VVA NN3, N3 och Os i nollan

Här är tanken att man delar med sig av sina pågående byggprojekt som rör rullande
materiel
Mats B
Inlägg: 23
Blev medlem: tis 05 jun 2007, 20:13

Re: VVA NN3, N3 och Os i nollan

Inlägg av Mats B » tis 05 jan 2021, 22:11

Jag har använt Hagmans etching primer och tycker den är rätt bra men med vissa egenheter. Man måste spraya mycket tunna lager från ganska långt avstånd och det är ändå lätt att det blir för tjockt. Jag sprayade H0-solgrindar för nära och då sattes hela mönstret igen och jag fick peta upp med tandpetare. Men vidhäftningen är bra. På något ställe blev färgen avskrapad på en vagn och då var det inte mässingen som tittade fram utan primern.

Men jag har målat betydligt fler vagnar utan primer och är man försiktig i hanteringen så fungerar det också.

/Mats B



Anders Östlund
Inlägg: 572
Blev medlem: fre 25 maj 2007, 15:25

Re: VVA NN3, N3 och Os i nollan

Inlägg av Anders Östlund » tis 05 jan 2021, 22:24

Bengt N, om man jämför "etching" primer med den du testade i Smalspårigt för några år sedan (Games Workshop Chaos Black), hur stor skillnad skulle du säga det är? Bara lite nyfiken, med det Mats säger ovan så kanske det är "tillräckligt bra" med en primer mellan "inget" och "etching"...

Bara funderade, jag har hittills använt Hagmans vanliga Bruna, blir rätt OK "SJ-brunt" så den slår två flugor i en smäll... ;)
Har dock två burkar med Hagmans etsande primer, men de var tänkta till ett Live Steam lok i 16 mm...

/Anders Ö


Bygger främst smalspår i nollan och amerikanskt i N men även en hel del annat...
Intresserad av nollan? Besök gärna nollan.nu
Habo Hobby & Tågspecialisten - Södra Sveriges största hobbybutik

Olof
Inlägg: 1380
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Re: VVA NN3, N3 och Os i nollan

Inlägg av Olof » ons 06 jan 2021, 11:05

Intressanta diskussioner, fortsätt gärna

Jag fick på plats de små vinklarna igår. Jag har också gått över golvet med brun och svart wash.
Nu borde denna vagn vara färdig förutom att den saknar nummer.

Jag måste hitta ett sätt att göra dekaler till denna och min NN3 vagn (som har en annan förebild än de dekaler som fanns med i byggsatsen).

IMG_0084.jpg
IMG_0084.jpg (810.23 KiB) Visad 1322 gånger


Lundarallarna - modelljärnvägsföreningen i Lund
nollan.lundarallarna.se
www.lundarallarna.se

d680ae
Inlägg: 41
Blev medlem: sön 23 maj 2010, 19:39
Ort: Luleå

Re: VVA NN3, N3 och Os i nollan

Inlägg av d680ae » ons 06 jan 2021, 12:59

Olof skrev:
ons 30 dec 2020, 16:32
...
Tack för ... synpunkter om golv d680ae. Har du några färgbilder på vagnsgolv?
...
Bilder ur gynnsamma perspektiv för att illustrera vagnsgolv är inte rikligt förekommande i min samling, På den tiden mycket gammalt rat stod och skräpade längs järnvägen eller i mer sällsynta fall ännu rullade på den, får jag tyvärr konstatera att fotobudgeten var en begränsande faktor mot att öda tid, bekvämlighet och filmmaterial på sådant udda och svåråtkomligt. Senare och i synnerhet med digitalfotots inträde bland förutsättningarna tillsammans med priviligierade möjligheter att komma åt läktarplats blev skörden bättre. Så lite bilder på vagngolv runt millennieskiftet har jag samlat ihop och publicerat på grannforum.
Dessa bilder tillsammans med äldre minnesbilder av allt från gamla Os, Or, O(u), Oe och därmed jämngamla 4-axliga till modernare O-, K- och R-vagnar ligger till grund för min uppfattning om hur vagnsgolv brukar se ut.



