Mjölby Hästholmens Järnväg

Här är tanken att man delar med sig av sitt anläggningsbygge
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Bakgrund 1

Inlägg av Johanmmolin »

Först lite torr bakgrundsdata till allt som hände sedan. Ni som vill se bilder på tåg får vänta ett litet tag till.

Västra Östergötland är en urgammal kulturbygd, vilket avspeglar sig i flera kända minnen om forntida bravader, inte bara oöverträffade fruktsamhetsriter utan även skrönor om långväga charterresor till Kaspiska Havet. På vikingatiden var vare sig diabildsprojektorer eller iPhoto uppfunnet varför minnen fick ristas i sten istället. Somliga drabbades av turistdiarré och liknande och kom inte tillbaka igen...

Bild

Här en bild sedan smalspåriga FVÖJ byggts ( var nu inte snusförnuftig och hävda att den aldrig gick så nära Rökstenen. Jag vet!).

Bild
Under den urgamla ek som i trakten kallas för Ragnars Ek står Rödsten, en potent fallossymbol som måste smörjas in med rödfärg varje år för att inte gården ska drabbas av olycka och brinna ner (i verkligheten finns denna sten utanför Åtvidaberg, ett gruvsamhälle som "inte finns" i mina trakter...)

Ett raskt skutt i tiden. Napoleonkrigen var en omvälvande händelse för hela Europa, och det Europa som reste sig ur askorna kring detta riktiga världskrig innehöll gryningen till den moderna tiden, ur vilken följde såväl ångbåtar, hamnen i Hästholmen och järnvägarna.

Bild
Svårbegriplig är denna bataljmålning från tiden.

Le 1:er Dragons du Ligne har har inte nämnt Väderstad eller Hästholmen i sin krigsdagbok, däremot Austerlitz, Jena, Friedland, Spanien och Portugal följt av Smolensk och Borodino. Dresden, jätteslaget vid Leipzig och så småningom Waterloo. Historieforskningen har ännu inte kunnat förklara närvaron av franskt kavalleri i västra Östergötland.

Bygden präglades i mångt och mycket under de följande hundra åren av två starka kvinnor med helt olika typer av genomslag, Ellen Key (om vem mer senare) och Handelsman Johanna.

Bild
Johanna Nilsdotter föddes 1807 som näst yngsta av 6 barn. Under sitt 92-åriga liv kom hon att uppleva genomgripande förändringar av den trakt där hon kom att bo i hela sitt liv — ja inte bara uppleva, utan i hög grad vara med om att omdana själv.
17-årig gifte hon sig och kom så småningom att få nio barn, åtta döttrar och en son. Hon tog dessutom hand om fyra fosterbarn.

Hon hann få uppleva hur Ödeshög fövandlades från oskiftad bondby till järnvägsort, hur barnen fick riktiga skolor att gå i, hur skråväsendet avskaffades, hur de sista vargjakterna skedde på Omberg och hur kvinnor fick lika arvsrätt med män.

1800-talet var fortfarande en tid då epidemier härjade, rödsot, kolera i flera omgångar, difteri mm. I förskräckande hög grad var liemannens skörd barn.

Hon utvecklade en omfattande handelsrörelse i Ödeshög, t.o.m av den grad att hon företog ett antal affärsresor på egen hand till bland annat Tyskland, och hon var instrumentell för att bygga en hamn i Hästholmen.

Sedan kom nödår, bankkrasch i svallvågorna efter Fransk-Tyska kriget 1870-71 (intet nytt under solen), Johannas man dog, och plötsligt stod hon barskrapad.

1888 dog hennes ende son, ogift 38 år gammal, tydligen ett fruktansvärt slag för Johanna. Men hon hann uppleva hur ena dotterdottern blir första kvinnliga student i Linköping (givetvis privatist!). Dottersonen i samma familj, Per Olov Hallman, blev känd arkitekt och stod bakom både såväl Lärkstaden vid Engelbrektskyrkan i Stockholm som trädgårdsstaden i Enskede, kända ikoner inom svensk 1900-talsarkitektur.

