Två G1 och en G3

Här är tanken att man delar med sig av sina pågående byggprojekt som rör rullande
materiel
Olof
Inlägg: 899
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Två G1 och en G3

Inläggav Olof » mån 21 aug 2017, 16:13

För att avhjälpa bristen på aktivitet på forumet så jag startar en ny tråd som kommer att handla om mitt förhoppningsvis någon gång avslutade bygge av två godsfinkor littera G1 och en litt G3.

Det hela började med att vännen Stig i våras berättade att han skulle rita och etsa plåtar till några täckta godsvagnar och han undrade om jag ville vara med och dela på beställningen. Jag slog till på två G1-plåtar och en G3-plåt trots att jag egentligen redan har för många finkor.
På en normal skånsk privatbana fanns det ett par personvagnar och ungefär lika få finkor, resten var öppna vagnar. Så att lägga ytterligare tre finkor till de fyra jag redan har när jag bara har ungefär tio öppna vagnar och ingen personvagn är fel fördelning, men det är säker fler än jag som inte kan stå emot när chansen dyker upp att köpa ytterligare några plåtar.

Stig berättar om hur han byggt sina vagnar p[ sin byggblog, Lokputsaren.seDen har jag haft stor hjälp av men jag har som vanligt valt att avvika här och där. Jag ”Kan själv!” även när jag borde veta bättre.

Plåtar skall byggas och inte ligga och samla dam i skåpet så tämligen omgåenmde började jag bygga de tre finkorna parallellt. Jag har skrivit lite om hur jag bakade G1-finkornas underrede i ugn i en annan tråd.



Olof
Inlägg: 899
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Re: Två G1 och en G3

Inläggav Olof » tis 22 aug 2017, 20:06

G1 och G3 var vagnar som byggdes under lång tid och fanns i många varianter. Jag har haft lite svårt
att välja hur jag skall bygga dessa vagnar men till slut kom jag fram till följande:

G3 vagnen vill jag bygga i utförande med bromskupé. En sådan vagn kan få rycka in som resgodsvagn
den dag jag har personvagnar till ett persontåg.
Jvm.KAGB00006.jpg
Jvm.KAGB00006.jpg (171.31 KiB) Visad 1247 gånger

Bild från Samlingsportalen Jvm.KAGB00006

En G1 vill jag bygga som MSJ 140. Det är en tidig vagn med plåtdörr och ventilationsgaller utan
fönster. Jag gillar gamla vagnar, ju äldre desto bättre, och dessutom kommer den från en skånsk
bana.
DSC_1740_1000.jpg
DSC_1740_1000.jpg (97.01 KiB) Visad 1247 gånger

Bild ur Erik Sundströms godsvagnsbok

Eftersom jag har brist på personvagnar så skulle jag vilja göra precis som SJ och bygga den sista G1
vagnen som en hjälppersonvagn. Det hänger dock på om jag får fram något underlag. Ritning finns i
Vagnläran men tyvärr har jag inget foto på dessa vagnar. Så om någon har ett foto så vore jag
tacksam om jag kunde få en kopia.
DSC_1724 800.jpg
DSC_1724 800.jpg (142.53 KiB) Visad 1247 gånger

Bild från Vagnläran



Torbjörn Holmberg
Inlägg: 129
Blev medlem: ons 05 sep 2007, 19:43

Re: Två G1 och en G3

Inläggav Torbjörn Holmberg » tis 22 aug 2017, 20:17

Mycket intressanta projekt, Stig Bergströms plåtar var även jag tvungen att köpa. Etsplåtar i nollan med svenska förebilder tillhör inte vanligheterna, tyvärr.

Tobbe H



Olof
Inlägg: 899
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Re: Två G1 och en G3

Inläggav Olof » tor 24 aug 2017, 21:14

Som medlem i GMJS gick det tidigare att köpa gjutdelar till vagnsbygge. (Ja för den som inte gissat det redan så byggs dessa tre vagnar i skala 1:45). Nu är allt nedpackat och klubben håller på att flytta men jag fick god hjälp ”nollorna” i Göteborg och fick tag på axelboxar, fjädrar, fjädernävar, en del buffertdetaljer och två plåtdörrar precis innan lagret packades ner.