f.gaard
Inlägg: 193
Blev medlem: ons 28 nov 2007, 20:00

Re: VVA NN3, N3 och Os i nollan

Inlägg av f.gaard » ons 06 jan 2021, 19:12

Här är ett par bilder på försök med olika primers. Rödbrun standard Hagman, grå etsande Hagman.
Skyltarna diskades med diskmedel innan målningen för att bli av med eventuella föroreningar.
IMG_1008.jpeg
IMG_1008.jpeg (138.51 KiB) Visad 1262 gånger
Före målning
IMG_1009.jpeg
IMG_1009.jpeg (169.47 KiB) Visad 1262 gånger
Före misshandel
IMG_1011.jpeg
IMG_1011.jpeg (99.93 KiB) Visad 1262 gånger
Efter misshandel med tumnagel

Den etsande färgen satt betydligt bättre, fick verkligen ta i för att få ur små nötningar på övre kanten och nertill på bokstäverna. Mer fråga om nernötning än färgsläpp.
Standardfärgen släppte ganska lätt i sjok på kanterna, men satt bättre på bokstäverna.
Kommer helt klart använda den etsande färgen för HRRJ 3 loket i 16mmm-skalan.

Mvh Fredrik



d680ae
Inlägg: 41
Blev medlem: sön 23 maj 2010, 19:39
Ort: Luleå

Re: VVA NN3, N3 och Os i nollan

Inlägg av d680ae » ons 06 jan 2021, 20:07

Olof skrev:
lör 02 jan 2021, 15:05
...
Men var är plåten den skall sitta på? Tittar man på förebildsfotot så är där en liten plåt som fyller gapet mellan buffertbalkens nedersta fläns och golvbalken.

Är det jag som har glömt sätta dit en del i buffertbalkens slut eller fanns den inte med i byggsatsen?
...
Som redan den skarpögde och sanningssägande artisten Povel Ramel påpekade är det dom små, små detaljerna som gör det ...

En annan liten detalj jag ramlade på vid efterforskningar kring golven på äldre O-vagnar är "kantskoningen". År det någon av byggarna av Os som sett till några sådana? Tillkom dessa i samband med ombyggnad till plåtlämmar eller fanns de rent av ännu tidigare?
Vad är då kantskoningar? På äldre öppna vagnar där golvkanten var konstruerad av L-profil fanns tydligen behov av att skona ändarna på golvbrädorna och sprida klämkraften från golvskruvens huvud över större bredd samt skapa fäste för golvskruvhuvudets knast. För detta ändamål användes en plattsång hålad för golvskruven med dess försänkta huvud och knast. Kantskoningen lades tydligen över golvkantprofilen och ändarna på golvbrädorna så att de klämdes fast.

På bilder av Os-vagnar inklusive ovanstående kan man se den rätt tunna (10 mm) plattstångsprofilens kant mellan golvkanten och lämmens underkant. Om man aldrig har haft tillfälle att gå på ett vagnsgolv med uppfällda lämmar är chansen liten att man någonsin riktigt sett hur anordningen såg ut ovanifrån. På vagn med fällda lämmar döljs den ju rätt bra utom just den tunna kanten under lämmen.
Men den går naturligtvis att spåra och rekonstruera ur lämpligt ritningsunderlag.

Enligt ritningar på golvbrädor och kantskoning är den senare en drygt 2 m lång stång 60 mm bred med fasningar både på ovansidan och undersidan på resp motståeende kanter och hålad med 11 skruvhål. Ritningen på golvbrädor för Os anger att det skall finnas två bredder på kantskoningen vilket föranleder att brädorna finns i två varianter med något olika formade urfräsningar av ändan som anpassning till "bred" resp "smal" kantskoning.

På modernare vagnar med golvkanter pressade i plåtprofil av rätt typiskt svenskt utförande (Oe och framåt) bortföll kantskoningen. Det bör ha rationaliserat byte av enskilda skadade golvbrädor.