När Johanna dör år 1899 är hennes kista så blomsterbehängd att den inte syns. Man går bokstavligen man ur huse för att bevista begravningen. Alla affärer är stängda och hela samhället flaggar på halv stång.

Och namnet Johanna lever vidare i dag i nästan allt som har med Ödeshög att göra, alltifrån staty och hotell till hantverkshus och marknadsdagar. Mer än hundra år efter sin död tycks "handelsman Johanna" vara en levande ikon för bygden.

Därmed över till båtar och järnvägar, det som det mesta kommer att handla om framöver.
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Bakgrund 2

Inlägg av Johanmmolin »

Sjöfart på Vättern har gamla anor, med de kända råbockarna, eller hargepesarna, som fraktade limsten från norra Vättern för användning i Tabergs masugnar, som uttryck för en båttradition från vikingatiden.

Bild
Med hjälp av Samuel Fredrik Roslin, kapten på Andra Livgrenadjärregementet i Linköping och ägare av Alvastra gård, genomdrev handelsman Johanna byggandet av en modern hamn och hamnmagasin i Hästholmen. Hela härligheten stod klar 1861.

Året därpå påbörjades regelbunden ångbåtstrafik på Hästholmen med ångfartyget OSCAR (Askersunds Ångbåts AB) som trafikerade Jönköping - Grenna - Hästholmen - Wadstena - Stockholm två gånger i månaden ("God restauration finnes ombord" hävdade man), samt CASPER EHRENBORG (den första ångbåt som byggts vid Sjötorps varv 1858) som också var fjortonde dag trafikerade Jönköping - Grenna - Hästholmen - Hjo - Göteborg, dock utan något särskilt nämnande om kulinariska delikatesser ombord, men väl med billig godstaxa.

Bild
1862 påbörjas också lokal båttrafik på sjön med ångarna SVAN och ÖRN, den senare legendarisk i trafiken. Det är ÖRN i Motala vi ser på bilden. SVAN såldes redan 1868, så hon fick aldrig riktigt chansen att bli legendar...

Johannas dotter startar ett schweizeri vid Hästholmens hamn. Vad är då ett schweizeri?
I schweizeriet serverades kaffe och finare spritsorter tillsammans med sockerbagarens goda bakelser, samt smårätter. Strindberg hävdade att schweizerier "besökas af riktigt fint folk, en del till och med af fruntimmer".

Bild
Ett mycket tidigt fotografi av schweizeriet, vilket (fotot alltså) undgått all lokalhistorisk forskning.

Hästholmen börjar så smått leva upp, även som turistort, fast schweizeriet fick inte så lång livstid som sådant.

Fortsatt utveckling av sjöfarten kom att bli helt beroende av de smalspåriga järnvägar som kom att bygga på båda sidor av Vättern. Det blir således ämne för ett kommande inlägg.
SWJ
Inlägg: 15
Blev medlem: lör 23 jul 2011, 16:49

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av SWJ »

Bortsett från att du har en anläggning av högsta klass som är "tittvärd" så roar det mig mycket att ta del av din verbala förmåga att beskriva och orera runtomkring MHJ. Vad är sanning och vad är dikt i dina skrönor? Detta är en fråga man ofta får ställa sig när du låtit pennan (tangenterna) virvlat runt. Att du byggt/bygger din anläggning efter en verklighetsförebild vet jag men stundtals låter jag mig tvivla på sanningshalten av vissa delar i storyn. Men kul är det att läsa dina alster. Franskt kavalleri på Östgötaslätten???
MVH SWJ /Tommy
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av Johanmmolin »

Bakgrunden till just den bilden är enkel: Min numera 16-åriga dotter är hästtokig och har grävt djupa hål i sin mors och min kassakista genom att önska sig och skaffa en egen häst. Kunde man för egen del fått två brimalm-modeller för...

