Tack Olsson för informationen, - då "gissade" jag rätt om lufttanken.
VI
En växellåda av egen konstruktion med Mashimamotor 1624 fick tillverkas eftersom den Portescap RG4 1219 som jag hade skaffat till J-loksprojektet inte gick att använda utan besvärliga ändringar antingen på ramen eller på växellådan.
BILD 9: Växellåda till J-lok, de röda markeringarna är tvärgående plåtar i ramen
Jag har några super-cap (kondensatorer som gör att man kan köra förbi strömlösa avsnitt om man har en dekoder som stödjer det) som du kan få och som jag tror skulle passa i pannan om Du inte fyller den med bly.
Pannan är redan fylld med gjutna blycylindrar som nog är rätt svåra att avlägsna. Dessutom behövs nog så mycket vikt som det bara är möjligt för dragkraftens skull. Jag har tänkt placera dekodern i hytten på en liten konsol ovanpå motorn. Som första försök blir det en liten Digitrax som inte stödjer super-caps. När jag började J-loksprojektet hade jag nästan inte ens tänkt digitalisera loket. Hur små/stora är kondensatorerna, jag tänker på dimensionerna? Det finns lite plats bakom svänghjulet som kanske inte alls behövs med digitaldrift och kondensator. Det kom med av bara farten när jag byggde drivningen.
BILD 10: Drivning med DCC-dekoder
Kondensatorerna är 11 - 12 mm i diameter och 5 mm tjocka men de tål bara 5,5 volt så man måste seriekoppla minst fem stycken.
Var och en är på 0,22F så med fem i serie blir det 0,044F.
/Olof
Roligt följa detta bygge Kjell.Kommer bli topp fint o väldigt väl-detaljerat.
En liten novis-off topic fråga till Olof.(webbmaster kan ev. öppna ny tråd) är det mer effektivt använda super cap kondingar jämnfört med ellyt vad gäller storleken o den verkliga effekten(körsträckan strömlöst) ihop med dekodern ?
VII
För att löpaxel och löpboggi ska kunna förskjutas i sidled och vridas vid gång i kurvor har urtagen i ramen filats upp så att de blivit större. Jag utgick från början att Romford-hjul skulle användas och filade tills det gick att rulla loket på kurvspår utan att hjulen och boggin kom i kontakt med ramen.
BILD 11: Ram, rödmarkeringar visar bortfilat material.
På marknaden finns nu skalenligare hjul från HNJ Verkstad, med löphjul som har 0.6 mm mindre diameter. Med dessa blir spelet större mellan hjul och ram. Jag har skaffat HNJ V-hjul som jag tänker använda. Hoppas bara att jag inte har förstört utseendet på ramen genom att ha filat bort för mycket på den.
VIII
En deltagare i den här tråden erbjöd mig via PM några bilder som han hade av J 1338. Det föranledde ytterligare lite studier av hur loket ser ut och jag kom fram till att jag hade utelämnat ett par detaljer på kåpan som nog bör vara med. På sanddomen syns tydligt anslutningarna till de gamla sandrören under tryckluftsandningsventilerna. Små ”knoppar” föreställande röranslutningar svarvades och monterades.
Sedan finns ytterligare en detalj på 1338 som de flesta andra J-lok inte har och det är ett väl synligt rör på vänster sida av pannan. Det går från hytten och framåt till skarven mellan panna och sotskåp där det förgrenas i en T-koppling och går sedan till vardera sidan av sotskåpet till några små ventiler, tre på varje sida. Jag gissar att ventilerna har med smörjsystemet att göra. De är så små att de skulle kunna negligeras men det grova röret med förgreningar måste ju sluta i någonting. Ventilerna gjordes starkt stiliserade av sparade bitar i skrotlådan med anslutningar av 0,18 mm Cu-trådar. Är det någon som känner till det grova rörets funktion? Det finns ju bara på ett fåtal lok.
BILD 12: Ventiler på sotskåpet på J 1338. Det grova röret kommer uppifrån i en krök.
BILD 13: De sista detaljerna på kåpan på plats. Nu får det vara nog!
Som synes är det rätt mycket på 1338 som avviker från det ”allmänna” J-loket. Jag skulle snarare vilja kalla det för näst intill en särling bland J-lok.
Jag hade hoppats att ångloksläran hade haft en färdig förklaring, men det saknas faktiskt...
Det du satt dit senast är en slags backventiler för smörjningen av slider och cylindrar, som ska förhindra att oljan trycks baklänges när loket rullar utan ångtillförsel (dvs, när det uppstår mottryck i cylindrarna).
De klena ledningarna kommer från smörjpressen i hytten, och brukar gå inne i pannklädseln (= minska avkylningen av oljan) fram till ventilen. Ledningarna rakt ner är givetvis oljetillförseln till cylindern.
Den grova ledningen är en ångledning som leds genom backventilerna för att man på vintern ska kunna värma den sega överhettaroljan så att den blir lite mer lättflytande.
Oerhört snyggt bygge om jag inte sagt det tidigare!
)