DSC_0142.JPG
Ganska suddig bild på hårdlött fjäderpaket.
DSC_0142.JPG (42.75 KiB) Visad 1116 gånger

GMJS fjädrar är lite annorlunda än vanliga fjäderpaket eftersom fjädrar och fjädernävar är separata. Jag vet inte varför, kanske fick man bättre gjutningar genom att göra på detta sätt, kanske var det för att kunna använda olika fjädrar till samma fjädernävar.

Silverlödning är nästan ett måste för att fästa fjädrarna i fjädernävarna. Kontaktytan är väldigt liten vilket ger en svag fog om man mjuklöder. Med silverlödning behöver man inte heller vara rädd att någon del lossnar när man senare mjuklöder fjäderpaketen i långbalkarna eftersom temperaturen aldrig blir så hög att silverlodet mjuknar.
DSC_0141.JPG
Jag får ta och plocka fram ett makroobjektiv till nästa fotosession
DSC_0141.JPG (94.93 KiB) Visad 1116 gånger



Olof
Inlägg: 899
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Re: Två G1 och en G3

Inläggav Olof » lör 26 aug 2017, 18:54

Stig gillar att konstruera sina plåtar med delar som skall vikas och lamineras för rätt tjocklek. Jag gillar silverlödning. Kombinationen kräver en del gas men det funkar för mig. Här är det bromsblock under tillverkning.

För en gång skull har jag tänkt bygga efter en plan. Först skall jag göra så många "komponenter" som möjligt. Först därefter skall jag löda ihop dem till en vagn. Detta i motsats till hur jag brukar jobba då jag först viker ihop de största delarna och sedan löder på detaljer.

Anledningen till att jag hårdlöder dessa delar är att jag senare vill kunna sammanfoga dem med mjuklödning utan att riskera att detaljerna upplöses i sina beståndsdelar. Detta bygger på att silverlodet har mycket högre smältpunkt än tennlodet. Jag kan alltså dra på en hel del med lödkolven så att tennet flyter ut ordentligt utan att komma upp i de temperaturer där silverlodet smälter.

DSC_0137.JPG
Delar till bromssko sammanhållna med häftmassa och en tandpetare
DSC_0137.JPG (230.01 KiB) Visad 1029 gånger


Av en slump upptäckte jag att man kan använda häftmassa för att hålla saker på plats vid hårdlödning. Häftmassa verkar bestå av en organisk olja och ett oorganiskt fyllnadsmaterial. Vid upphettning så brinner oljan bort men fyllnadsmaterialet blir kvar och bränns delvis ihop. Det blir inte särskilt hårt men tillräckligt för att hålla mina delar på plats medan silverlodet stelnar. Alla spår av häftmassan försvinner sedan när man tvättar i ultraljudstvätten.

DSC_0139.JPG
Samma bromssko efter lödning. Tandpetaren är borta men häftmassan finns kvar.
DSC_0139.JPG (218.22 KiB) Visad 1029 gånger



Torbjörn Holmberg
Inlägg: 129
Blev medlem: ons 05 sep 2007, 19:43

Re: Två G1 och en G3

Inläggav Torbjörn Holmberg » sön 27 aug 2017, 19:07

Vad använder du för grejer när du silverlöder (hårdlöder)?
Kanske något man ska testa.

Tobbe



Olof
Inlägg: 899
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Re: Två G1 och en G3

Inläggav Olof » mån 28 aug 2017, 10:46

Torbjörn Holmberg skrev:Vad använder du för grejer när du silverlöder (hårdlöder)?
Kanske något man ska testa.

Tobbe

Jag tycker absolut att du skall testa silverlödning. Det är väldigt enkelt.

Jag använder en liten brännare för köksbruk som drivs med cigarettändarbränsle.
Lodet kommer på en tub tillsammans med flussmedel.

Om du har tillgång till MJ-Magasinet från maj 2016 så beskrev jag i en artikel där hur jag gör och var jag fått tag på lod.

