Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Här är tanken att man delar med sig av sitt anläggningsbygge
Gäst

Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Gäst » fre 19 okt 2007, 01:29

Bild

Lok 1 byggt av Kristinehamns Mek. verkstad 1886

Nu är det dags att sätta igång med något nytt och varför inte en berättarmodelljärnväg? Länge har jag grunnat på att bygga mig en modelljärnväg och nu tror jag att jag hittat förebilden och byggfilosofin. Det handlar om att göra något mer av modelljärnvägsbygget. Varför inte sätta den i centrum för en berättelse om samhället och bygga vidare på den tradition som Skövde modellsällskap så fantastiskt har skapat. Men med hjälp av modern berättarteknik på nätet och med sanna historier om den bygd där järnvägen drar fram, sanna på det vis berättelser bara är i denna bygd.

Det handlar om en komplett liten järnväg som haft både persontrafik i kupevagnar och godstrafik med både råvaror och färdiga produkter. Riktiga treaxliga och fyraxliga lok och backar så branta att det krävdes ett zick-zack spår för att komma upp för dem. Allt som finns på den stora järnvägen bara i det absolut minsta formatet innan det blir tvåaxligt och vagnar som saknar varje likhet med de breda spårens rullande material.

Det handlar om Värmland vid Glafsfjorden västra strand. Här kan man både berätta historier och bygga smalspåriga järnvägar. Här ligger Sveriges innersta hamn i Arvika för havsgående fartyg 40 mil från kusten och vildmarken är nära. Inte långt från denna stad på andra sidan den breda sjön ligger Bergsviken. Härifrån drogs den smalspåriga banan med den för Sverige ovanliga spårvidden 750 mm upp till Stora Gla där tillgången till skog var stor. I denna bygd där det var långt mellan boplatserna hade ett glasbruk startats som sedan bara växte och växte. Till slut producerades över 1/3 av hela Sveriges fönsterglas här. Banan fick namn efter bruket och kom att heta Glafva Glasbruks järnväg.

Det finns dock inte mycket kvar av varken glasbruket eller byggnader som järnvägen använde. Eftersom jag gillar hus och landskap var det lite synd. Men så fick min far tag på nytryck av ekonomikartan från slutet av 1800-talet och där visade det sig något som vi inte vetat. Det hade funnits en smalspårig järnväg till i Glava. Den gick från hamnen i Hillringsberg upp till pappersmassefabriken i Fors. Den var inte lång men här finns i det närmaste alla byggnaderna kvar, båd fabriken och en komplett bruksmiljö med herrgård, kägelbana, brukskontor och mängder av olika byggnader som kvarn, snickeri, kraftstation och verkstad. Visst drogs vagnarna på denna bana av hästar ena vägen uppåt och rullade den andra vägen av egen kraft och visst lades denna bana ned tidigt. Men nog kunde man tänka sig att banan från glasbruket kommit ned till Hillringsberg med alla sina fina byggnader. Nu blev det roligare att sätta igång.

Det hela har börjat med några små steg, lite samlande av smalspårsmodeller och även normalspår som passar till bygden och min tilltänkta tidsperiod, rekogniceringsresor, utprovande av olika dataprogram för nätpublicering och husproduktion, kontakt med Glava hembygdsförening för att få lov att använda deras foton och med andra om sådant som avslöjas senare. Men en sak kan sägas om byggfilosofin redan nu. Jag har aldrig byggt en bana förut och tanken är att söka eftersträva att bygga enkelt och med nordiska förebilder för både byggnader och rullande material. Berättandet står i centrum och att göra något som andra lätt kan göra efter, alltså inte dessa beundransvärda perfekta skalmodeller som jag varken kan göra eller har tid till.