När hon var mindre besökte vi en butik inte långt från S:t Eriksplan i Stockholm som sålde vitmetallfigurer av soldater (jodå, jag har sysslat med sådant också en gång i världen). Hon önskade sig särskilt en påse med franska kavallerister. Jag målade upp dem till nämnda regemente, och fotade dem en gång när MHJ (min tolkning alltså) var väldigt ny.
Så fortfarande vet ingen vad 1:er Regiment de Dragon de Ligne gjorde i Väderstad den där gången omkring 1805 eller så. I övrigt är allting jag skrivit HITTILLS rena fakta, även om någon enstaka bild är från min tolkning av den verkligheten (mesta avvikelsen är väl Rödsten och Ragnars Ek - den senare har mig veterligen inte existerat men är en liten ordlek med Ragnarök eftersom tjuren Tomas vandrar runt nedanför och bevakar kultplatsen, han är även kallad "Ragnars ök". Men det ska vi inte gå in på mer här och nu).

Och ni som väntar på själva modelljärnvägen: Logn, bara logn, som di säger härnere i Skåne.
Jan
Inlägg: 93
Blev medlem: sön 24 jul 2011, 21:12

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av Jan »

Kul att få se mer av ditt bygge Johan och att få möjlighet att ta del av dina berättelser igen, påhittade eller sanna.

Som du ser så har jag följt din uppmaning och registrerat mig. Jag har inte reflekterat över detta forum tidigare eftersom jag inte kör smalspår men man vet ju aldrig. Skulle jag tröttna på de små dimensionerna i N så kan jag ju alltid gå över till H0e. :-)

Jan
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av Johanmmolin »

Detta är ett forum som är värt uppmärksamhet! Jag är säker på att alla seriösa och positivt sinnade människor är varmt välkomna ( skriver en person som just börjat skriva själv...).

Jag är definitivt ingen mästerbyggare till skillnad från så många här, men bakom mina skrönor ligger ett djupt allvar egentligen, och det upplever just jag som en intressant ingångspunkt i en multidimensionell hobby. Jag är fel person att önska dig välkommen, såsom varande en rookie själv, men likafullt klär jag mig i för stora kläder och gör det!

( j-a rättstavningsfunktion på min iPad, måste stänga av den, fick redigera flera ggr) ...
Jan
Inlägg: 93
Blev medlem: sön 24 jul 2011, 21:12

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av Jan »

Tack för välkomsthälsningen Johan. Det känns skönt att bli väl mottagen.

Jag tycker du har fel när du säger att du inte är någon mästerbyggare. Din anläggning visar med all tydlighet att du är det.

Under den senaste tiden har jag funderat en hel del på hobbyn i allmänhet och mj-forum i synnerhet. Jag tror att det viktigaste är nog trots allt att man själv har glädje av sin hobby. Kan man sedan utbyta erfarenheter i en trevlig forum-miljö lägger det en extra dimension till hobbyn. Förhoppningsvis finns det här möjlighet att ha det utbyte som ger hobbyn ett stimulerande och inspirerande mervärde.

Jan
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av Johanmmolin »

Här finns en oerhörd byggarkompetens att låta sig inspireras av. Jag bygger hyfsade modellbåtar ( men nu har vi till min glädje lockat hit the master himself!) och miljöer. Skulle jag försöka bygga lika snygga mässingsmodeller som finns i mångfald bland våra vänner här så vore jag död och begraven innan min idéförklaring vore uppfylld.

Allt modellbyggande handlar nog om kompromisser, beroende på målsättning. Det viktiga är säkert att man gör det man själv har glädje av och finner glädje och inspiration i andras duktighet.

Åter till västra össchötta-schlätten.
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Bakgrund 3

Inlägg av Johanmmolin »

På 1860-talet och framåt började ångkraften göra sig bemärkt även på landbacken i västra Östergötland.

