lösa detta????
I övrigt så är jag positivt överraskad över drivningen. Första provkörningen (med ett ECM pulsagregat) var inte så lyckad - den krävde mycket "puffande" hjälp. Men efter noggrannare rälsrengöring än första gången, och med ett vanligt analogt Roco köraggregat så började provkörningen övergå i inkörning. Och ju mer kåpan och vikten växer, desstå bättre går loket.
Lycka till med färdigställandet av denna lilla trevliga maskin!
Är det någon mer som har en Kp på gång??? Kp-parad på årsmötet kanske!?
Tänkte väl det. Det är inte bara jag som startat Kp-bygget.
Jag löder med lågtemperaturtenn och lödkolven inställd på lägsta effekt. 150 grader. Det fungerar bra.
Jag har gjort samma reflektion som du beträffande urtaget i pannans underdel. Om det är att betrakta som en felaktighet eller det beror på mig och en felaktig montering vet jag inte. Monterar man pannan längre bak blir man ju kvitt glipan mellan fyrboxen och främre hyttgaveln, samt glipan under pannan blir mindre påtaglig. Men då får inte motorn tillräckligt utrymme i längsled. Jag har även funderat på att ”förlänga” fyrboxen så att den får kontakt med hyttgaveln. Hur det skall genomföras har jag inte löst.
Sen är det ju så att bilden jag lagt upp avslöjar ju glipan under pannan extremt väl. När man målat svart och har en annan bakgrund kommer det ju inte att synas lika tydligt.
Jag hade även problem med drivningen inledningsvis. Men det berodde nog mest på dåligt rengjord räls och allt för låg vikt. I takt med ökad vikt och rengjord räls fungerade det bättre. Jag tänker fylla tankarna med blykulor för att få en högre vikt och bättre strömupptagning.
Jag har bara testat med en gammal Rocotrafo.
Är det någon mer som har en Kp på gång??? Kan man tänka sig en Kp-parad här. Kanske i en egen tråd.
De som har följt Järnvägshistoriskt forum under hösten vet att jag har fått ett nytt intresse: Semaforer! Ju äldre och konstigare desto bättre.
Naturligtvis har det även lett till modellbyggande: North Eastern Railway slotted post semaphore - en väldigt rolig byggsats från Model signal engineering.
