Mjölby Hästholmens Järnväg

Här är tanken att man delar med sig av sitt anläggningsbygge
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av Johanmmolin »

Ska genast kollas upp! Jag är lycklig ägare till Bo G Halls bok, som visserligen är längesedan jag läste, men som jag vet att jag tyckte mycket om.
tågtyckarn
Inlägg: 14
Blev medlem: tor 28 jul 2011, 21:23

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av tågtyckarn »

http://www.youtube.com/watch?v=UH6Iqz8YmXs

Enligt släktskrönan så vart det dena här, dock skall man inte alltid lita på släktkrönikor.

Historien om hur min far hade simmat över ätran med en cykel och drunknat tre gånger på vägen blev på äldre dagar reducerad till att han hade cyklat mellan kajkanten och en pollare.
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Motala Express!

Inlägg av Johanmmolin »

Bild
... och nu var det fredag förmiddag, och klockan 9:45 anländer Motala Express, med kapten Janne Lindberg, redan legendarisk. Tydligen inte alls av samma törstiga slag som kapten Lamberg på s/s Trafik, men han har haft sin beskärda del av bekymmer ändå, med brodern som sköt sig precis när han hade fått befälet på vad som skulle blivit s/s Medevi.


Bild
En mycket märklig, och hittills inte dokumenterad, historia ägde rum på sommaren 1905. Motala Express hörde då fortfarande till "inventarierna" bland båtar som anlöpte Hästholmen på sin paradrutt mellan Motala och Jönköping. Soldaterna Måås och Malm cirkulerade fortfarande med envis beslutsamhet runt hamnen i Hästholmen, med putsdukar för att hålla salutkanonen ren och fin. Det rysk-japanska kriget hade precis tagit en ände med förskräckelse, där den gule mannen hade visat sig vara den vita mannen (nåja, i varje fall de odugliga svartmuskiga ryssarna) överlägsen.

Livliga diskussioner om detta hade förts mellan hamnfogde och de båda soldaterna, och när ryska östersjöflottan tidigare hade lämnat hemmahamnen i Kronstadt för att stäva jorden runt mot vad då ännu ingen visste skulle bli dess undergång i slaget vid Tsushima, hade man hållit extra vakt fördenskull ryska "torparebåtar" (som man trodde att de enklare och simplare enheterna i slagflottan kallades) skulle försöka en djärv genombrytning genom Göta Kanal. Historien bar sig ju inte bättre än att ryssarna, paniskt förskräckta för japanernas motsvarigheter, lyckades feltolka engelska fisketrålare för japanska jagare (i Nordsjön!!! Sic!), och sköt helt sonika i sank delar av den engelska fiskeflottan. Det väckte förstås stor skandal, och röster hördes i engelska parlamentet för att the Royal Navy helt sonika skulle tuffa ut och beslagta alternativt sänka den ryska flottan.

Så blev det nu inte, ryssarna lyckades mycket bra alldeles på egen hand att demoralisera sig själva, och resten av jobbet gjorde som sagt japanerna en sen majdag 1905.

Ryska flottan var därefter närmast ett begrepp som var ett skämt, med ett undantag: Den berömda kryssaren Askold, vitmålad och grann, med hela fem gula skorstenar.

Bild
I de livliga diskussioner som förekom på ljugarebänken vid magasinet i Hästholmen diskuterades livligt huruvida fem skorstenar gav ett högre stridsvärde eller inte. En dimmig augustidag 1905 uppenbarade sig så plötsligt Motala Express hela 25 minuter före väntad tid. Ingen var beredd på detta, och vår käre hamnfogde pekade med darrig hand utåt redden och frågade "Scher ni det jag sche-e-er också? En bå-åt med en schkoshten för mycket?. Måås kontrade med "J-ihick-aag scher två scjkoshtenar till!" följt av Malm som såg ytterligare två. Eftersom sällskapet var aritmetiskt kunnigt konstaterade de snabbt att Hästholmen höll på att angripas av ett okänt fartyg med 2+2+2 skorstenar, alltså ännu värre än den berömda Askold. Eftersom ingen brukbar ammunition fanns till salutkanonen mer än en senapskula laddade man med denna och sköt på inkräktaren...
som i samma stund visade sig vara Motala Express. Eftersom en senapskula har ett genomgående hål blev dock effekten inte särskilt imponerande. En våldsam smäll hördes, som fick Henry Gustafssons kuse Bukefalos att falla i sken, lämnandes ett helt lass med timmer liggande tvärs över spår 2 i Hästholmen. Senapskulan for ut ut kanonen som en skadskjuten gök, tog mark 10 meter längre fram, skrämde vettet ur en fiskmås och trillade sedan i spa't med ett ljudligt plask.