Bild

Lok 2 från Vagn- och Maskinfabrik AB i Falun 1909

Det som jag trodde skulle bli allra svårast var lokomotiven. Svenska smalspårslok finns inte ens som byggsatser numera, än mindre modeller av ångloken på Glava glasbruksbanan. Jag köpte mig ett treaxlat Tilligånglok i hopp om att kunna förändra det lite grann så att det kunde bli lite mer värmländskt. Sedan dök det upp ett Arnoldlok i n-skalan på Tradera så jag köpte också det.

Men hur skulle de kunna förändras. Här tar jag gärna hjälp av läsekretsen, men några steg på vägen kom jag. Det första var att jag hittade de typiska svenska skorstenarna hos Perl. Förhoppningsvis är de ej för oproportionerligt stora till smalspårsloken. Men sedan var det stopp till igår. Då fann jag att Glafva glasbruksloken liknade världens mest populära barnlok som är engelskt, det med ett glatt ansikte på sotluckan fram. Ett lok som heter Dolgoch och fortfarande rullar på Talyllynbanan efter nästan 150 år. Det finns också senare byggda lok på denna bana som liknar både Glafva glasbruksloken och det tidiga loket. Lokvarianter som givetvis finns i vitmetallbyggsatser att beställa för en rimlig kostnad från England. Kanske är de t.o.m. så att nordiska smalspårslok som lättast kan byggas med hjälp av färdiga byggsatser till någorlunda likhet är Glava glasbruksloken?

Så nu är frågan, om jag har liten tid och inte är särskilt kunnig, hur kan jag bygga om Arnoldloket till Glafva glasbruk lok 1? Finns någonstans där man kan läsa hur man göra i allmönhet? Finns ytterligare detaljdelar som man kan köpa som är passande. Och vad tycker ni om idén som helhet?

Länkar:

Loket Dolgoch byggt 1866, foto på modell: http://www.gemmodelrailways.co.uk/GEM_W ... Gauge.html

Loket Douglas byggt 1918, finns också som byggsats hos gemmodelrailways, foton från Talyllynbanan: http://www.talyllyn.co.uk/gallery/index-loco-6.html, Dolgochloket kan man också hitta foton av på samma hemsida: http://www.talyllyn.co.uk/locos/no_2.html



Gäst

Banan

Inlägg av Gäst » sön 21 okt 2007, 04:43

Bild

”Detta er något ovanligt i mera kultiverade trakter af fäderneslandet, och vi tro näppeligen att man någonstädes kan flytta sig från en stor farled till vildmarken på så kort väg som här. Man gör en half mils promenad vesterut uppför slingrande skogsvägar, der utsigter öppna sig mot norr och öster, mer och mer vidsträckta ju längre man gått, liksom taflan af en förfluten tid med hvarje dag vinner i utsträckning; här och der framskymtar ett dånande vattenfall, och man standnar vid stranden af en liten behaglig skogssjö, Glaåker, der båtar anlitas för den övriga färden.”

Så beskrevs i gamla tider färden upp från Hillringsberg vid Glafsfjorden mot det hundra meter högre belägna sjösystemet med dess omgivande skogsklädda höjder. Det är en beskrivning som passar än idag för färden från herrgårdarna, jordbruket och industrin nere vid sjön upp till naturreservatet runt Stora Gla.

Två smalspåriga järnvägar fanns i Glava som startade bara 3 km från varandra. Den södra i hamnen vid Hillringsberg inklämd mellan den högt belägna herrgården och sjön, den andra i hamnen vid Bergsviken, även den inklämd mellan en bergsknalle och sjön. I Hillringsberg böjde järnvägen av söderut och tog sig förbi kägelbanan och lagården upp 1,3 km till trämassefabriken vid Fors. I Bergsviken svängde järnvägen 180 grader längs en ådal upp mot den flacka bygden vid Säljen som blev Glavas centrum och än idag har både Konsum och ICA affär med kyrkan en bit uppför backen norrut.

Bild

Sedan gick banan vidare upp längs branterna till dess att det inte gick längre. För att komma vidare fick man lägga en växel och zick-zacka tåget uppför berget så att det till slut kunde nå fram till Stora Gla med dess glasbruk och längst bort ett sågverk 10 km från Bergsviken.

