J 1338
J 1338
I
För drygt tre år sedan var jag på god väg, trodde jag, att få till en J-loksmodell av en VVA-byggsats som jag hade köpt i Skövde några år tidigare. Kåpan var i stort sett klar och ram och drivning var också på ”G”.
BILD 1: Nästan färdig J-loksmodell 2009
I byggsatsen ingår fyra alternativa nummer av vilka jag valde J 1338 som förebild för att inte bygga ”samma” lok som klubbkompisarna. De valde lok som gått i badtågen Södervärn - Falsterbo och Brösarpsloket 1393. Som underlag för bygget, förutom VVA-s välgjorda byggbeskrivning, hade jag en del järnvägslitteratur, några egna bilder, bl.a. BILD 2, samt information som jag har hittat på nätet om J-lok i allmänhet, och 1338 i synnerhet.
BILD 2: J 1338 i Gävle 1994
Det är lite av leken ”finn fem fel” när man jämför bilder på de olika J-loken från olika tider. Bildstudierna bjöd på en del överraskningar. Det visade sig att 1338 på flera punkter tydligt avviker från det ”allmänna” J-lok som blir resultatet om man följer byggbeskrivningen och använder materialsatsens delar rakt av. Men har man tagit 1338 i båten så…
Bygget pågick med ändringar som jag identifierat tills jag upptäckte att loket endast kunde köras på rakt spår. Det visade sig att måttet över lagerboxarna på löpboggin var 30 mm och avståndet mellan hyttstegarna 30,4 mm. Loket åkte in i garderoben bland en del andra lik som blivit liggande där. Jag har som målsättning att mina lok, åtminstone med låg hastighet, ska kunna passera en Tillig DKW I med R484 mm som vi/jag dumt nog har lagt in på bangården på vår klubbanläggning. Det är trångt även på originalet, BILD 3, men på en modell måste avsteg från skalenligheten göras på en del detaljer om det ska fungera på modellspårens radier.
BILD 3: Löpboggins lagerbox och fotsteg på J-lok
Nu har vi ett nytt år med nya tag och nya tåg. När man dessutom kan se att en byggsats till ett J-lok från VVA gått för över 13000 SEK på Tradera så ”måste” bara loket bli klart någon gång. Vad gör man? En tråd på Smalspårsfrämjandets Forum kanske förpliktigar. Vi får se. Målet är att loket ska vara klart senast den 15 juni 2013 kl. 07:00 som är avgångstiden för bussen från Lund till Skövde. Fortsättning följer…
För drygt tre år sedan var jag på god väg, trodde jag, att få till en J-loksmodell av en VVA-byggsats som jag hade köpt i Skövde några år tidigare. Kåpan var i stort sett klar och ram och drivning var också på ”G”.
BILD 1: Nästan färdig J-loksmodell 2009
I byggsatsen ingår fyra alternativa nummer av vilka jag valde J 1338 som förebild för att inte bygga ”samma” lok som klubbkompisarna. De valde lok som gått i badtågen Södervärn - Falsterbo och Brösarpsloket 1393. Som underlag för bygget, förutom VVA-s välgjorda byggbeskrivning, hade jag en del järnvägslitteratur, några egna bilder, bl.a. BILD 2, samt information som jag har hittat på nätet om J-lok i allmänhet, och 1338 i synnerhet.
BILD 2: J 1338 i Gävle 1994
Det är lite av leken ”finn fem fel” när man jämför bilder på de olika J-loken från olika tider. Bildstudierna bjöd på en del överraskningar. Det visade sig att 1338 på flera punkter tydligt avviker från det ”allmänna” J-lok som blir resultatet om man följer byggbeskrivningen och använder materialsatsens delar rakt av. Men har man tagit 1338 i båten så…
Bygget pågick med ändringar som jag identifierat tills jag upptäckte att loket endast kunde köras på rakt spår. Det visade sig att måttet över lagerboxarna på löpboggin var 30 mm och avståndet mellan hyttstegarna 30,4 mm. Loket åkte in i garderoben bland en del andra lik som blivit liggande där. Jag har som målsättning att mina lok, åtminstone med låg hastighet, ska kunna passera en Tillig DKW I med R484 mm som vi/jag dumt nog har lagt in på bangården på vår klubbanläggning. Det är trångt även på originalet, BILD 3, men på en modell måste avsteg från skalenligheten göras på en del detaljer om det ska fungera på modellspårens radier.
BILD 3: Löpboggins lagerbox och fotsteg på J-lok
Nu har vi ett nytt år med nya tag och nya tåg. När man dessutom kan se att en byggsats till ett J-lok från VVA gått för över 13000 SEK på Tradera så ”måste” bara loket bli klart någon gång. Vad gör man? En tråd på Smalspårsfrämjandets Forum kanske förpliktigar. Vi får se. Målet är att loket ska vara klart senast den 15 juni 2013 kl. 07:00 som är avgångstiden för bussen från Lund till Skövde. Fortsättning följer…
-
- Inlägg: 530
- Blev medlem: mån 25 jul 2011, 20:28
Re: J 1338
Ska bli spännande att följa )
Janne C
Janne C
Re: J 1338
Hej Kjell.