Bild
Oscar Dickson, ägare av Kyleberg och framstegsman, inköpte 1868 en ångplog med alla dess tillbehör . Kung Karl XV var närvarande när köpet gjordes upp . Han kommenterar: Nu bet du dig allt i tummen, käre Axel!
När den monterats upp strömmade folk till för att titta på trolltyget . Bl a Oskar Il gjorde ett studiebesök. Med plogens hjälp kunde rakare och finare plogfåror ses, än vad man någonsin upplevt tidigare, och kylebergsåkrarna blev praktiskt taget stenfria.

Bild
Fowler-plog i arbete.

Bild
Vart ångplogen tog vägen vet vi inte. 1910 stod den i varje fall övergiven på planen vid bangården i Väderstad (f-n tro't!).

1874 står så Wadstena Fogelstas Jernväg färdig, för att vid Fågelsta kunna ansluta till den nya järnvägen mellan Mjölby och Hallsberg. Lilla loket WADSTENA köptes från England, och GUSTAF WASA från Nydkvist och Holm.

Bild
Gammalt kolorerat foto av GUSTAF WASA med vagnar från första järnvägstiden.
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Bakgrund 4

Inlägg av Johanmmolin »

Sedan ekonomin för lilla WFJ konsoliderats ville man bygga vidare från Vadstena via Borghamn och Hästholmen till Ödeshög. Hästholmen hade nu fått reguljär båttrafik till Hjo, ursprungligen med ångaren HJP och senare med en första TRAFIK år 1888. Ett motiv för järnvägsbyggandet var att stimulera betodling i bygden, vilket man dock denna gång var för tidigt ute med.

Bild
Den första ångbåten TRAFIK i Hästholmen.

Det tycks ha gått livat till vid byggandet vilket nedanstående (sanna!) historia förmäler:

Många fick väl vatten på sin kvarn när rallarna kom med sitt "folkliga" uppträdande.

Vid ett tillfälle strejkade rallarna, spärrade vägen vid Alvastra och kapade ett tåg som de med vilda signaler förde ner till Ödeshög, där öldrickning hägrade. Man lyckades dock stänga igen ölserveringen, varför handgemäng uppstod och dörren till utskänkningslokalen slogs sönder. Handlare Löf, ytterligare en av Ödeshögs färgstarka personligheter, var dock ingen duvunge, utan lyckades hinna ifatt en av rallarna och klådde upp honom efter noter.

En av rallarna fick fängelse för sitt tilltag och fördes med häst och vagn till Mjölby för vidare transport. Eftersom fången hade handbojor fick han inte transporteras i vanlig personvagn på järnvägen.

Vid pausen i Mjölby ska såväl fången, fjärdingsman och körkarlen ha druckit öl tillsammans, medan hästarna fick beta vid krubborna i den gamla gästgivaregården.

Till råga på allt var de "främlingar, de flesta från Skåne”. Lördagen den 11 september besökte de Ödeshög och Backasand "der de farit fram som fribrytare af värsta slag, så att menniskorna ej ens voro säkra i sina hem. Såväl här som i Hästholmen hade spritförsäljningen för dagen varit avstängd, tack vare kronolänsmannen Vallinders raska ingipande."

Första gången människorna det är omvittnat att människorna på bygden låste in sina döttrar var när Fredrik I kom på jakt på Omberg på 1700-talet. Han var en usel skytt, men jagade ändå mest tvåbenta varelser i kjolstyg. Nu stundade på nytt oroliga tider, och det var kanske inte för inte som en av de ilsknaste motståndarna mot järnvägsbygget var präst i Ödeshög.

I november 1888 kunde dock järnvägen invigas. Här ett tidigt kort från Ödeshög:
Bild

Bild
Två nya lok tillkom, nr 3 OMBERG som ses på denna bild, och nr 4 ALVASTRA.

En tidig morgonbild från Väderstad (!?), tagen något av de första åren på 1900-talet.
Bild
Skriv svar