Bild

Det fanns gott om verksamheter som behövde frakta gods. Hillringsberg hade smedja, snickeriverksamhet, två trämassefabriker, ett sågbruk som brann ner och tidigare även järnproduktion av stångjärn och spikar. Som mest försörjde bruket 1000 personer. Här fanns ett gjuteri, en mekanisk verkstad samt stora lant- och skogbruksegendomar. En av Sveriges få stenkvarnar står fortfarande intakt på Hillringsbergs Herrgård. Kvarnen och eget mejeri var en del av lantbruksverksamheten. Glava glasbruk behövde soda, sand, lera, kalk, stenkol och sulfat som kom via Bergsviken och skickade virke och emballerat glas tillbaks. Ibland fraktades också mjölk och specerier med järnvägen. I bygden fanns också skifferbrytning som man kunde tänka sig behövde frakta sten. Underlag fanns för mångskiftande transporter, inte minst om man ser framför sig att de två banorna sammanföll.

Att bygga Glava glasbruks järnväg i fullskala i H0 låter sig knappast göra. Redan järnvägen mellan Hillringsberg och Fors skulle bli 15 meter. Men det fanns flera smalspåriga järnvägar i trakten. Den närmsta herrgården söderut är Sölje där det också fanns ett glasbruk och sågverk. Här gick en bana från hamnmagasinet förbi glasbruket upp till sågverket på 400 meter, senare med ett stickspår ytterligare 100 meter. Den banan skulle vara möjlig att bygga i fullskala i H0. I senaste numret av Gård&torp oktober 2007 berättas om Värmlands byggnadstraditioner med den påbörjade renoveringen av Sölje herrgård som paradnummer. Även i Stömne ytterligare några km söderut fanns en bana som var 1,3 km. Den gick från valsverket ner via pappersbruket till en lastbrygga vid Glafsfjorden där det också fanns ett båtvarv. Ett stickspår gick till en ångsåg.

Bild Älgå kommunvapen

Norrut låg Ränkesed i änden av Glafsfjorden. Det blev början till Glava glasbruks järnväg. Här fanns en längre bana, också den dragen av hästar. Hästarna fick dra vagnarna upp till krönet mellan sjöarna, sen gjord gravitationskraften och bromsarna resten. Här låg inget bruk men den 4,4 km långa banan var en transportled för bruken som låg längre norrut. När bruken kom i kris och stambanan som drogs parallellt kom försvann underlaget för banan. Den fick sin efterföljd på tre sätt. Så länge det varade satte Ränkesedsbanan liv i bygden och skapade hopp om att här starta en köpstad, något som gjorde att den hamnade i kommunvapnet för Älgå där banan drog fram. Numera har Älgå gått upp i Arvika kommun. Räls och vagnar såldes till Glava glasbruk som använde det till träunderreden i sina vagnar och till sin klena smalspåriga järnväg. Banvallen kom också till nytta senare när Dal-Västra Värmlands Järnväg eller som den också kallades De Vackra Vyernas Järnväg, DVVJ, drogs förbi här.

Ännu en bit norrut fanns också en smalspårig järnväg som anknöt till stambanan vid Charlottenberg som först efter fyra decennier blev gränsstation. Det finns alltså gott om smalspåriga och normalspåriga järnvägar och t.o.m. en stambana i trakten att låta sig inspireras av. Även om de flesta av dessa banor på västra sidan Glafsfjorden var dragna av hästar så fanns undantag som Glava glasbruks järnväg. När allt kommer kring var det sådana banor mellan sjöar och bruk i Värmland där de första loken drog tåg i Sverige-Norge.