Eftersom vi inte har samma förutsättningar som avbilden, så tror jag att det hade varit en lösning att ändra stegen till förarhytten.
Flytta upp det närmaste steget under hytten så det endast är ca 1mm under kåpan, samt flytta upp det sista steget så detta hamnar över lagerboxen, så bör du utan att det ser allt för konstigt ut kunna röra boggien ganska så frikostigt.
Några avsteg måste till, då vi har olika förutsättningar mellan avbilden och modellens värld.
/Håkan
Eftersom vi inte har samma förutsättningar som avbilden, så tror jag att det hade varit en lösning att ändra stegen till förarhytten.
Flytta upp det närmaste steget under hytten så det endast är ca 1mm under kåpan, samt flytta upp det sista steget så detta hamnar över lagerboxen, så bör du utan att det ser allt för konstigt ut kunna röra boggien ganska så frikostigt.
Några avsteg måste till, då vi har olika förutsättningar mellan avbilden och modellens värld.
/Håkan
-
- Inlägg: 80
- Blev medlem: ons 30 maj 2007, 07:00
Re: J 1338
Jag stötte på samma prob... utmaning när jag byggde mitt J-lok. Hur jag gjorde hoppas jag framgår av min byggbeskrivning som finns här: http://hakang.zmn.se/index/40934.html
/Håkan (men en annan Håkan än 'Håkan'...)
/Håkan (men en annan Håkan än 'Håkan'...)
Re: J 1338
Tack Håkan och Håkan för tips och engagemang. Jag är inne på en tredje väg för att komma runt problemet och det är att göra lagerboxarna tunnare. Beskrivning kommer så småningom.
(Håkan G. – jag, Kjedlund på andra MJ-fora, ”var med 09 ren” på SvMJ-forum där våra byggen figurerade i en tråd. Jag gav upp, då, men nu hoppas jag att det ska bli klart.
http://www.svensktmjforum.se/forum/inde ... pic=2670.0 ).
(Håkan G. – jag, Kjedlund på andra MJ-fora, ”var med 09 ren” på SvMJ-forum där våra byggen figurerade i en tråd. Jag gav upp, då, men nu hoppas jag att det ska bli klart.
http://www.svensktmjforum.se/forum/inde ... pic=2670.0 ).
Re: J 1338
II
Nu följer några inlägg som rekapitulerar bygget innan jag är tillbaka på spåret i nutid.
Ovanför vindrutorna på 1338 finns ”solskärmar”. Sådana skärmar fanns, enligt bilder som jag har hittat, också på andra J-lok, bl.a. 1234, 1341, 1401 och 1402. En gammal bild av 1338 på ”Samlingsportalen” visar att skärmarna inte fanns med från början utan har tillkommit senare, när det skedde vet jag inte. På skorstenen har jag monterat en röranslutning till vacuumbromsen och på ångdomen en ventil för ångröret till luftpumpen med tillhörande axel från hytten. Sotarventil, sandningsventiler, säkerhetsventiler och ångvissla från Perl kompletterar lokets ovansida.
BILD 4: Kåpans främre vänstra sida.
Nu följer några inlägg som rekapitulerar bygget innan jag är tillbaka på spåret i nutid.
Ovanför vindrutorna på 1338 finns ”solskärmar”. Sådana skärmar fanns, enligt bilder som jag har hittat, också på andra J-lok, bl.a. 1234, 1341, 1401 och 1402. En gammal bild av 1338 på ”Samlingsportalen” visar att skärmarna inte fanns med från början utan har tillkommit senare, när det skedde vet jag inte. På skorstenen har jag monterat en röranslutning till vacuumbromsen och på ångdomen en ventil för ångröret till luftpumpen med tillhörande axel från hytten. Sotarventil, sandningsventiler, säkerhetsventiler och ångvissla från Perl kompletterar lokets ovansida.
BILD 4: Kåpans främre vänstra sida.
Re: J 1338
III
J-loken har asktrattar med lite olika utseenden. Om man är petig krävs här en liten operation. På 1338 pekar skjutluckan framåt vilket den inte gjorde på den medföljande detaljen. Dess nedre del sågades av, vreds 90° och löddes sedan fast igen innan detaljen limmades på plats. Rördragningar, handräcken och fotsteg har så långt som möjligt utformats och placerats som på förebilden.
BILD 5: Pannans front, - detaljering
Sotskåpsfronten har ersatts av Perls som är avsedd för SJ litt W2. Det kan vara svårt att löda sotskåpets tunna plåtsvep mot fronten så att det blir snyggt och förebildsriktigt. Jag har löst problemet genom att svarva en tunn ring som överbryggar diameterskillnaderna mellan plåten och den gjutna sotskåpsfronten enligt skissen på BILD 6. Se också BILD 5, där kan man skönja ringen.