Olof
Inlägg: 1380
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Re: VVA NN3, N3 och Os i nollan

Inlägg av Olof » tor 07 jan 2021, 22:09

Mats B skrev:
tis 05 jan 2021, 22:11
Jag har använt Hagmans etching primer och tycker den är rätt bra men med vissa egenheter. Man måste spraya mycket tunna lager från ganska långt avstånd och det är ändå lätt att det blir för tjockt. Jag sprayade H0-solgrindar för nära och då sattes hela mönstret igen och jag fick peta upp med tandpetare. Men vidhäftningen är bra. På något ställe blev färgen avskrapad på en vagn och då var det inte mässingen som tittade fram utan primern.

Men jag har målat betydligt fler vagnar utan primer och är man försiktig i hanteringen så fungerar det också.

/Mats B
f.gaard skrev:
ons 06 jan 2021, 19:12
Här är ett par bilder på försök med olika primers. Rödbrun standard Hagman, grå etsande Hagman.
Skyltarna diskades med diskmedel innan målningen för att bli av med eventuella föroreningar.
Mvh Fredrik
Tack Mats och Fredrik; jag skall avgjort prova Hagmans etching primer.
/Olof


Lundarallarna - modelljärnvägsföreningen i Lund
nollan.lundarallarna.se
www.lundarallarna.se

Olof
Inlägg: 1380
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Re: VVA NN3, N3 och Os i nollan

Inlägg av Olof » lör 09 jan 2021, 11:05

d680ae skrev:
ons 06 jan 2021, 20:07
En annan liten detalj jag ramlade på vid efterforskningar kring golven på äldre O-vagnar är "kantskoningen". År det någon av byggarna av Os som sett till några sådana? Tillkom dessa i samband med ombyggnad till plåtlämmar eller fanns de rent av ännu tidigare?
Vad är då kantskoningar? På äldre öppna vagnar där golvkanten var konstruerad av L-profil fanns tydligen behov av att skona ändarna på golvbrädorna och sprida klämkraften från golvskruvens huvud över större bredd samt skapa fäste för golvskruvhuvudets knast. För detta ändamål användes en plattsång hålad för golvskruven med dess försänkta huvud och knast. Kantskoningen lades tydligen över golvkantprofilen och ändarna på golvbrädorna så att de klämdes fast.

På bilder av Os-vagnar inklusive ovanstående kan man se den rätt tunna (10 mm) plattstångsprofilens kant mellan golvkanten och lämmens underkant. Om man aldrig har haft tillfälle att gå på ett vagnsgolv med uppfällda lämmar är chansen liten att man någonsin riktigt sett hur anordningen såg ut ovanifrån. På vagn med fällda lämmar döljs den ju rätt bra utom just den tunna kanten under lämmen.
Men den går naturligtvis att spåra och rekonstruera ur lämpligt ritningsunderlag.

Enligt ritningar på golvbrädor och kantskoning är den senare en drygt 2 m lång stång 60 mm bred med fasningar både på ovansidan och undersidan på resp motståeende kanter och hålad med 11 skruvhål. Ritningen på golvbrädor för Os anger att det skall finnas två bredder på kantskoningen vilket föranleder att brädorna finns i två varianter med något olika formade urfräsningar av ändan som anpassning till "bred" resp "smal" kantskoning.

På modernare vagnar med golvkanter pressade i plåtprofil av rätt typiskt svenskt utförande (Oe och framåt) bortföll kantskoningen. Det bör ha rationaliserat byte av enskilda skadade golvbrädor.
Intressant men lite svårt att följa, du har händelsevis inte någon ritning eller bild som kan förklara vilka delar som avses?
För länge sedan fällde jag ner sidolämmarna på en modernare O-vagn. Då noterade jag att lämmarna när de var uppfällda satt i en skåra mellan två plåtar längs vagnens yttersida. Är det dessa du avser?
/Olof


Lundarallarna - modelljärnvägsföreningen i Lund
nollan.lundarallarna.se
www.lundarallarna.se

Olof
Inlägg: 1380
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Re: VVA NN3, N3 och Os i nollan

Inlägg av Olof » lör 09 jan 2021, 12:31

Dags att återvända till min NN3 med plåtlämmar. Har målat korg och stolpar.