Olof



Olof
Inlägg: 899
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Re: Två G1 och en G3

Inläggav Olof » mån 28 aug 2017, 19:09

Jag valde att bygga vagnen med axelboxar från GMJS eftersom jag därifrån kunde få de olika typer av axelboxar som använts på mina olika förebilder. GMJS axelboxar är dock smalare än de Stig konstruerat vagnen för. De är 1 mm smalare än avståndet i lagergafflarna. Om inget hade gjorts hade axelboxarna trillat ut gafflarna. Bra då att det var 1 mm för mycket plåt och jag hade en hel 1 mm fräs hemma.

Jag lade de etsade gafflarna i fräsen och med ett snitt med en 1 mm fräs skar jag bort, lite mer än, 1 mm plåt. Därefter hårdlödde jag bitarna som blev kvar till en komplett lagergaffel.

Det här är en fog som jag aldrig skulle våga mjuklöda. Här har man verkligen nytta av den hårdlöda fogens styrka. Det håller även om man bockar plåten.
IMG_0209.JPG
Bytte till en kamera med ett objektiv som ger skarpare bilder
IMG_0209.JPG (301.74 KiB) Visad 835 gånger

Har man tagit bort 1 mm i mitten så får man läggar till 0,5 mm i vardera sidan.

Jag lödde fast en liten remsa 0,5 mm nysilverplåt sparad från någon tidigare etsplåt i bra att ha lådan på tvären i vardera sidan av gafflarna och filade bort det som inte behövdes. Det var för mig lättare att använda en 0.5 mm plåt än att förlänga gafflarna och sedan slipa ner till exakt mått.
IMG_0214.JPG
Men jag får göra något åt vitbalansen. Så här gult är inte nysilver.
IMG_0214.JPG (328.77 KiB) Visad 835 gånger

Det här är gafflarna till G3 vagnen. Till den ena G1 finkan använde jag kortare gafflar på G3 plåten där jag också fräste bort 1 mm i mitten. Till den andra G1 vagnen använde jag fjädrande lagergafflar från, tror jag, Allan Gibson som jag hade liggande i lådan med sådant jag köpt för att det kan vara bra att ha någon gång.



Olof
Inlägg: 899
Blev medlem: fre 01 jun 2007, 21:03

Re: Två G1 och en G3

Inläggav Olof » sön 24 sep 2017, 19:09

Av lite olika skäl blev det stopp i bygget och rapporteringen men det skall jag försöka råda bor på.
Jag fortsätter hårdlöda olika delar ör att sedan kunna mjuklöda dem till vagnen utan att de delar på sig.

Stig har gjort en fiffig konstruktion av ventilatorerna.
Med hjälp av etsade spår kan man få alla ribbor med lika vinkel.
IMG_0211.JPG
IMG_0211.JPG (269.93 KiB) Visad 580 gånger


Eftersom det är samma plåttjocklek som till andra delar så blir det dock lite runt när man viker bitarna. Går det att glödja nysilver för att få det mjukt på samma sätt som med mässing? Jag provade och lite mjukare blev det men det kunde gott blivit ännu mjukare. Skall man kyla ner biten i vatten direkt från rödglödjad eller skall den få svalna sakta för att få mest mjukhet?
IMG_0210.JPG
IMG_0210.JPG (293.48 KiB) Visad 580 gånger

I brist på bättre idéer så har jag med filen försökt slipa bort de värsta rundningarna.

Olof



Björn D
Inlägg: 205
Blev medlem: ons 30 maj 2007, 20:33

Re: Två G1 och en G3

Inläggav Björn D » mån 25 sep 2017, 11:25

Hej!

Det ska gå bra att mjukglödga de flesta nysilverlegeringar. Har dock lite erfarenhet av att mjukglödga plåt, har nog bara gjort det med tråd och räler (det senare vid stoppbocksbyggen). I princip ska man kyla ned det snabbt men när det gäller tunn tråd och code 40 eller 55 räler hinner man inte med innan de svalnat i luften! När det gäller stoppbocksbyggen är det en fördel att nysilver leder värme som relativt dåligt (jämfört med vanlig mässing), det är lätt att värma upp lokalt. Enligt teorierna ska man värma upp metallen till svagt mörkröd, inte mer.
Vill du ha mera information finns det ett 27 sidigt datablad från "Copper Development Association" daterat 1965 om just nysilverlegeringar.

/Björn D




Återgå till "Mitt bygge / My own models"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 2 och 0 gäster