Stiftsjungfru Petronella Parapluienschaaft dånade dock och hade säkert fått fem minuters extra sömn på fördäck om inte den alltid redo tillförordnade lasarettsläkaren Ulf Swan, som också befann sig ombord, haft sitt luktsalt tillhands.

Hästholmens alldeles egen skyddsstyrka var dock mycket nöjd. Genom dimmorna hade man sett hur de sex skorstenarna förvandlat sig till en, och tog förstås för givet att detta berodde på en praktfull fullträff, som nu bums förvandlade flytetyget till en stillsam ångbåt med 14 knops fart istället för en rysk pansardäckskryssare som susade fram med över 30 knop. Att Askold eller dylika tingestar var 4 gånger för långa för att ta sig fram till Vättern "hörde inte till saken" som hamnfogden förklarade vid senare polisförhör.

Och Motala Express storlek? Enligt min till H0-skala förvandlade ritning, 39,7 cm. Jämfört med Askold i samma skala, 150,9 cm...
tågtyckarn
Inlägg: 14
Blev medlem: tor 28 jul 2011, 21:23

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av tågtyckarn »

Så du menar att ryska flottan hade samma menande innebörd som svenska försvaret?
1956
Inlägg: 417
Blev medlem: lör 15 aug 2009, 14:56

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av 1956 »

Frågan är om man kan tro på det här, Johan. Hur som helst; fotot på Askold är sanslöst läckert...eller är det möjligtvis skeppet som är det!
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av Johanmmolin »

Det är klart att detta är alldeles sant! … ;-)

Och, Tågtyckarn, glöm inte bort att år 1910 hade svenska flottan sedan ett fåtal år tillbaka begåvats med både pansarbåten Oscar II och pansarkryssaren Fylgia (nej, de kunde inte heller passera Göta Kanal)!
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Dr Ulf Swan

Inlägg av Johanmmolin »

Bild
Doktor Ulf Swan, som omnämndes i förra inslaget, började sin karriär på Serafimerlasarettet i Stockholm (där ett porträtt med knävelborrar och stora "sideburns" finns avbildade, till yttermera visso med den unge doktorn rökandes Virginiacigarrett, finns lagrat någonstans i källarvåningens irrgångar).

Efter att ha gjort en blek figur som doktor där har han provat diverse sysslor; försökt sig på konsten att vara jourhavande doktor ombord på gamla ångfärjan Helsingør vilket skapade helt nya och intressanta statuter om hur man beter sig som jourdoktor i Konungens Sommarstad; med flera mer eller mindre inkomstbringande sysslor. Till slut insåg han att karriären bestod i att rida på vågen av sin yngre bror, den världsberömde juristen Jesper som gjort sig vida känd som ordförande i kyrkonämnden i Svanshals. Med Jespers hjälp blev Ulf till slut satt att vaka över all information som skrevs i kyrkobladet därstädes. Ingen har i eftervärlden kallat Ulf för "mutkolv" eller något liknande, vare nog sagt att han besökt Berlin och därstädes fått ansenliga dusörer av dåtidens internationella storföretag för att introducera diverse räknemaskiner, telefoner på Wadstena lasarett och sjukvårdsutrustning till svenska personvagnar. En trendsättare av stora mått således, med en livsgärning som givetvis går till hävderna och är odödliggjord för all framtid. För den som möjligen tror något annat bör observeras att det är år 1910 som beskrivs.

Bild
Kvällsbild av "Expressen".
tågtyckarn
Inlägg: 14
Blev medlem: tor 28 jul 2011, 21:23

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av tågtyckarn »

En liten fråga, dagsljus och kvällsljus, hur skapade du olika färg på ljuset?
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av Johanmmolin »

1. Jag gjorde måhända misstaget att låta mig inspireras av MIBA och installera IKEA:s köks-spotlights som belysning, är inte helnöjd med denna. Sedan har jag enstaka lampor med rött respektive blått ljus som kan användas för gryning / skymning respektive nattbelysning.

2. Därefter köpte jag en fotolampa på stativ (på gubbdagiset...). Den visade sig ha ett överraskande mycket varmare ljus än jag trodde, därav den senaste bilden på Motala Express. Så det blev en ren bonuseffekt beroende på ett misstag.

Går och grunnar på hur jag ska ordna en ljusväxling mellan mörker-gryning-dag-skymning-natt. Delvis inspirerad av Great Model Railroadsfilmen: David Barrow's Cat Mountain & Santa Fe.
Johanmmolin
Inlägg: 379
Blev medlem: lör 18 dec 2010, 22:28

Re: Mjölby Hästholmens Järnväg

Inlägg av Johanmmolin »

Bild
Båten från Jönköping har anlänt. Med ombord finns 59-årige Karl Gotthard Toll som tagit sitt namn från sin hembygds Västra Tollstad (Hästholmens hemsocken) med sin ett år äldre hustru Ida, samt sonen Paul, 28 år gammal. Paul hade tre syskon, Anna, Maria och Cyrus.

Paul Toll utbildade sig i Borås och fick plats på ett byggföretag. Tydligen var han duktig, ty en hemvändande Amerikafarare ville ha honom som kompanjon i ett nytt byggföretag. Svenskamerikanen hade lärt sig mycket teoretiskt om bygge vid Trussed Concrete Steel Co, men det var Paul som stod för den praktiska kunskapen efter att ha lett ett antal byggen på hemmaplan. 1908 beslöt de två – efter en viss vånda från Paul Toll – att ingå kompanjonskap. Paul skrev hem till pappa Karl: "Från en 7-årig praktik som konstruktör i Amerika har ing. Kreuger, så är namnet, konstruerat och uppfört en massa armerade betongarbeten på skilda platser i världen. Han har nu erbjudit mig att bli hans kompanjon".
Kompanjonen var således – Ivar Kreuger.

Kreuger & Toll blev snart ett bekant namn. 1912 fick man bygga Stockholms Stadion inför olympiska spelen. NK på Hamngatan i Stockholm bär också Tolls signum. And the rest is history.

Vad historien inte förtäljer är att pappa Karl hade en del aspdungar att förvalta runt Omberg, och det var motivet till hans besök i hembygden år 1910. Han dog 1914, och det blev förstås sonen som fick förvalta arvet, vilket kom väl tillhanda när intressena i tändstickstillverkningen i Jönköping blev stora. Från FVÖJ fraktades aspvirket med båt på Vätterns böljor till ginungagapet i Jönköping – som svalde allt vad aspvirke hette, det transporterades med pråmar från Mem, från Hjo, och som sagt, från västra Östergötland. För att nu bara nämna några ställen.

Vi återkommer till detta. Slupen Anna kom så småningom att frakta stora mängder aspvirke just från Hästholmen för Munksjös räkning - 1937 syntes hon i hamnen i genomsnitt var tredje dygn (alldeles sant!)

Tyvärr har det inte gått att hitta någon skriftlig dokumentation om pappa Karls roll i aspvirkeshanteringen, men att intresset var genuint kan vi förstås omedelbart sluta oss till med tanke på sonens affärsintressen.

Paul Toll var tydligen smart, ty han lyckades vrida sig ur Kreuger-namnets grepp efter kraschen, och byggnadsbolaget ombildades till Tolls Byggnads AB. Här ingick bl.a. Jehanders sandpråmar, Ölands Cement och Haga Tegelbruk.

Så vävs åter en historia från västra Östergötland in i MHJ:s skrönor, denna gång med nästan allting rena och skära sanningar...

Bild
Paul Toll i sin krafts dagar, i början av 1930-talet, sedan "Kreuger-barlasten" dumpats överbord.
Skriv svar