BILD 6: Ring för centrering av sotskåpsfront
J-loken har asktrattar med lite olika utseenden. Om man är petig krävs här en liten operation. På 1338 pekar skjutluckan framåt vilket den inte gjorde på den medföljande detaljen. Dess nedre del sågades av, vreds 90° och löddes sedan fast igen innan detaljen limmades på plats. Rördragningar, handräcken och fotsteg har så långt som möjligt utformats och placerats som på förebilden.
BILD 5: Pannans front, - detaljering
Sotskåpsfronten har ersatts av Perls som är avsedd för SJ litt W2. Det kan vara svårt att löda sotskåpets tunna plåtsvep mot fronten så att det blir snyggt och förebildsriktigt. Jag har löst problemet genom att svarva en tunn ring som överbryggar diameterskillnaderna mellan plåten och den gjutna sotskåpsfronten enligt skissen på BILD 6. Se också BILD 5, där kan man skönja ringen.
BILD 6: Ring för centrering av sotskåpsfront
Re: J 1338
IV
Baktill krävs också några modifieringar för att det ska se ut som 1338. Kolboxens bakre gavel ersattes av en nytillverkad då den har ett speciellt utseende med den nertill utsvängda plåten och på tankens övre bakkant har ett smalt gångbord tillkommit. Handräcket går också runt hela kolboxen. Lyktor, buffertar och bromsslangar kommer från Perl och kopplet från Bavaria.
BILD 7: Detaljering av kolbox och bakre tank
Baktill krävs också några modifieringar för att det ska se ut som 1338. Kolboxens bakre gavel ersattes av en nytillverkad då den har ett speciellt utseende med den nertill utsvängda plåten och på tankens övre bakkant har ett smalt gångbord tillkommit. Handräcket går också runt hela kolboxen. Lyktor, buffertar och bromsslangar kommer från Perl och kopplet från Bavaria.
BILD 7: Detaljering av kolbox och bakre tank
Re: J 1338
V
På vänster sida under hytten och bakre tanken har jag monterat några hemgjorda detaljer föreställande rör, vattensamlare, ventiler och en extra lufttank. Denna lufttank finns inte på alla J-lok, men på 1338 finns den. För att boggin ska kunna svänga ut i kurvorna måste tanken göras kortare än på förebilden. Jag hittade i ett gammalt inlägg på Järnvägshistoriskt Forum att 1338 skulle vara lite speciellt bland bevarade ånglok såtillvida att lokets bromsar aktiveras med tryckluft i stället för ånga som, om jag förstått rätt; är vanligare. Min hypotes är att tanken är en bromsluftbehållare till lokbromsen. Finns det någon som kan/vill bekräfta eller förkasta min hypotes?
BILD 8: Detaljering under hytt
På vänster sida under hytten och bakre tanken har jag monterat några hemgjorda detaljer föreställande rör, vattensamlare, ventiler och en extra lufttank. Denna lufttank finns inte på alla J-lok, men på 1338 finns den. För att boggin ska kunna svänga ut i kurvorna måste tanken göras kortare än på förebilden. Jag hittade i ett gammalt inlägg på Järnvägshistoriskt Forum att 1338 skulle vara lite speciellt bland bevarade ånglok såtillvida att lokets bromsar aktiveras med tryckluft i stället för ånga som, om jag förstått rätt; är vanligare. Min hypotes är att tanken är en bromsluftbehållare till lokbromsen. Finns det någon som kan/vill bekräfta eller förkasta min hypotes?
BILD 8: Detaljering under hytt
Re: J 1338
Hej!
Det stämmer, 1338 är ombyggd med borttagen ångbroms och har därmed enbart tryckluftbroms (vilket gör att en luftpump som stannar kan få ödesdigra konsekvenser...). Du har även helt rätt i ditt antagande att den extra behållaren är till för lokbromsen, det är en så kallad "hjälpluftbehållare", vilken är beskriven såhär i 1949 års ånglokslära:
Bifogar även plansch I för alla tryckluftbromsnördar:
Det stämmer, 1338 är ombyggd med borttagen ångbroms och har därmed enbart tryckluftbroms (vilket gör att en luftpump som stannar kan få ödesdigra konsekvenser...). Du har även helt rätt i ditt antagande att den extra behållaren är till för lokbromsen, det är en så kallad "hjälpluftbehållare", vilken är beskriven såhär i 1949 års ånglokslära:
1057. Hjälpluftbehållaren har till uppgift att magasinera den för bromscylindern erforderliga tryckluften och placeras därför så nära intill bromscylindern som möjligt. Behållaren utföres av stålplåt med utåtkupade gavlar och dess rymd är avpassad efter bromscylinderns storlek. I vissa fall, bl. a. på tendrar, är hjälpluftbehållaren försedd med en fläns för fastsättning av regleringsventilen, se plansch I. Behållaren ska alltid på sin lägsta del vara försedd med en skruvpropp för avtappning av det kondensvatten, som eventuellt ansamlas i densamma, samt för renblåsning.
Bifogar även plansch I för alla tryckluftbromsnördar: