Sida 6 av 7

Re: Bergslagen i H09

Postat: fre 30 mar 2018, 23:17
av Ante S
Kan också tillägga att normalspåret får en bana med tre stationer: Dels mötesstationen med smalspåret, Norhammar, en mindre station med anslutande linbana från gruvfält, samt en tredje station med ett mindre bruk. Det sisnämnda är tänkt att vara en nedblåst masugn och ett sågverk.

Re: Bergslagen i H09

Postat: tis 03 apr 2018, 10:27
av henrix72se
Hade varit roligt om åtminstone ett urval av bilder från denna tråden kunde återuppstå under annan hatt, nu när PB sabbat allt ..

Tex hur det ser ut idag vore najs oxå ?

Henrik

Re: Bergslagen i H09

Postat: sön 08 apr 2018, 22:50
av Ante S
https://www.facebook.com/photo.php?fbid ... 518&type=3

Bild av Limmareds lokstall under byggnad. Fler bilder kan komma vad det lider.

Ante

Re: Bergslagen i H09

Postat: lör 26 maj 2018, 09:06
av henrix72se
Riktigt najs!

Henrik

Re: Bergslagen i H09

Postat: fre 20 sep 2019, 08:57
av Ante S
Jag håller nu på att bygga Norhammars nya station. Det blir en modell med smal- och normalspårsbangårdar på en separat modul. Smalspåret kommer att ha lokstall (Limmared), gemensamt godsmagasin med normalspåret (Verkebäck), omlastningsmagasin (KMJK) och en brygga för lossning av malmvagnar till normalspåriga dito. Dessutom ska en överföringsramp byggas. Stationshuset har jag inte spikat än. Det kan bli Jecos Faringe eller en egenbyggd modell av Myra på NKlJ. Jag inhämtar stor inspiration från HFJ och bilder från Hörken och Neva, samt från WLJ:s station i Woxna på Dala - Hälsingland. Normalspåret kommer att vara innehavare av stationshuset och här ska det också vara möjligt att bygga ut modulen till en större anläggning. Normalspåret har tvåvingade semaforer vid infarterna medan smalspåret har en treskens ljussignal.

Annat nytt är att jag katalogiserat den rullande materielen på både smal- och normalspår. Båda banorna har c:a hundratalet fordon och jag har nu samlat alla dessa i löpande nummerserier alltefter ålder på fordon. Jag tänker mig att båda banorna NSBJ och TMJ började som korta banor kring bruk i trakten, kombinerade med kanaler och sjötransporter på 1870-talet. Mellan 1890 och 1900 bands dessa småbanor samman till de banor vi ser idag (1950). Banornas fordon speglar detta.

Smalspårets dragfordon består av två lok litt. Kp, två Np och ett Gp på ånglokssidan. Av de äldsta loken finns ett kvar (nr. 3) men används sällan. En Z2p och en Z4p kompletterar. Smalspåret har dessutom två motorvagnar, en f d personvagn a´la KBJ samt en motorvagn från FJ/SRJ. I övrigt finns 18 personvagnar (alldeles för många för en sådan här bana), 7 resgodsvagnar och 80 godsvagnar. Av de sistnämnda är huvuddelen stolpvagnar och malmvagnar. Det är tydligt att NSBJ gått från små ålderdomliga vagnar till större och modernare fordon. Under åren mellan 1900 och 1920 inköps stora mängder fordon för att täcka behoven efter att smalspårsbanan nu blivit utbyggd till sin fulla längd. Två av personvagnarna är tillverkade på 40-talet då rensoneringarna tvingade fram fler vagnar. Detta enligt modell från flera banor, exempelvis NKlJ. På både smal- och normalspår finns vagnar med träkolskrov för transporter till järnbruken. NSBJ har också ett par överföringsvagnar, främst för transporter från Norhammar till bruket i Silvhytteberg.

Normalspåret har ungefär samma fördelning av fordon. Här finns förutom ångloken en DEVA-vagn, en Xo2 från TRJ samt rälsbussar från Hilding Carlsson. Många av personvagnarna är kombinerade CD- eller CF-vagnar som går som cabooser i malmtågen. Normalspåret löste sin personvagnskris på 40-talet genom att köpa tre begagnade SJ-vagnar litt. C4, CF4 och C3c. På normalspåret rullar ett antal olika malmvagnar litt. M1, M3, M4 samt litt. Is och I4. I Norhammar har normalspåret tidvis ett äldre ånglok litt. K22 för växling. Med tiden ersätts detta av en lokomotor. I övrigt finns många stolpvagnar littera N1, N3, NN1, NN3, N4, Os m fl. TMJ har också ett antal ålderdomliga treaxliga N-vagnar liknande HNJ.