Bild

Länkar
Om Hillringsberg: http://www.hillringsbergsherrgard.se/index.asp?id=1046

Om bruken längs Glafsfjorden:
http://www.arstuga.se/industri/glafsfjordens.htm och fler länkar av Stefan Nilsson om DVVJ m.m.: http://www.arstuga.se/jvg.htm
Om järnvägarna i Arvika kommun: http://www.arvika.se/kommunfakta/histja ... 0a179ef998



Tord Björk
Inlägg: 28
Blev medlem: tor 18 okt 2007, 23:32

Flygfoto över järnvägsbygden och Glafsfjorden

Inlägg av Tord Björk » lör 17 nov 2007, 21:46

Flygfoto från Arvika kommuns bildarkiv. Kommunen ställer bilder gratis till förfogande mot angivande av källa. Hela den bygd där Glava glasbruksjärnväg och Hillringsberg-Fors järnväg finns med i bakgrunden och stambanans station i Arvika i förgrunden med Glafsfjorden däremellan. Glava glasbruk hade också omfattande sjötrafik som fraktade både gods och personer över sjön till Arvika och på Stora Gla. Åt vänster i bild kunde fartygen ta sig ut till havet via slussrna i Säffle och Göta kanal. Rakt fram bortom blånande bergsåsar ligger Norge. Järnvägsstreckorna har ungefärligt streckats i den svartvita bilden. Tord Björk

Bild



Användarvisningsbild
Klas Blomberg
Inlägg: 310
Blev medlem: ons 30 maj 2007, 15:35

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Klas Blomberg » mån 19 nov 2007, 17:21

[quote="Anonymous"]Bild

Lok 1 byggt av Kristinehamns Mek. verkstad 1886


Bild

Lok 2 från Vagn- och Maskinfabrik AB i Falun 1909

Det som jag trodde skulle bli allra svårast var lokomotiven. Svenska smalspårslok finns inte ens som byggsatser numera, än mindre modeller av ångloken på Glava glasbruksbanan. Jag köpte mig ett treaxlat Tilligånglok i hopp om att kunna förändra det lite grann så att det kunde bli lite mer värmländskt. Sedan dök det upp ett Arnoldlok i n-skalan på Tradera så jag köpte också det.

XXXXXXXXXXXX

Nu lämnar jag modellbyggandet och blir mer järnvägshistorisk! En tanke som har slagit mig är att Glava glasbruk och Ågs bruk (Dalarna) hade samma loktyper. Glavas lok nummer 1 är av samma typ som Åg, om dock med olika utformning på hytten. Och Glavas lok nummer 2 förefaller vara av samma typ som Korsån, som numera är bevarad på JTJ. Korsån blev senare ombyggd med en bakre löpaxel.

Slumpen att två likartade banor köper samma sorts lok? Visst, men ett roligt faktum!

Eftersom Ågs järnväg ligger mig varmt om hjärtat ville jag naturligtvis bygga Åg i modell, men eftersom jag misstror mig om att kunna fixa den välvda hytten på ett snyggt sätt så bygger jag istället en modell av syskonloken (Glava bruks nummer 1, Brevens bruks nummer 1 och Loke). Jag utgår från en Minitrix N-skalamodell av den preussiska T3, behåller kåpan men sågar av hytten och sätter på en hemmabyggd hytt. Skorstenen stämmer ganska bra i längd men ser lite klen ut. Tyvärr går den inte att avvara eftersom den i förlängningen är en skruv som håller fast kåpan och kåpan i sin tur håller fast motorn.... Jag funderar på att sätta ett tjockare rör runt skorstenen och hitta något i bra att ha lådan som får föreställa gnistsläckare.

T3:ans chassi är något för långt för att passa till Åg/Glava nummer 1, och jag har en bestämd känsla av att Tilligs lok är betydligt mycket större. Jag har inte måtten för Korsån/Glava 2 tillgängliga, men jag vill minnas att T3:an skulle ha passat ganska bra även för ett sånt bygge.