I ett inlägg på Järnvägshistoriskt forum skrev Claes Mattisson att bromshyttens insida skulle vara brun. Tack för det Claes.

Men nu undrar jag hur ni brukar göra med taket på bromshytten. Jag brukar använda linsrengöringspapper för att ge vävstruktur men vad skall jag måla med för kulör?

IMG_0085.jpg
IMG_0085.jpg (814.26 KiB) Visad 1053 gånger


Lundarallarna - modelljärnvägsföreningen i Lund
nollan.lundarallarna.se
www.lundarallarna.se

d680ae
Inlägg: 41
Blev medlem: sön 23 maj 2010, 19:39
Ort: Luleå

Re: VVA NN3, N3 och Os i nollan

Inlägg av d680ae » sön 10 jan 2021, 00:31

Olof skrev:
lör 09 jan 2021, 11:05
...
Intressant men lite svårt att följa, du har händelsevis inte någon ritning eller bild som kan förklara vilka delar som avses?
För länge sedan fällde jag ner sidolämmarna på en modernare O-vagn. Då noterade jag att lämmarna när de var uppfällda satt i en skåra mellan två plåtar längs vagnens yttersida. Är det dessa du avser?
/Olof
Nej! Jag har aldrig noterat några andra sätt att bära upp lämmarnas underkanter än antingen med kantskoningen eller, på vagnar med flakkanten integrerad i yttre långbalk av plåtprofil, direkt på den relativt breda balkkanten. Inget av dessa sätt innehåller några "skåror" för att styra lämunderkanten. På äldre vagnar styrs lämmens underkant inåt av längden av lämkättingen och utåt av de fällbara lämstöden. Och vad jag kunnat finna bör det räcka för att hålla lämmen stående på kantskoningen. Modernare vagnar fick också en annan form på lämgångjärnen med den bananformade länken. Den bör ha räckt till för att begränsa lämmens möjlighet att ställa sig vid sidan om långbalkens överkant. Dessutom stod väl alltid stolpar som stöd utåt när lämmarna var uppfällda. Men kanske nötte lämmen så småningom skåror i balken.

Bild

Bild

På golvbrädornas ändar noterar man således urfräsningen för kantskoningen så att den ansluter till golvets överkant. Den rätt märkbara skillnade på varianterna för smala resp breda (60 x 10 mm) kantskoningar borde ju ha avspeglat sig i ritningsunderlaget för kantskoningen. Tyvärr verkar det vid tidpukten för utgivningen av denna ritningssamling bara ha funnits en variant. Om den sedan är konstruerad för att vara den smala eller breda varianten eller rent av någon sorts "universal" framgår tyvärr inte heller. Jag håller för troligt att den kan ha använts som universal och att den bärande idén om att inte skapa nivåskillnader till golvet eller golvkantprofilen lite nu och då gick om intet. I alla fall tyder mycket av det bildmaterial jag har av vagnar med denna typ av golvkant att man nog så ofta kunde se kantskoningen skjuta ut något på golvkantprofilens överkant. Tyvärr har jag inga bilder av ett vagnsgolv med borttagna eller utåt fällda lämmar som kunnat avslöja hur kanskoningen såg ut uppifrån. Ett gyllene tillfälle verkar jag ha missat när jag inte kom på idén här:

Bild

Däremot ser man ju bra hur pass tydligt kantskoningen avslöjar sig över golvkanten. Vagnen har ju berövats sina lämmar i detta tillstånd så det som buktar upp något längs golvkanten måste rimligen vara kantskoningen.

Bild

Men även med lämmar liggande ser man rätt tydligt kantskoningen bukta under dem men oanför golvkanten.

Bild

Även på en hyggligt väl underhållen vagn i enskild ägo och med lämmarna uppe ser man rätt tydligt kantskoningen. Man noterar också att det tydligen räckte med att täcka en begränsad del av vagnslängden. Man ser hur kantskoningen ser ut att sluta strax bortom bortersta lämkättingen. Det ser likadant ut i andra ändan.



Skriv svar