Genom att jobba med banornas historia på detta sätt försöker jag skapa en känsla av äkthet trots att det rör sig om en frilansad bana som kan sägas vara ett tvärsnitt av ett antal Bergslagsbanor. Jag har medvetet försökt hålla mig till fordon som platsar på en sådan här bana och helst av EJ-karaktär. Jag har undvikit standard SJ-fordon och i de fall sådana förekommer ska de skrivas in i historien, t.ex. i form av inköp av ålderdomliga SJ-vagnar för att möta ett behov vid en viss tidpunkt. Men alla fordon ska ha en historia.

Bilder kommer kanske vad det lider.

Re: Bergslagen i H09

Postat: fre 20 sep 2019, 14:24
av lenelg
För inspiration från HFJ kan jag rekommendera en nyutkommen bok, "Säfsnäsverkens Järnväg" av Kenneth Landgren. Recension kommer i nästa Smalspårigt!

Lennart Elg

Re: Bergslagen i H09

Postat: fre 20 sep 2019, 16:50
av Ante S
Den ligger på nattduksbordet! Mycket bra bok som passar precis. Andra litteraturtips för den intresserade:

Kanaler och smalspår i Bergslagen av Erik Sundström m fl
Svartelfs Järnväg av Erik Sundström
Dannemora - Hargs Järnväg av Lennart Liljendahl
Norbergsbanorna av Thorsten Olsson
Lännabanorna av Johan Vinberg
Från inlandet till kusten av J-O Svensson
Woxna -Lobonäs Järnväg av Göran Engström

Ante

Re: Bergslagen i H09

Postat: tis 01 okt 2019, 09:41
av Bengt Andréasson
För den som inte redan känner till den, så vill jag tipsa om en webbplats med gott om fina gamla bilder - för den västligaste delen av Bergslagen m.m.:
https://varmlandskindustrihistoria.wordpress.com/

/Bengt

Re: Bergslagen i H09

Postat: tis 01 okt 2019, 12:36
av henrix72se
Många fina miljöbilder.

Tack för tipset.

Henrik

Re: Bergslagen i H09

Postat: fre 06 dec 2019, 11:36
av Ante S
I dagarna har jag fått hem Peco code 75-räls för bygge av normalspårsbangården i Norhammar. Jag har redan räls för smalspårsbangården. Stationen blir en kombination av Voxna och Hörken vad gäller bangårdarnas upplägg. Närmast betraktaren ligger smalspåret med tre spår, lokstallet från Limmared och vändskiva. I motsatt ände står KMJK:s omlastningsmagasin från Dals Långed för smal- och normalspår. Spår för båda spårvidderna går till lastkaj för malm. Mellan bangårdarna ligger godsmagasinet. Normalspåret får också tre spår. Här finns Tekno-Byggs lokstall från Voxna på Dala - Hälsinglands Järnväg. Normalspåriga TMJ har ett växellok här. Stationshuset blir Voxnas från samma bana. Från spår 2 på normalspåret går ett spår till överföringsrampen.

Jag har också börjat skriva en järnvägshistorik om båda banorna eftersom historien börjar bli för omfattande. Jag vill ha koll på bakgrundshistorien. Här har jag också lagt in lok- och vagnslistor. Kort kan sägas att NSBJ börjar som två sjöbanor som börjar användas 1874. 1899 byggs den sammanhängande banan. 1964 läggs persontrafik och all godstrafik utom timmer och malm ned. 1968 upphör malmtransporterna och året efter läggs timmertrafiken norr om Silvhytteberg ned. 1970 upphör skrottransporterna till Silvhytte Bruk och banan rivs. 1972 upphör växlingen inne på brukets område och NSBJ är borta.

Jag håller också på att färdigställa ett antal vagnar: DF10p, Fp 5, ULB F, LCJ C 5 och SRJ litt. F. På byggbordet ligger alldeles för många projekt.