Hans Olov Frisk
Inlägg: 49
Blev medlem: fre 15 jun 2007, 18:12
Ort: Uppsala

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Hans Olov Frisk » mån 19 nov 2007, 21:23

Om inte minnet sviker mig är loket "Loke" i Norra Hälsingland också av samma typ. dvs "Åg -modell"

VH Frisken



Stefan Nilsson
Inlägg: 85
Blev medlem: tor 31 maj 2007, 07:39

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Stefan Nilsson » tis 20 nov 2007, 13:19

Verkligen roligt att läsa om planerna kring Glava och Hillringsberg! Även Ågsbanan med det lilla Krhmn-loket är helt i min smak. Ska med intresse följa fortsättningen av planerandet och projektet.
- En bild på GGA personvagn [link=http://arstuga.se/jvg/bilder/ggavagn.jpg]finns här >>[/link]

- En bild på Åg med personvagn [link=http://arstuga.se/jvg/bilder/aag.jpg]finns här >>[/link]
- En bild på Åg med tåg (oj) [link=http://arstuga.se/jvg/bilder/korsan_tag.jpg]finns här >>[/link]
- Och en bild på Korsån [link=http://arstuga.se/jvg/bilder/korsan.jpg]finns här >>[/link]
- En bild på Korsån med löpaxel och tåg [link=http://arstuga.se/jvg/bilder/korsan2.jpg]finns här >>[/link]

Till dessa kan man väl även lägga Brattfôrsoxen, loket som gick på 742-mm-banan mellan Brattforshyttan och Geijersdals stn längs BJ, också en kul maskin.
- Bild [link=http://arstuga.se/jvg/bilder/brattforsoxen.jpg]finns här >>[/link]
- Miljöbild [link=http://arstuga.se/jvg/bilder/brattforshytta4.jpg]finns här >>[/link]

(Bilderna är vykort eller från SJK Foto/Nyberg.)



Användarvisningsbild
Klas Blomberg
Inlägg: 310
Blev medlem: ons 30 maj 2007, 15:35

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Klas Blomberg » fre 28 dec 2007, 13:52

Hans Olov Frisk skrev: Om inte minnet sviker mig är loket "Loke" i Norra Hälsingland också av samma typ. dvs "Åg -modell"

VH Frisken


Stämmer bra det, jag var och njöt av det för tre somrar sedan...



Hans Olov Frisk
Inlägg: 49
Blev medlem: fre 15 jun 2007, 18:12
Ort: Uppsala

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Hans Olov Frisk » mån 14 jan 2008, 14:30

http://www.algonet.se/%7Ejustus/zigzag/ ... oglava.htm

En trevlig "feature" på järnvägen kanske?

VH Frisken



lenelg
Inlägg: 600
Blev medlem: mån 24 sep 2007, 14:37

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av lenelg » mån 14 jan 2008, 18:28

Hans Olov Frisk skrev: http://www.algonet.se/%7Ejustus/zigzag/ ... oglava.htm

En trevlig "feature" på järnvägen kanske?


Då var alltså Lövsjöväxeln inte enda exemplet i Sverige! Notera dock att en sån här anordning kräver rätt mycket längd: Stickspåren i båda ändar ska rymma en hel tåglängd, och ska anordningen vara motiverad behöver ju banan klättra en del mellan växlarna också. Här är det lätt att lura sig - man behöver ju en vertikal kurvradie in och ut ur stigningarna, som innebär att höjdvinsten blir betydligt mindre än maximala stigningen på sträckan.


/ Lennart Elg
Sloat Lumber Co. - logging i On30"

Hans Olov Frisk
Inlägg: 49
Blev medlem: fre 15 jun 2007, 18:12
Ort: Uppsala

Re: Berättarmodelljärnvägen Glafva Glasbruk - Hillringsberg

Inlägg av Hans Olov Frisk » tis 15 jan 2008, 19:08

Glöm inte Visby Hamn den kanske inte är på "linjen" men ändå en sådan.

VH Frisken



Skriv svar